Nekromanti Spöken, ufon & annat knytt..
- Thread starter Johan K
- Start date
Universum är för stort för att vi människor skall vara den enda intelligenta livsformen, det är jag helt övertygad om. Att några utomjordingar skall ha kontaktat jorden på något vis tror jag dock inte såvida jag inte får se något bevis för det.
Jag tror inte på något liv efter döden eller på andar och sånt pseudoreligiöst mumbo-jumbo. När man dör så är man död.
Nessie och Storsjöodjuret är fejk liksom Yeti och Bigfoot. Elvis är död, länge leve Konungen. Spöken och vålnader är ett resultat av folks vilda fantasier och/eller hävdelsebehov. Ufon är alla fejk såvida inte någon kommer med bevis.
Vidare så är alla religioner fejk, fejk, fejk och är bara, bara, bara påhittade för att få fason på oss bångstyriga människor. Men visst, om Guds existens kunde bevisas så skulle jag nog bli en av dennes mest hängivna tillbedjare.
Jag kan överhuvudtaget inte förstå mig på folk som tror på såna saker som liv efter döden, återfödslar och inte minst spöken. Liksom varför ödsla tid på sånt tjafs?
Var god förklara, någon troende, ty jag är otroende.
- Danne, så tycker jag.
Jag tror inte på något liv efter döden eller på andar och sånt pseudoreligiöst mumbo-jumbo. När man dör så är man död.
Nessie och Storsjöodjuret är fejk liksom Yeti och Bigfoot. Elvis är död, länge leve Konungen. Spöken och vålnader är ett resultat av folks vilda fantasier och/eller hävdelsebehov. Ufon är alla fejk såvida inte någon kommer med bevis.
Vidare så är alla religioner fejk, fejk, fejk och är bara, bara, bara påhittade för att få fason på oss bångstyriga människor. Men visst, om Guds existens kunde bevisas så skulle jag nog bli en av dennes mest hängivna tillbedjare.
Jag kan överhuvudtaget inte förstå mig på folk som tror på såna saker som liv efter döden, återfödslar och inte minst spöken. Liksom varför ödsla tid på sånt tjafs?
Var god förklara, någon troende, ty jag är otroende.
- Danne, så tycker jag.
Nej
/tobias
Nej, inget av det. Det är kul som underhållning, men jag tror att det är lika verkligt som ljussablar och härskarringar.Janine Melnitz said:
/tobias
Krille
Super Moderator
Det beror på när och var du frågar
Normalt sett, nej.
Sent en midsommarnattsafton i rätt skog, jupp.
Normalt sett, nej.
Sent en midsommarnattsafton i rätt skog, jupp.
Ulfgeir
Swashbuckler
Vad gäller ufon, njae. Statistiskt sett så bör det finnas liv på andra planeter i universum. Om någon utomjordlig varelse besökt jorden? Troligtvis inte. Vore konstigt i sådana fall att de bara besökte obildade bonnläppar på landsbygden istället för att landa mitt på lämpligt torg i största storstaden 
Vad gäller älvor etc, så får jag tyvärr säga nej. Världen hade dock varit klart mer intressant om de fanns.
Spöken och andar samt parapsykologiska företeelser? Troligtvis finns de inte. Men vetenskapen kan inte förklara allt, så jag utesluter det inte helt. Mycket är troligtvis bluff dock.
Sedan gör jag som en tidigare skribent i tråden och betraktar all religion som onödig vidskepelse som en gång möjligtvis fyllde en funktion av att beskriva hur universum funkade. Numera är det mest emotionella snuttefiltar. Vissa så kallade religioner är inte ens det utan enbart ren skär och bluff avsedd att lura av folk pengar. *host*scientologi*host*
/Ulfgeir
Vad gäller älvor etc, så får jag tyvärr säga nej. Världen hade dock varit klart mer intressant om de fanns.
Spöken och andar samt parapsykologiska företeelser? Troligtvis finns de inte. Men vetenskapen kan inte förklara allt, så jag utesluter det inte helt. Mycket är troligtvis bluff dock.
