Nekromanti Social interakation, drivkrafter och relationer

[Niklas73]

Det här ämnet har jag stött på och även efterfrågat i en annan tråd men jag är nyfiken på hur olika spel behandlar den här frågan. Jag förstod av Krille att många spel använder "Övertala" och beroende på nivån av övertalningen som löper från Samtal till Våld så blir efterdyningarna av ett misslyckat slag mer eller mindre skadliga.

Noir skriver bland annat om regler för detta på sin hemsida och recenssionerna är ju goda. Hur funkar det där?

Och hur arbetar ni och andra rollspelsmakare med drivkrafter och relationer.

Det här är faktiskt väldigt intressanta frågor som vore kul att få svar på. Kanske är de mer intressanta ju äldre man blir och hack n slash inte är riiiiktigt lika kul.

/Niklas som i en version av Starchallenge 1990 använde attributet Inre Psykiska Poäng (IPP) för just mental smärta. Vad Inre stod för har jag fan ingen aning om.

 

[rjonas]

Att övertala någon är ju egentligen en fråga om att byta till sig något man vill ha, samt att förmå motparten att omprioritera vad den vill ha mest.

Att sälja glass till en eskimå innebär ju att man påminner eskimån om hur sött och gott glass är och att det minsann kan vara värt tio spänn att få uppleva det, trots att det är kallt ute.

Att övertyga Valmont till att förföra och förstöra en ung kvinna kan ju gå om man erbjuder sin egen kropp, för man vet att han suktar efter den.

Att råna någon innebär att man skaffar sig makt över någons väl och ve och erbjuder att lämna tillbaka den makten i utbyte mot pengarna.

Jag tror inte det finns utrymme för några IPP. Det är en valuta som inte existerar. Vad som faktiskt existerar är pengar. Min glass är värd 10 kronor, mitt liv är värt 240 000 kronor och min kropp skulle jag inte sälja för pengar. -Eller skulle jag kanske göra det hellre än att dö?

 

[Rickard]

Och hur arbetar ni och andra rollspelsmakare med drivkrafter och relationer.

Här finns det läsvärda kapitlet i Noir om hur man får in rollpersonernas drivkrafter i scenariot.

Jag brukar använda mig av en relationskarta för att skapa relationer mellan personer i ett scenario och Noir gör i princip samma typ av relationskarta. Jag har tidigare skrivit i en tråd om det och som jag vet att du har tagit del av innan. Det finns även en omarbetad version i min Mutinéfil.

/Han som upprepar sig

 

[Niklas73]

Stort tack

Deltog tydligen själv i den tråden men har inte Noir någon form av regler för sociala interktioner som övertala, bluffa etc? Eller har du exempel på andra spel som har detta?

 

[Nässe]

Re: Stort tack

Deltog tydligen själv i den tråden men har inte Noir någon form av regler för sociala interktioner som övertala, bluffa etc? Eller har du exempel på andra spel som har detta?

Burning Wheel och Burning Empire har tydliga regeldelar för detta

Solar system har också tydliga regler för både drivkrafter och sociala konflikter

Trollbabe är ett annat exempel med mycket enkla regler för sociala konflikter

det finns nog en uppsjö spel, men kommer inte på fler i denna sena timme...

såklart, Apocalypse World

_____


när jag tänker efter så har väl alla spel regler för sociala interaktioner på något sätt..., om man tolkar det lite brett

/Nils - som nog inte är så hjälpsam...

 

[Niklas73]

Re: Stort tack

Grymt men HUR fungerar alla dessa regler?

 

[Big Marco]

Re: Stort tack

Grymt men HUR fungerar alla dessa regler?

Du har inte övervägt att köpa spelen och på så sätt forska på dem? ,-)

 

[Illern]

Re: Stort tack

när jag tänker efter så har väl alla spel regler för sociala interaktioner på något sätt..., om man tolkar det lite brett

/Nils - som nog inte är så hjälpsam...

Nu har jag inte spelat storebror Burning Wheel men väl Mouse Guard och tycker nog att det bör ha varit bra exempel.

