Varning: långt svar
Jag känner igen det, men jag tror egentligen inte att det är något problem. Jag har en spelare i min spelgrupp som trivs bra med att spela "neurotisk byråkrat på väg mot totalt sammanbrott", och visst får han ibland en del pikar för att det är hans signum. MEN, har gör rollen bra, han uppfinner ständigt nya nyanser och anländer till total kollaps längs olika vägar vilket vi andra tycker är sjukt kul att följa. Summan av kardemumman är att vi andra tycker att det är kul, annars skulle vi inte uppmuntra det, och han själv tycker det är kul, annars skulle han inte välja det.
Nu går man förstås igenom olika faser som rollspelare (eller vad som helst) och i varje fas är vissa saker mer känsliga. Därför tycker jag att ni bör först fundera över varför det är ett problem att en spelare alltid spelar samma roll.
Gå till botten med problemet
Om spelaren upplever det som ett problem - uppmuntra henne att prova något nytt. Se till att spelledaren hjälper till.
Om de andra spelarna upplever det som ett problem - prata med dem om varför de upplever det som provocerande att deras kompis har en favoritfantasi. Troligtvis handlar det om spelstilar, så prata om sånt.
Om spelledaren upplever det som ett problem - prata igenom äventyret innan och utvärdera efter. Var tydlig med vad du vill uppnå, men ödmjuk för att spel skapas av deltagarna tillsammans och inte av en person.
Kom runt problemet
Se till att spelledaren är med på noterna
Spelledaren är oerhört viktig när det gäller att belöna och bestraffa olika beteenden. I en spelgrupp som känner varandra väl uppstår lätt bestämda interaktionsmönster mellan spelledaren och spelarna. Den spelare som alltid spelar "cynisk" kommer bemötas av spelledaren som att hon är cynisk, vare sig hon vill det eller inte. För att bryta detta beteende, se till att spelledaren tänker igenom hur hon beter sig mot/tilltalar olika spelare.
Låt spelledaren komma med förslag
Prova att låta spelledaren smyga runt och viska små "anvisningar" i spelarnas öron. Säg inte "du tycker att Drachbal verkar oplitlig", utan "du och Drachbal har alltid kommit bra överens. När ni var små var ni som bror och syster så det är ett kärt återseende." Genom att styra berättelsen med positivt färgade ord (istället för negativt) kan spelledaren skapa grogrund för att bryta en cynisk spelstil.
Prata om spelstilar
Om det inte är spelaren själv som upplever problemet, utan de andra runt bordet handlar det med största sannolikhet inte om problemet "jag är trött på din rollperson" utan "jag är trött på dig och hur du beter dig i vår gemensamma fritidssysselsättning". Troligtvis beror det på att någon av spelarna tycker att rollspel handlar om att leva sig in och vara trovärdig, medan andra tycker att det handlar om att hänga med sina kompisar. Prata om olika spelstilar och olika spelartyper. Prata om vad ni vill, och vad ni tycker är roligt. Det blir lättare att hjälpas åt om vi vet att vi vill få ut olika saker av partiet.
Prata innan och utvärdera efter
Om ni kommer fram till att ni har olika agendor (vilket de flesta spelgrupper har) är det viktigt att låta alla vara delaktiga. Risken finns att det är en person som är spelledare varje vecka i ett års tid - då är det lätt hennes vision om vad som är rätt sätt att spela som blir rådande. Om spelledaren konstant försöker trycka in spelarna i situationer som de inte är bekväma i, är det bara naturligt att de inte "spelar väl". Lösningen är att innan varje möte prata om dagens äventyr. Säg "Idag kommer äventyret handla om tragiska barndomshändelser, så det kommer vara rätt lågmält och enkelt. Jag vet att vi mest brukar köra feta strider, men jag tänkte att det är kul om vi provar något nytt. Känns det ok?". Efter spelmötet, prata igenom vad som inte gick bra. Peka inte ut någon person, utan utgå från dig själv. Säg "jag känner att det var ganska svårt att få igång spelet, särskilt när ni var på begravningen i början. Hur kunde jag gjort istället?".
Bonusmetod: delade rollpersoner
Om ni verkligen vill bryta era mönster, och inget av det andra funkar, kan ni prova att byta rollpersoner med varandra - antingen mitt i mötet eller mellan möten. Då blir det lite mer lekfullt, eftersom du helt plötsligt spelar din kompis som spelar en utsvävande tjomme; försöker härma hennes rörelser och favorituttryck.
- hoppas jag inte tråkade ut dig