Nekromanti [SPOILERS] Väktarens Vrede för Spelledare

[deusexmatteo]

Yes! Nu är vi snart klara med VV tror jag. Vi har hållit på helt sjukt länge tror jag, ingen som var med i början av äventyret är vid liv nu. Men nu har de tagit sig till 1000 tårars salar och sett vad som hänt med Eox, samt fått namnet Ambreagos. Så nu bär det tillbaks till stan, showdown i garveriet och sen slutstrid i slukhålet - kanske.

Ska faktiskt bli otroligt skönt när äventyret är över, vi har spelat det så länge och det känns som det har blivit någonting stelt i bakgrunden under ganska lång tid. Spelarna gillade turen genom Davokar mycket och fick slå massa gånger på slumpmötestabellen.

Bästa mötet var frostljusen. En spelare gick runt, hittade en stentavla som de uttydde ett illavarslande budskap om en plats där Symbaroumska präster offrade barn till urtida gudar. De gick ändå och lade sig, när vaktan fick syn på någonting som glimmade i månljuset - en benknota från en tillsynes självdöd ambrier. Sedan brakade frostljusinfernot loss och de flydde hals över huvud på en hamnskiftad magikers björnrygg.

Väl utanför vallarna kom de ihåg den Tauber-drogade jakaaren de lämnat i lägret. De stod där hjälplöst och kollade på medan deras vägvisare omslöts av en svärm ljuspunkter och försvann ur syne. Nästa morgon hittade de ett kadaver lika fnösktorrt som ett gammalt getingbo.

 

[deusexmatteo]

Spelarna tog sig hela vägen till Templevall för att jaga Sarkomals Profetia. Sedan kom de på att de bara ville ha dem för att få lov att kolla i ett lagfartsregister och begav sig hemåt.

Vår version av kyrkans stad var en ganska bedrövlig syn, full av pilgrimer och templarer. Området innanför muren är lerigt och simpelt, medan den inre ringmuren innesluter något som ser ut som Vatikanstaten med mycket stenlagda torg och kupolförsedda tempel.

 

[Opoopo]

I min version av VV så ville Lasifor få tag på Sakromals profetia (inte bara titta på den) eftersom han inser att den kan användas som ett propagandaverktyg i exploateringen av Davokar oavsett om Kurian eller Korinthia får tag på den. Det slutade med att spelarna svek Suria av Argona och kommer ta profetian till ärketrollet Onrax som de sen tidigare befriat från Dalerns droghus. De spelar helt enkelt ett högt spel där de tvingas lita på ett uråldrigt skogsväsen..Mycket intressant.

 

[deusexmatteo]

Onrax som de sen tidigare befriat från Dalerns droghus. De spelar helt enkelt ett högt spel där de tvingas lita på ett uråldrigt skogsväsen..Mycket intressant.

Onrax 1 - Suria 0!

 

[Pappagris]

Äntligen börjar vi närma oss slutet. Slukhålsstriden kvar, sen är vi färdiga. Har haft en ganska motvillig grupp som haft svårt att motivera sitt handlande. Först när de mötte alverna blev de på riktigt intresserade av göra jobbet. Skulle behövt en bättre motivation i början.

En fråga till er som är färdiga. Jag drar mig lite för att introducera Karvosti då stället är extremt sparsamt beskriven i regelboken samt att Häxhammaren är på väg med mer material att jobba med. Dock så verkar det ju som att Häxhammaren dröjer enda till Juni (katastrof!). Är det någon som introducerat Karvosti och isåfall hur har ni gjort?

 

[deusexmatteo]

Har haft en ganska motvillig grupp som haft svårt att motivera sitt handlande. Först när de mötte alverna blev de på riktigt intresserade av göra jobbet. Skulle behövt en bättre motivation i början.

Känner igen motivationsproblemen i min grupp, antar att det är därför vi båda säger att det snart äntligen är slut. Det kändes inte som att spelarna var så motiverade att ta reda på saker, eftersom att de inte kände Anadea sedan innan - och som att det var svårt för dem att få grepp om vad som händer. De är tex. fortfarande helt övertygade om att det bor en jättestor orm under Tistla Fäste eftersom att det beskrivs ljud ur slukhålet som låter som en enorm orm. Dock är det vaga men troliga hotet mot Tistla Fäste en bra drivkraft som verkar fungera.

Alverna kändes som en vändpunkt. Det blev genast mycket mer episkt när de kom ut i Davokar och fick se 1000 tårars salar. Hade en liten järnring från en medeltidsmarkanad på Läckö Slott som jag tryckte på en av spelarnas finger under obekväm ögonkontakt, min tolkning av Meorels människohat vs. upphållandet av järnpakten. Blev ganska effektfullt om jag får säga det själv.