Vill man få lite regelinspiration och lite spelinspiration så kan jag rekommendera ett inköp av Mouse Guard som inte är lika stort/komplext som Burning Wheel. Jag själv fastnade när jag läste Burning Wheel men föll för Mouse Guard (vars regelsystem går utmärkt att använda för andra miljöer än fabelaktig medeltid med intelligenta möss). Ett grundkoncept i Mouse Guard är att man på det övergripande planet inte gör skillnad på strid eller övertalning eller X utan använder samma regler för alla konflikter. Sedan används olika färdigheter och resultaten av vinster och kompromisser är förstås olika beroende på vilken typ av konflikt det är.

 

[Niklas73]

Re: Stort tack

Nä men jag tänker mig ner till scifibokhandeln i morgon och bläddra lite i Noir.. Jag är mer intresserad av en diskussion kring fenomenet - inte stöld.

 

[Jarl]

Re: Stort tack

Nä men jag tänker mig ner till scifibokhandeln i morgon och bläddra lite i Noir.. Jag är mer intresserad av en diskussion kring fenomenet - inte stöld.

Men god sed är väl att först läsa sig in lite på ämnet och sedan diskutera? Annars är diskussionen dömd att bli en radda förklaringar istället.

Burning Wheel:s regler för sociala konflikter kan mam förresten läsa helt gratis här.

 

[Simon]

Re: Stort tack

Burning Wheel:s regler för sociala konflikter kan mam förresten läsa helt gratis här.

Och Solar Systems regeltext finns wikifierad här, och går att beställa för typ sjuttio spänn inklusive frakt härifrån, om man känner för att stödja med en liten peng.

 

[Mogger]

Re: Stort tack

Grymt men HUR fungerar alla dessa regler?

Problemet är att "Social interakation, drivkrafter och relationer" är ett gigantiskt stort fält. Det är som att fråga "hur löser rollspel strid, magi och erfarenhet?"

Om du kan försöka fokusera din fråga lite mer så blir det enklare att svara på.

 

[Niklas73]

Re: Stort tack

Tja jag förstår vad du säger men håller väl inte riktigt med heller. Forumet är väl till för diskussion och förklaringar i regelskapande även för oinsatta som jag men jag fattar kontexten. Tack för länk

 

[Jarl]

Re: Stort tack

Tja jag förstår vad du säger men håller väl inte riktigt med heller. Forumet är väl till för diskussion och förklaringar i regelskapande även för oinsatta som jag men jag fattar kontexten. Tack för länk

Absolut, jag menade inte att vara gemen och försöka förbjuda dig att diskutera

Men jag tycker mig skönja ett mönster i dina inlägg; du drar upp något för diskussion, får tips på rollspel att kika närmare på, för att sedan prompt inte läsa något i dessa rollspel. Någon gång kommer du behöva gå till källmaterialet för att bilda dig en egen uppfattning. Jag tror du också kommer att kunna precisera dina frågeställningar bättre på så vis och därmed få ut mer av framtida diskussioner.

 

[Niklas73]

Heres why...

Jag förstår så klart. Men det finns det aboslut noll och intet tid till i mitt liv. Jag är familjefar, egen företagare, arbetar OCH har en sjuk mor. Därför går min tid åt till en hel massa annat och därför är jag intresserad av quick fix ungefär som Krille bjöd på då det gällde sociala konflikter. Meningen med det här inlägget var mer, I Noir jobbar man med att nöta ner poäng och det gör man så häör och då händer det. i BW så... osv. Om något känns mer intressant så frågar jag lite mer om det.

Jag inser att jag uppfattas som nonchalant vilket är tråkigt. Jag har den djupaste respekt för alla rollspelsmakare men jag har inte tiden. Jag frågar - hoppas på svar utan att behöva engagera mig djupare i själva spelet. Och detta på grund av tidsbrist - inte nonchalans. Men det kanske inte riktigt är så lätt att förstå.

Edit: Däremot uppskattar jag länkar till sådant som förklarar det jag frågar efter (som du gav - tack, har redan läst igenom och det är givande och det jag menar) men jag köper inte ett rollspel för att se hur man löser sociala konflikter om jag inte har en intention att spela det - hell jag hinner knappt med att spela mitt eget spel mer äntyp 2 gånger under året.