Sedan gör jag som en tidigare skribent i tråden och betraktar all religion som onödig vidskepelse som en gång möjligtvis fyllde en funktion av att beskriva hur universum funkade. Numera är det mest emotionella snuttefiltar. Vissa så kallade religioner är inte ens det utan enbart ren skär och bluff avsedd att lura av folk pengar. *host*scientologi*host*
/Ulfgeir
Vi gör så här…
…vi vänder på skiten. Varför är det så självklart att vetenskapen är något att tro på? Att ständigt säga att allt som inte kan bevisas av vetenskap är som att sätta upp en stor sköld mot "det okända" och således blir bara en säkerhetsventil för folk som inte törs titta vad som finns där bakom…
Orättvist att säga så? Tja, enligt min uppfatting funkar vetenskapen så här:
Människan uppfinner en mätmetod, låt oss ta en linjal som exempel. Sedan går människan och mäter allt med linjalen. Bordsbenet är si långt, stolsbenet är så långt och så vidare. Helt plötsligt säger någon:
"Öh hörde ni det där konstiga ljudet?"
Varpå människan genast flyger upp med sin linjal och viftar i frenetiskt i rummet. Självklart finner människan inget. Slutsatsen blir således:
"Eftersom vetenskapen (min linjal) inte kunde mäta det påstådda konstiga ljudet, så är det bara mumbojumbo. Och om ni inte tror mig kan ni fråga mina vetenskapskompisar med vattenpasset, vågen och den jättelånga tumstocken"
Tycker du exemplet är fånigt? Byt ut "ljudet" mot något övernaturligt och stoppa in vilken vetenskaplig mätmetod som helst i exemplet. Poängen är alltså: att överhuvud taget syfta till någon vetenskap för att motbevisa existensen av något oförklarligt är i princip alltid fånigt eftersom vetenskapen aldrig var konstruerad för det syftet från början.
(Dessutom, när vi nu är inne på "vetenskap", så finner jag det intressant just att folk alltid hänvisar till "vetenskapen" och ger den samma besjälning som till exempel "Herren" eller "marknaden", som om vetenskapen skulle vara något allenarådande väsen som kan svara på allt. Vetenskap är, i sina bästa stunder, ett enormt gytter av teorier, metoder och resultat ur vilka man kan pussla ihop ett fåtal för att mäta vissa specifika delar av sin omgivning (som till exempel gener eller hållbarhet i ett visst material). De är på intet sätt kopplade alla till varandra genom någon "mystisk kraft som sammanbinder dem tillsammans" och därmed kan ge svar på allt.)
Kontenta: För jösse namn. Gå ut i världen och leta om du verkligen vill hitta något. Du kommer aldrig finna något om du sitter och väntar på att folk ska bevisa saker för dig.
Allvarligt. Det är det här som gör vetenskapen till opium för folket idag. Människor är så vana med att vetenskapen skall "bevisa" något att de slutar lita på sitt förnuft och sina känslor.
Inte nog med det, i själva verket används denna dogmatism (bokstavstroende) – av alla typer av åskådningar – mest för att folk är så sketans lata. För vad blir konsekvensen av om det verkligen finns något bortom det lilla instängda laboratoriet, bortom skölden, utanför kyrkosalen? Jo, då måste det börja tänka om, ändra sin livsstil, inse att de sagt en hel del dumma och onyanserade saker till icke-troende, blivit förd bakom ljuset, kanske till och med haft helt fel… och sådant svider och gör ont.
För min egen del vet jag vad tror på (just nu), var jag har varit och vad jag letar efter och försöker söka svar på. Jag har dock ingen aning om var jag kommer hamna i slutändan. Jag bryr mig egentligen inte om exakt vad andra väljer att tro på och leta efter. Bara de tror och letar. Det enda jag har svårt för är folk som satt sig ner i sitt lilla bås på sin favoritrestaurang och vägrar lyfta på arslet för att de är så himla övertygade om att det är den bästa restaurangen och sitter och puttrar beåtet för sig själv; "Ja, om det fanns någon annan mat som vore bättre, så borde den ju serveras här."
//erik. been there… done that.
…vi vänder på skiten. Varför är det så självklart att vetenskapen är något att tro på? Att ständigt säga att allt som inte kan bevisas av vetenskap är som att sätta upp en stor sköld mot "det okända" och således blir bara en säkerhetsventil för folk som inte törs titta vad som finns där bakom…
Orättvist att säga så? Tja, enligt min uppfatting funkar vetenskapen så här:
Människan uppfinner en mätmetod, låt oss ta en linjal som exempel. Sedan går människan och mäter allt med linjalen. Bordsbenet är si långt, stolsbenet är så långt och så vidare. Helt plötsligt säger någon:
"Öh hörde ni det där konstiga ljudet?"
