Nekromanti Spelare med ansvar över gruppen

[entomophobiac]

En sak jag experimenterade med i Fyra StuG och en Scho-Ka-Kola var att ge delar av ansvaret för spelgruppen till en spelare.

Spelarna utgör en grupp soldater i en armé. En av spelarna är deras gruppchef och är därför ansvarig för att förklara läget, delge order, etc., helt enligt gängse Hollywoodnormer. Som scenariot las upp så gav jag gruppchefen instruktioner utanför spellokalen—den stängda dörren är ett väldigt effektivt verktyg i rollspel på konvent. Finns inte alltid förutsättningar för att göra likadant hemma hos folk, däremot.

Hur som helst, jag tyckte det här funkade hur bra som helst! Flera konsekvenser följde av att en spelare delgav information och blev ansvarig, trots att spelarnas relation trots allt är väldigt balanserad egentligen:

—Spelarna riktade sin "panik" mot gruppchefen.
—Spelarna snackade skit om gruppchefen.
—Spelarna hade synpunkter om det gruppchefen sa, trots att det i praktiken inte var information från gruppchefen.

Många av de här sakerna var väldigt roliga att spela mot, och rollen som spelledare blev istället att hålla tempot uppe, se till att frustrera gruppchefen lagom mycket, etc.

Jag har spellett scenarier med flera spelledare exempelvis, men just att härma den militära hierarkin (eller någon annan hierarki) funkade väldigt bra och gav mycket utrymme till roligt rollspel.

Men det jag undrade nu är väl framförallt: finns det fler spel som skapar den här sortens strukturer eller experimenterar med SL/spelare-relationen?

Jag vet att samberättarrollspel av olika slag ofta leker med strukturen, byter ut SL eller andra ansvar, men för den här diskussionen är jag mer intresserad av "vanliga" rollspel som leker med normer snarare än koncept som slänger normerna helt och hållet.

 

[Genesis]

Hade inte ur-DnD/Chainmail en sådan roll? Eller har jag drömt det?

 

[kloptok]

Hade inte ur-DnD/Chainmail en sådan roll? Eller har jag drömt det?

Ungefär, det spelades vad jag förstår ofta med en så kallad ”caller”, en spelare som håller reda på gruppens handlingar och förmedlar detta till spelledaren. Jag är dock inte säker på om det är en nedskriven regel i någon version eller om det bara varit en mer informell regel/princip.

 

[kwarnberg]

Jag skulle vilja testa något liknande i scifi-spel. Allt för ofta blir en besättning med kapten, pilot, mekaniker, etc en demokrati med symmetrisk maktbalans mellan alla parter. Det är dödstråkigt, i min mening. En av grejerna med att spela en besättning där olika personer har olika rang är ju att skapa maktasymmetri i gruppen och utforska det. Så att mer eller mindre tvinga ett asymmetriskt maktförhållande genom att bara ge kapten information om en del grejer, och sen låta rollpersonen framföra vad hen anser vara relevant till resten av gruppen låter som en utmärkt idé för min del.

EDIT: Och med "dödstråkigt" menar jag att det känns som bortkastat att ha en gruppdynamik som bygger på att olika personer har olika makt eller rättigheter, och sen bara strunta i det och köra som man alltid gör med att alla spelar på samma regler och med samma förutsättningar. Inte att det är tråkigt att spela så.

 

[God45]

Werewolf har jag aldrig spelar utan att det är
djupa intriger eller öppet slagsmål över alpha rollen vid något tillfälle. Alla håller kanske med om att "Dansar med Månen" är bäst på att leda. Men vi måste hålla vår position i Septet och det kräver någon med en blodslinje. Den med bäst blodslinje är "Dödar som snön" men hon kommer hålla hedern så högt att vi riskerar att dö oftare... Så någon tar rollen eller blir vald. Men det är inte så farligt... tills ni är i fält och någon ger ordern ingen gillar men alla måste lyda.

 

[entomophobiac]

Jag skulle vilja testa något liknande i scifi-spel. Allt för ofta blir en besättning med kapten, pilot, mekaniker, etc en demokrati med symmetrisk maktbalans mellan alla parter. Det är dödstråkigt, i min mening. En av grejerna med att spela en besättning där olika personer har olika rang är ju att skapa maktasymmetri i gruppen och utforska det. Så att mer eller mindre tvinga ett asymmetriskt maktförhållande genom att bara ge kapten information om en del grejer, och sen låta rollpersonen framföra vad hen anser vara relevant till resten av gruppen låter som en utmärkt idé för min del.

Det här är en jättebra poäng!

Syftet var helt klart asymmetri, och flera saker funkade riktigt bra i experimentet. En av rollpersonerna gillar inte gruppchefen exempelvis, och började därför snacka skit om chefen när chefen försvann ut i enrum.

Det kan ju vara svårt att lyckas med detta under mindre konventiga förhållanden däremot. Men att simulera en besättning, eller kanske ha en grupp spioner med en ledare (och dessutom möjligheten till dubbelagenter) är väldigt intressant!

 

[RasmusL]

Räknas Apocalypse World som "vanliga rollspel"? Tänker isf att Hardholdern och motsvarande status quo-playbook i hacksen ofta får funktionen som samordnande kraft. Det är inte explicit men implicit via positionen i fiktionen.

 

[entomophobiac]

Räknas Apocalypse World som "vanliga rollspel"? Tänker isf att Hardholdern och motsvarande status quo-playbook i hacksen ofta får funktionen som samordnande kraft. Det är inte explicit men implicit via positionen i fiktionen.

Det kan nog räknas. Har ingen egen erfarenhet av PbtA i någon form, egentligen. Har någon sorts förhoppning om att få spela det med en frälse eftersom ingen i min umgängeskrets riktigt förstår poängen med PbtA som spelform.

 

[Möller]

Bah. Humbug. Ska jag skriva om Mouse Guard igen?

I Mouse Guard har alla rollpersoner en rang - i fallande ordning patrol leader, patrol guard (veteraner), mouseguard och tenderpaw (rekryter under utbildning). Ja, man kan spela captain of the guard också. Vanligtvis har man en patrol leader, resten av spelarna väljer bland rangerna under. Det finns inte så mycket ansats till någon balans mellan rangerna 'stats-mässigt', som befäl har du ganska rejält många fler/kraftigare färdigheter än de lägsta rangerna.

Det funkar riktigt bra. Befälens relation till sin tenderpaw (om de har någon) brukar bli bra rollspelande. Spelet satsar ju på en rätt gemytlig känsla, så oftast är man vänner och samarbetar. Men det kan bränna till, bli konflikter mellan rollpersoner med olika viljor, och då blir det coolt.

Tidigt i varje spelmöte skriver varje spelare ett mål för sin rollperson. En, och bara en, rollperson ska ha som mål att slutföra patrullens uppdrag (typ 'leverera posten till Gilsed' eller 'rädda Mörkmora från gråtruten'). Vem som har uppdraget som mål ska variera i gruppen, det är inte befälets uppgift att varje gång fokusera på uppdraget - ibland kan en underordnad få göra det medan befälet t.ex. ha som mål att lära sin tenderpaw något eller säkra patrullens överlevnad. Det sprider ut ansvarsfördelningen lite - rangordningen finns där, men är inte allena rådande. Rätt lagom.