 

[Ram]

En ganska bred frågeställning som även därmed får ett lite brett och flummigt svar.

En grej som många spel använder sig av är att kategorisera social interaktion som konflikter. Du har en vilja, din antagonist har en annan. Man kan i varje instans endera:
1. Ge upp. Det sker som motståndaren vill men det får (troligen) inga ytterligare konsekvenser.
2. Låta konflikten lösas. Den gällande statusen lämnas över till systemet och de insatser man gjort löses ut med ett resultat och eventuella konsekvenser.
3. Eskalering. Jag vill detta så mycket att jag är villig att satsa/riskera på det här sättet. Eskaleringar kan vara hot, kärlek, våld etc.

När konflikten sedan löses så kommer du att veta hur det gick och även vilken "skada" du tog via konflikten. Det kan vara reducerat anseende, brustet hjärta eller vad som.

System av den här typen är svåra att vänja sig vid. Man upplever i och med satsningsmekaniken och "skadeeffekten" att man har mycket mer att förlora än man är van vid när man kommer från traditionellt rollspelande. Därtill så är det lätt att uppleva att denna del av spelet inte är lämplig att ge systemet kontroll över och man tar även bort en del av ROLLspelets inverkan på resultatet eller åtminstone kan det upplevas så. Däremot så ger det här systemet en del mer tillbaka att arbeta med som inte ges regelmässigt av generella traditionella system.

Därutöver kan man välja att hantera alla typer av konflikter på liknande sätt, även strid. Om detta är en bra ide eller ej beror helt på vad man tycker om och vad man vill att ens spel skall hantera/simulera bäst.

 

[Niklas73]

Tack Ram för ett bra svar. Tillsammans med andra svar börjar jag få en bild av sociala konflikter och vilka för och nackdelar dessa system har.

 

[Big Marco]

Noir skriver bland annat om regler för detta på sin hemsida och recenssionerna är ju goda. Hur funkar det där?

Kortfattat så jobbar Noir med en spelardriven eskaleringsmodell. Den ser ut som följer.

En aktiv part försöker påverka en passiv part (vanligen). Båda parter sätter vad målet med konflikten är; enkelt exempel är att privatdeckaren (den aktive) vill få dörrvakten (den passive) att släppa in honom till VIP-rummet. Den passive väljer här ett enkelt mål - att privatdeckaren inte kommer att snacka sig in (här kan man lägga rimliga målsättningar på olika nivåer - som att deckaren hamnar på svarta-listan, blir utskämd, etc, om han misslyckas).

Den aktive väljer sedan inledande konfliktnivå på konflikten; samtal - gräl - hot - våld. Därefter slår båda parter sina färdighetsslag. _Förloraren_ väljer nu att antingen acceptera eller eskalera. Om eskalering väljs bestämmer förloraren till vilken högre konfliktnivå konflikten tas till (måste vara minst en nivå högre än den inledande). Därefter slås slag igen. Skulle förloraren misslyckas igen tappar denne Välmående (som i frustration och stress) och får på nytt välja acceptera eller eskalera. Når konflikten "hot" försämras parternas "Relation" ett steg. Når konflikten "våld" blir det strid.

Poängen med denna eskaleringsmodell är det sällan blir så mekaniskt att man tappar rollspelandet och att spelaren har ett enkelt (som i få alternativ) beslut att fatta; skall jag acceptera eller skall jag eskalera?
Det finns också taktik i detta i och med vilken inledande konfliktnivå som väljs - känner man sig säker och inte har så mycket investerat i en varaktig relation med motparten så kan "hot" vara en effektiv nivå (som det ofta är i verkligheten) då förloraren, om denne eskalerar, måste gå till "våld" - och det kanske inte är ett psykologiskt rimligt val för den personen. På samma sätt kostar det på att bråka sig fram med personer man bryr sig om.

 

[Niklas73]

Riktigt bra system i mina ögon och tack för att du delar med dig . Nu börjar jag få en del "social conflicts pack" att arbeta med. Men åter igen. Det där gillade jag. Och jag är lite så där med att ge stark positiv kritik så ta åt dig.