Varpå människan genast flyger upp med sin linjal och viftar i frenetiskt i rummet. Självklart finner människan inget. Slutsatsen blir således:
"Eftersom vetenskapen (min linjal) inte kunde mäta det påstådda konstiga ljudet, så är det bara mumbojumbo. Och om ni inte tror mig kan ni fråga mina vetenskapskompisar med vattenpasset, vågen och den jättelånga tumstocken"
Tycker du exemplet är fånigt? Byt ut "ljudet" mot något övernaturligt och stoppa in vilken vetenskaplig mätmetod som helst i exemplet. Poängen är alltså: att överhuvud taget syfta till någon vetenskap för att motbevisa existensen av något oförklarligt är i princip alltid fånigt eftersom vetenskapen aldrig var konstruerad för det syftet från början.
(Dessutom, när vi nu är inne på "vetenskap", så finner jag det intressant just att folk alltid hänvisar till "vetenskapen" och ger den samma besjälning som till exempel "Herren" eller "marknaden", som om vetenskapen skulle vara något allenarådande väsen som kan svara på allt. Vetenskap är, i sina bästa stunder, ett enormt gytter av teorier, metoder och resultat ur vilka man kan pussla ihop ett fåtal för att mäta vissa specifika delar av sin omgivning (som till exempel gener eller hållbarhet i ett visst material). De är på intet sätt kopplade alla till varandra genom någon "mystisk kraft som sammanbinder dem tillsammans" och därmed kan ge svar på allt.)
Det var en gång en liten vetenskapsman som satt i sitt supermoderna laboratorium med alla de senaste supermoderna mätinstrumenten. Den lilla vetenskapsmannen var övertygad. Det fanns ingen Gud. Det fanns ingen Buddha. Det fanns inget nirvana. Det fanns ingen himmel. Det fanns ingenting. Vetenskapsmannen var övertygad. Han hade aldrig sett Gud genom sina instrument. Han hade aldrig sett Gud på TV. Och framför allt Gud hade aldrig kommit och knackat på dörren.
Kontenta: För jösse namn. Gå ut i världen och leta om du verkligen vill hitta något. Du kommer aldrig finna något om du sitter och väntar på att folk ska bevisa saker för dig.
Allvarligt. Det är det här som gör vetenskapen till opium för folket idag. Människor är så vana med att vetenskapen skall "bevisa" något att de slutar lita på sitt förnuft och sina känslor.
Inte nog med det, i själva verket används denna dogmatism (bokstavstroende) – av alla typer av åskådningar – mest för att folk är så sketans lata. För vad blir konsekvensen av om det verkligen finns något bortom det lilla instängda laboratoriet, bortom skölden, utanför kyrkosalen? Jo, då måste det börja tänka om, ändra sin livsstil, inse att de sagt en hel del dumma och onyanserade saker till icke-troende, blivit förd bakom ljuset, kanske till och med haft helt fel… och sådant svider och gör ont.
För min egen del vet jag vad tror på (just nu), var jag har varit och vad jag letar efter och försöker söka svar på. Jag har dock ingen aning om var jag kommer hamna i slutändan. Jag bryr mig egentligen inte om exakt vad andra väljer att tro på och leta efter. Bara de tror och letar. Det enda jag har svårt för är folk som satt sig ner i sitt lilla bås på sin favoritrestaurang och vägrar lyfta på arslet för att de är så himla övertygade om att det är den bästa restaurangen och sitter och puttrar beåtet för sig själv; "Ja, om det fanns någon annan mat som vore bättre, så borde den ju serveras här."
//erik. been there… done that.
Pom
Swashbuckler
Jag tror absolut på att sansat och skeptiskt folk har upplevt allt detta. Vad som orsakat upplevelserna tror jag har varierat mycket.
Man ska aldrig säga aldrig...
Jag har aldrig sett ufon, spöken eller haft en religiös uppenbarelse. Däremot finns det personer som har och man kan ju inte gärna avfärda alla som stollar. Livet blir mer spännande om det finns oförklarliga saker att filosofera över.
