Jarl said:
Det här tycker jag är lite av ett designproblem med 4e. Jag hade mycket hellre sett något slags system där man som spelare hade bättre koll på vilken encounter som var värd att bränna dailys på.
Jag håller med. Arfert har visserligen en bra invändning med att ovissheten är en viktig ingrediens i rollspel, men ovisshet
i sig blir lätt ett godtyckligt lotteri. Ovisshet är i min mening roligast när det kommer i formen av kvalificerade gissningar.
Som det är nu så är det lite som ryska posten: Man har sagt "kyss" och lekledaren pekar på någon av tjejerna utanför. Man ser inte vem. "Hon?" frågar han. "Nä", säger man, för man gissar att han valt att börja peka på någon av de fula tjejerna, såsom Helena från Danmark. "Hon, då?" säger han. "Nänä", säger man, och tänker att han nu säkert pekar på någon tjejerna som sitter
bredvid Helena. Det var mest fulingar, där också, så att säga nej verkar rimligt. "Ämen
hon då?" "Nähä, men
henne då?" "Hon?" Nu har man sagt nej flera gånger i rad, och totalt tappat kollen på vem han kan peka på för stunden. Lätt nervös så har man börjat säga "nej" bara för att skjuta upp kyssen och stålsätta sig inför den. Till slut säger man "ja!" och hoppas på det bästa.
Ser man på; det blev danska Helena i vilket fall som helst. "Typiskt min otur", tänker man. "Han började säkert med att peka på de snygga tjejerna eftersom han
visste att jag skulle tro att han började peka på de fula tjejerna. Jag blev dubbelbluffad."
Senare får man veta att han hade pekat på Helena om och om igen, hela tiden, och att alla hade skrattat åt det. Utom kanske Helena. Men det är en helt annan historia.
---
Uh... minnen från mellanstadiet aside; att försöka få en kyss med den man är kär i, i ryska posten, det är inte en särskilt stimulerande utmaning. Visst finns det ett mått av psykologi och bluff i lekens utformning, men den drunknar mer eller mindre helt i den nyckfulla slump som dominerar.
Så kan jag uppleva att valet om när man skall använda D&D's Dailys är. Jag tycker det är mer spännande att välja mot
vem man ska använda sin Daily. Skall man använda den mot det största monstret i encountern, eller skall man satsa på att slå ut något av de vekare målen tidigt?
Det är en form av oförutsägbar gissningsutmaning som kittlar mig betydligt mer.
I min mening så hade det varit ballare om man hade haft encounters på olika nivåer. "Det här är en vanlig fajt - här får du bara använda dina vanliga powers" "Det här är ett klimax - här får du även använda din Daily".
---
Det är dock inte ett förslag på husregel till D&D4E, men det är ett tankefrö som man skulle kunna begagna sig av om man ville göra ett
eget spelmässigt spel.