Tråkigt tycker jag det är när övernaturligheter och religion används för att manipulera människor och för att tjäna pengar. Kolla bara alla kataloghäften som kommer med posten, fyllda av mirakelprylar som ska göra en vacker, frisk och förmögen. Må Sverker Olofsson drabba dessa lurendrejare!
Även om jag själv är ateist skulle jag inte föra in religion i samma kategori som ufon och spöken. Religion är för majoriteten av jordens befolkning något viktigt som ger glädje och samhörighet, tradition, kultur, mening med livet. Så klart finns det gott om avarter, men att tro att det finns något gudomligt bakom den fantastiska värld vi lever i tycker inte jag är ett tecken på galenskap.
Jag har aldrig sett ufon, spöken eller haft en religiös uppenbarelse. Däremot finns det personer som har och man kan ju inte gärna avfärda alla som stollar. Livet blir mer spännande om det finns oförklarliga saker att filosofera över.
Tråkigt tycker jag det är när övernaturligheter och religion används för att manipulera människor och för att tjäna pengar. Kolla bara alla kataloghäften som kommer med posten, fyllda av mirakelprylar som ska göra en vacker, frisk och förmögen. Må Sverker Olofsson drabba dessa lurendrejare!
Även om jag själv är ateist skulle jag inte föra in religion i samma kategori som ufon och spöken. Religion är för majoriteten av jordens befolkning något viktigt som ger glädje och samhörighet, tradition, kultur, mening med livet. Så klart finns det gott om avarter, men att tro att det finns något gudomligt bakom den fantastiska värld vi lever i tycker inte jag är ett tecken på galenskap.
Som andra i tråden har skrivit: "sansade" människor tror att de upplevt dom här fenomenen på riktigt... MEN som vi säger i reklambranschen "all kommunikation sker på mottagarens villkor", dvs det du tror du ser filtreras genom tidigare upplevelser, världsbild osv... vilket är anledningen att folk ser utomjordingar idag och inte pysslingar.
Däremot tror jag inte ett smak på ÖVERNATURLIGA förklaringar till fenomenen, utan (antagligen - jag VET ju inte) beror det på olika saker som händer i hjärnan när den stimuleras exempelvis med magnetfält och liknade.. modern forskning pekar på att så kan vara fallet.
UTOMJORDINGAR är en sak för sig... flygande tefat och besök i modern tid på jorden: NO WAY. Intelligent liv på andra planeter nånstans? Ja varför inte...
Är lite irriterad på folk som dissar vetenskapen bara för att de tycker den är "för kall" eller "fyrkantig"... Min sambo, som är råfeminist, kallar New age (som kristaller, häxor och liknade) för en gigantisk kvinnofälla, typ: "sluta kämpa och börja trolla"... vilket aldrig kommer leda till några förändringar i maktstrukturer...
Sen gäller ju "wizards first rule": folk tror på vad fan som helst för att de VILL att det ska vara sant, eller att de är RÄDDA dör att det är sant.
Däremot tror jag inte ett smak på ÖVERNATURLIGA förklaringar till fenomenen, utan (antagligen - jag VET ju inte) beror det på olika saker som händer i hjärnan när den stimuleras exempelvis med magnetfält och liknade.. modern forskning pekar på att så kan vara fallet.
UTOMJORDINGAR är en sak för sig... flygande tefat och besök i modern tid på jorden: NO WAY. Intelligent liv på andra planeter nånstans? Ja varför inte...
Är lite irriterad på folk som dissar vetenskapen bara för att de tycker den är "för kall" eller "fyrkantig"... Min sambo, som är råfeminist, kallar New age (som kristaller, häxor och liknade) för en gigantisk kvinnofälla, typ: "sluta kämpa och börja trolla"... vilket aldrig kommer leda till några förändringar i maktstrukturer...
Sen gäller ju "wizards first rule": folk tror på vad fan som helst för att de VILL att det ska vara sant, eller att de är RÄDDA dör att det är sant.
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
Om spöken funnes så vore de väl naturliga och inte övernaturliga. 
Eva Florén
Swashbuckler
Obehagliga upplevelser
... eller var det inte det du efterlyste.
Jag måste uttrycka mig så här. Jag tror att det finns saker som övergår vad vi i vetenskapliga termer kan beskriva... än så länge. Det är inte omöjligt att det endera dagen går att både beskriva och förklara olika fenomen som människor upplevt.
Haken är som det så riktigt påpekats att vi har ingen linjal, alfaspekrometer eller annat att mäta saker som NU ligger utanför vår uppfattningsförmåga.
Om det sedan rör sig om saker i eller utanför vårt huvud så spelar det mindre roll. Låt mig förklara lite tydligare. Om upplevelsen av en ande (klassiska spöket) är verklig (utomkroppslig och verkligen den klassiska varelsen Spöke) eller är inombords (något vår hjärna tillverkat) så spelar det mindre roll. Idag kan vi inte bordlägga ens endera fenomenet.
För mig får det till följd att jag tror på att det finns fenomen som faktiskt bör undersökas och få en förklaring. Själv har jag dessutom upplevt saker som jag än idag inte kan förklara. Låt mig ge en beskrivning av dessa.
1. Under tre- fyra års tid hade jag mardrömmar där min bror dök upp i olika olyckstillfällen (observera att det var bara en av mina bröder...) i vart och ett hörde jag honom alltid yttra orden "...det gör så ont..." Sista året jag bodde i Jakobsberg (och sista året jag hade sagda mardröm) så hände det. Min bror körde omkull på motorcykel, han tog sig hem och "lord and behold" yttrade orden "...det gör så ont, mamma..."
2. Åren innan så hade jag två upplevelser som fortfarande idag jagar mig. Jag var ensam hemma, sjuk (njae, jag var hemma för att jag inte ville gå till skolan - mobbing) och låg och slaggade lite surt i min säng. Beslöt mig för att livet kunde vara bättre när jag hörde släpande steg på undervåningen. Det lät som om någon tog ett tungt steg och sedan släpade det andra benet efter sig. Jag hörde stegen nå trappan upp till övervåningen där jag var. Rädd som en idiot tänkte jag att det förmodligen var en av mina bröder som djävlades med mig och tog mod till mig, gick ut i den övre hallen, vände runt hörn och tittade rakt nerför trappen. Halvvägs ned såg jag en gestalt (sjöman?) och samtidigt såg jag bilden på väggen bakom honom. Jag såg rakt genom honom. Jag tvärvände och rusade in till min säng igen...
3. Jag sov i övervåningssäng. Med ett skrivbord under. Jag låg med ryggen mot väggen. För att nå sagda säng behövde även en vuxen klättra upp på en stol. Jag knackades på axeln, bakifrån. Det var ingen annan i rummet...
4. Jag studerade på Väddö folkhögskola. Mina föräldrar var bortresta till England. Sitter och syr vid en symaskin när jag känner hur någon ställer sig intill mig. Jag känner en värme, en närvaro och det känns som om någon lägger en hand på min axel. Jag ser upp, men alla andra i rummet arbetar med sitt och ingen står invid mig. Jag kommer hem på kvällen och får ett telefonsamtal från min moster. Hon berättar att min "mormor" (egentligen styvmormor) gått bort på morgonen, någon halvtimme innan jag hade min upplevelse.
De här upplevelserna är saker som lever med mig. Jag glömmer dem aldrig. Om de nu kan förklaras enligt nedan
1a. Min bror levde alltid lite ovarsamt och det var bara tidsfråga innan en olycka skulle ske.... tja, det är mycket möjligt, men det ovarsamma levernet gällde även mina två andra bröder.
1b. Jag hade en föraning/blev förvarnad om olyckan. Och detta berodde antingen av en kontakt med den bortre sidan (kalla det vad du vill) eller en förmåga att se glimtar av framtiden... (helst ser jag att det senare inte var sant... varför fick jag då ingen förvarning om min fars död etc etc.)
2a. Jag drömde
2b. Jag såg ett spöke
3a. Jag drömde
3b. Det var någonting som ville väcka mig ur min halvslummer
4a. Jag hade en dålig dag, med dålig blodcirkulation
4b Min "mormor" tog farväl
4c Jag hade en föraning om kvällens telefonsamtal
Jag vet inte svaren. Allt kan vara sant och allt kan vara fel. Själv har jag olika dagar när jag tror än det ena, än det andra. Jag tror dock att även om vi kommer fram till att ET, spöken osv inte finns i den föreställning vi har så tror jag att vi människor har fler "sinnen" än det idag är konstaterat (och om vi ska tro illustrerad vetenskap så har vi betydligt fler än de klassiska...). Låt oss kalla det ett sjätte sinne, för vad det än är, så verkar det som om vi lägger samman kunskap vi har så kan vi förutsäga saker som vi inte de facto VET. Kvinnors intution osv...
Jag vill dock fortgent tro att det finns saker utanför vår förmåga att se och beskriva....
Sanningen finns därute, endera dagen får vi svar....
... eller var det inte det du efterlyste.
Jag måste uttrycka mig så här. Jag tror att det finns saker som övergår vad vi i vetenskapliga termer kan beskriva... än så länge. Det är inte omöjligt att det endera dagen går att både beskriva och förklara olika fenomen som människor upplevt.
Haken är som det så riktigt påpekats att vi har ingen linjal, alfaspekrometer eller annat att mäta saker som NU ligger utanför vår uppfattningsförmåga.
Om det sedan rör sig om saker i eller utanför vårt huvud så spelar det mindre roll. Låt mig förklara lite tydligare. Om upplevelsen av en ande (klassiska spöket) är verklig (utomkroppslig och verkligen den klassiska varelsen Spöke) eller är inombords (något vår hjärna tillverkat) så spelar det mindre roll. Idag kan vi inte bordlägga ens endera fenomenet.
För mig får det till följd att jag tror på att det finns fenomen som faktiskt bör undersökas och få en förklaring. Själv har jag dessutom upplevt saker som jag än idag inte kan förklara. Låt mig ge en beskrivning av dessa.
1. Under tre- fyra års tid hade jag mardrömmar där min bror dök upp i olika olyckstillfällen (observera att det var bara en av mina bröder...) i vart och ett hörde jag honom alltid yttra orden "...det gör så ont..." Sista året jag bodde i Jakobsberg (och sista året jag hade sagda mardröm) så hände det. Min bror körde omkull på motorcykel, han tog sig hem och "lord and behold" yttrade orden "...det gör så ont, mamma..."
2. Åren innan så hade jag två upplevelser som fortfarande idag jagar mig. Jag var ensam hemma, sjuk (njae, jag var hemma för att jag inte ville gå till skolan - mobbing) och låg och slaggade lite surt i min säng. Beslöt mig för att livet kunde vara bättre när jag hörde släpande steg på undervåningen. Det lät som om någon tog ett tungt steg och sedan släpade det andra benet efter sig. Jag hörde stegen nå trappan upp till övervåningen där jag var. Rädd som en idiot tänkte jag att det förmodligen var en av mina bröder som djävlades med mig och tog mod till mig, gick ut i den övre hallen, vände runt hörn och tittade rakt nerför trappen. Halvvägs ned såg jag en gestalt (sjöman?) och samtidigt såg jag bilden på väggen bakom honom. Jag såg rakt genom honom. Jag tvärvände och rusade in till min säng igen...
3. Jag sov i övervåningssäng. Med ett skrivbord under. Jag låg med ryggen mot väggen. För att nå sagda säng behövde även en vuxen klättra upp på en stol. Jag knackades på axeln, bakifrån. Det var ingen annan i rummet...
4. Jag studerade på Väddö folkhögskola. Mina föräldrar var bortresta till England. Sitter och syr vid en symaskin när jag känner hur någon ställer sig intill mig. Jag känner en värme, en närvaro och det känns som om någon lägger en hand på min axel. Jag ser upp, men alla andra i rummet arbetar med sitt och ingen står invid mig. Jag kommer hem på kvällen och får ett telefonsamtal från min moster. Hon berättar att min "mormor" (egentligen styvmormor) gått bort på morgonen, någon halvtimme innan jag hade min upplevelse.
De här upplevelserna är saker som lever med mig. Jag glömmer dem aldrig. Om de nu kan förklaras enligt nedan
1a. Min bror levde alltid lite ovarsamt och det var bara tidsfråga innan en olycka skulle ske.... tja, det är mycket möjligt, men det ovarsamma levernet gällde även mina två andra bröder.
1b. Jag hade en föraning/blev förvarnad om olyckan. Och detta berodde antingen av en kontakt med den bortre sidan (kalla det vad du vill) eller en förmåga att se glimtar av framtiden... (helst ser jag att det senare inte var sant... varför fick jag då ingen förvarning om min fars död etc etc.)
2a. Jag drömde
2b. Jag såg ett spöke
3a. Jag drömde
3b. Det var någonting som ville väcka mig ur min halvslummer
4a. Jag hade en dålig dag, med dålig blodcirkulation
4b Min "mormor" tog farväl
4c Jag hade en föraning om kvällens telefonsamtal
Jag vet inte svaren. Allt kan vara sant och allt kan vara fel. Själv har jag olika dagar när jag tror än det ena, än det andra. Jag tror dock att även om vi kommer fram till att ET, spöken osv inte finns i den föreställning vi har så tror jag att vi människor har fler "sinnen" än det idag är konstaterat (och om vi ska tro illustrerad vetenskap så har vi betydligt fler än de klassiska...). Låt oss kalla det ett sjätte sinne, för vad det än är, så verkar det som om vi lägger samman kunskap vi har så kan vi förutsäga saker som vi inte de facto VET. Kvinnors intution osv...
Jag vill dock fortgent tro att det finns saker utanför vår förmåga att se och beskriva....
Sanningen finns därute, endera dagen får vi svar....
damn right! det är det jag brukar hävda... FANNS det spöken (klassiska spöken: dödas andar) fick vi bara revidera våra kunskaper om naturlagarna... och forska på VARFÖR vi blir spöken och hur den processen går till...
det FINNS inget övernaturligt... existerar nåt så är det naturligt, gör det det inte är det fantasier.
det FINNS inget övernaturligt... existerar nåt så är det naturligt, gör det det inte är det fantasier.
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Jag tror inte på "övernaturliga" fenomen. Däremot så kan jag mycket väl tänka mig att det finns en hel del "naturliga" fenomen som vi ännu inte har hunnit utforska och mäta, men jag är mer eller mindre övertygad om att dessa har sin rot i vår materiella värld och inte i någon "magisk" verklighet.
Framför allt har jag en hel del emot den åskådning som är vanlig inom de flesta religiösa uppfattningar (inkluderande new age), att de fenomen man hävdar existerar ligger bortom förnuftet och enbart kan uppfattas i termer av känsla. Detta ser jag enbart som ett sätt att värja sig mot förnuftigt skärskådande och reducera varje kritisk granskning av fenomenen till en diskussion där enbart subjektiva känslor har en plats. Detta gör mig framför allt förbannad när det gäller sådana fenomen som ska hjälpa människor -- healing, underliga typer av läkekonst och liknande. Om något ska användas för att hjälpa sjuka och skadade människor måste det kunna testas på ett rationellt vis.
Framför allt har jag en hel del emot den åskådning som är vanlig inom de flesta religiösa uppfattningar (inkluderande new age), att de fenomen man hävdar existerar ligger bortom förnuftet och enbart kan uppfattas i termer av känsla. Detta ser jag enbart som ett sätt att värja sig mot förnuftigt skärskådande och reducera varje kritisk granskning av fenomenen till en diskussion där enbart subjektiva känslor har en plats. Detta gör mig framför allt förbannad när det gäller sådana fenomen som ska hjälpa människor -- healing, underliga typer av läkekonst och liknande. Om något ska användas för att hjälpa sjuka och skadade människor måste det kunna testas på ett rationellt vis.
Re: Obehagliga upplevelser
har också haft liknade upplevelser, som när min pappa dog... MEN om man kollar på alternativen:
1. Hans ande tog en avstickare och sa farväl.
2. Jag visste att han var risig och kände det på mig eftersom jag vart orolig länge innan...
Vad är mest sannolikt? Bara för att jag verkligen VILL att alternativ ett är det riktiga så blir det inte troligare för det... tyvärr...
har också haft liknade upplevelser, som när min pappa dog... MEN om man kollar på alternativen:
1. Hans ande tog en avstickare och sa farväl.
2. Jag visste att han var risig och kände det på mig eftersom jag vart orolig länge innan...
Vad är mest sannolikt? Bara för att jag verkligen VILL att alternativ ett är det riktiga så blir det inte troligare för det... tyvärr...
en annan sak med healing och liknade... varför vill de alltid ha (ofta rejält)betalt? Om jag kunde bota sjukdomar med handpåläggning (eller whatever metod) skulle jag fan göra det gratis.. vore min förbannade plikt om jag fått en sån gåva. Jag kunde fortfarande göra design som födkrok... OCH hjälpa folk.
Är ju inte så att dom lagt ner en massa år på läkarlinjen och sitter med studieskulder ;-)
Är ju inte så att dom lagt ner en massa år på läkarlinjen och sitter med studieskulder ;-)
Ackerfors
Alas, your rapids!
- Joined
- 21 Jan 2001
- Messages
- 7,475
Agnostikern i mig svarar...
"En enkelt fråga, tror ni på spöken, andar & annat knytt ??"
...Att jag inte har en susning. Enkelt. Det finns mycket jag inte upplevt men för den sakens skull så låter jag inte bli att tro (tro i en icke-religiös betydelse) att det existerar. Detsamma gäller givetvis spöken och andar och sådant som jag inte upplevt. Lätt som en plätt.
I övrigt håller jag med Lindenius till fullo. Ett av de bästa inläggen som skrivits på forumet, enligt min ringa åsikt.
"En enkelt fråga, tror ni på spöken, andar & annat knytt ??"
...Att jag inte har en susning. Enkelt. Det finns mycket jag inte upplevt men för den sakens skull så låter jag inte bli att tro (tro i en icke-religiös betydelse) att det existerar. Detsamma gäller givetvis spöken och andar och sådant som jag inte upplevt. Lätt som en plätt.
I övrigt håller jag med Lindenius till fullo. Ett av de bästa inläggen som skrivits på forumet, enligt min ringa åsikt.
Re: Agnostikern i mig svarar...
nja, han har ju en del poänger, men en hel del är det vanliga mumbo jumbot riktat mot vetenskapen... Mina erfarenheter är tvärtom; det är få personer jag känner som är så vidsynta och öppna för olika möjligheter som dom vänner jag har som jobbar med forskning - "vetenskap"... dom verkligen gillar "what if"-resonemang... däremot kan jag tyvärr inte säga samma sak om dom jag känner som snöat in på new age..
nja, han har ju en del poänger, men en hel del är det vanliga mumbo jumbot riktat mot vetenskapen... Mina erfarenheter är tvärtom; det är få personer jag känner som är så vidsynta och öppna för olika möjligheter som dom vänner jag har som jobbar med forskning - "vetenskap"... dom verkligen gillar "what if"-resonemang... däremot kan jag tyvärr inte säga samma sak om dom jag känner som snöat in på new age..
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
Jag har svårt att tänka mig att jag skulle kunna ge en förklaring som du skulle godta. Men var och en har ju sin väg att vandra genom livet, så varför ska jag argumentera för att du ska gå längs min (den som kallas metodismen)?
Ackerfors
Alas, your rapids!
- Joined
- 21 Jan 2001
- Messages
- 7,475
Heh...
"Arbetar med forskning" ligger ju rätt neutralt på skalan och extrem New Age är ju helt off på samma skala.
Det är skillnad på att arbeta med forskning och att gömma sig bakom vetenskapen. Precis som det är skillnad på att dricka honungsvatten och att vara extremt New Age-ig.
Ze point is, det finns många som, oavsett val av yrke, livsstil, uppväxt, valt att gömma sig bakom det vetenskapen fastställt. "Det finns inte en möjlighet att saker kan levitera fritt, det har vetenskapen sagt!" Jag känner en drös, ingen av dem i forskningsbranchen. Och själv är jag varken forskare eller New Age-are, bara fri(?) från erfarenheter.
"Arbetar med forskning" ligger ju rätt neutralt på skalan och extrem New Age är ju helt off på samma skala.
Det är skillnad på att arbeta med forskning och att gömma sig bakom vetenskapen. Precis som det är skillnad på att dricka honungsvatten och att vara extremt New Age-ig.Ze point is, det finns många som, oavsett val av yrke, livsstil, uppväxt, valt att gömma sig bakom det vetenskapen fastställt. "Det finns inte en möjlighet att saker kan levitera fritt, det har vetenskapen sagt!" Jag känner en drös, ingen av dem i forskningsbranchen. Och själv är jag varken forskare eller New Age-are, bara fri(?) från erfarenheter.