 

[Karlakarlen]

Mina spelare har fått ärva Vernams guvernat som besittning, Jag flyttade om det så det ligger mittemot Ormbunken och kommer således försvinna i slukhålet och göra spelarna hämndlystna. Iom Vernams kontakter med Järnpakten tänker jag använda det som en lite mer utvecklat intro dvs den anonyma kontakten söker efter Vernam men när hon får reda på att han är död tänker hon att hans tidigare elev som numera tagit över kanske duger lika bra. På så vis tänker jag att det ökar den personliga involveringen, Dels för att Besittningen försvinner, för spelare älskar att ta hämnd. Dels att det mer eller mindre avslöjas att uppdragsgivaren kan ha något med Järnpakten att göra vilket gör det lite mer intressant då Vernam sagt att han gick deras ärenden innan sin död.

 

[Opoopo]

För att överkomma motivationsproblemen har jag fått arbeta med enskilda motiv för alla inblandade. Barbarhäxan i gruppen är utsänd från Yeleta och lärjunge till Gadramon och Eferneya. Han får tillåtelse att släppas in i staden eftersom han inte är lika känd som de andra häxorna. Resens är vän med häxan Agdala. Hon har profeterat kring sin egen död och är säker på att Resen är den ända som kan rädda henne genom att stoppa det som händer i Tistla Fäste. Orto Magica gesällen drivs av viljan att skydda Tistla Fäste och att träffa alver men hon är också involverad i sidouppdrag, såsom Sakromals profetia. Svartalfen samarbetar med en grupp som vill störta klassamhället och vill hamna i Lasifor Nattbäckas gunst så att han kan ta reda på var skymningstistel växer, så han vill alltså rädda Tistla fäste pågrund av det. Pansaren drivs av ädla mål men vill också ta reda på vem han egentligen är. (minnesförlust).

 

[Pappagris]

Alverna kändes som en vändpunkt. Det blev genast mycket mer episkt när de kom ut i Davokar och fick se 1000 tårars salar. Hade en liten järnring från en medeltidsmarkanad på Läckö Slott som jag tryckte på en av spelarnas finger under obekväm ögonkontakt, min tolkning av Meorels människohat vs. upphållandet av järnpakten. Blev ganska effektfullt om jag får säga det själv.

Mm det var först här som gruppen fick lite klarheter i vad som faktiskt händer i Tistla fäste. En tydlig reward vid slutfört arbete och så vidare. Jag lät Teara Teana fylla i lite luckor som gruppen inte greppat tidigare. Min grupp gjorde alltid minsta nödvändiga insats för att ta sig vidare. Sakromals profetia är mer eller mindre orörd, då de var nöjda med att rapportera att koppartavlan inte fanns på värdshuset. Sekten som är ute efter Sarvola är inte helt löst, då de var nöjda med att röja undan Dolani och rapporterade jobbet som helt färdigt och så vidare (detta blir det en uppföljning på lite längre fram).

 

[Pappagris]

För att överkomma motivationsproblemen har jag fått arbeta med enskilda motiv för alla inblandade. Barbarhäxan i gruppen är utsänd från Yeleta och lärjunge till Gadramon och Eferneya. Han får tillåtelse att släppas in i staden eftersom han inte är lika känd som de andra häxorna. Resens är vän med häxan Agdala. Hon har profeterat kring sin egen död och är säker på att Resen är den ända som kan rädda henne genom att stoppa det som händer i Tistla Fäste. Orto Magica gesällen drivs av viljan att skydda Tistla Fäste och att träffa alver men hon är också involverad i sidouppdrag, såsom Sakromals profetia. Svartalfen samarbetar med en grupp som vill störta klassamhället och vill hamna i Lasifor Nattbäckas gunst så att han kan ta reda på var skymningstistel växer, så han vill alltså rädda Tistla fäste pågrund av det. Pansaren drivs av ädla mål men vill också ta reda på vem han egentligen är. (minnesförlust).

Detta borde jag jobbat mer med, snyggt löst. Min orutin som SL är tydlig.

 

[Opoopo]

Detta borde jag jobbat mer med, snyggt löst. Min orutin som SL är tydlig.

För mig har det alltid fungerat väl när spelarna får vara huvudroller i sin egen historia, både som grupp men framförallt som individer. Jag försöker tänka mycket spotlight och vad som motiverar individen när jag spelleder.

 

[Henke]

Mina spelare har fått ärva Vernams guvernat som besittning, Jag flyttade om det så det ligger mittemot Ormbunken och kommer således försvinna i slukhålet och göra spelarna hämndlystna. Iom Vernams kontakter med Järnpakten tänker jag använda det som en lite mer utvecklat intro dvs den anonyma kontakten söker efter Vernam men när hon får reda på att han är död tänker hon att hans tidigare elev som numera tagit över kanske duger lika bra. På så vis tänker jag att det ökar den personliga involveringen, Dels för att Besittningen försvinner, för spelare älskar att ta hämnd. Dels att det mer eller mindre avslöjas att uppdragsgivaren kan ha något med Järnpakten att göra vilket gör det lite mer intressant då Vernam sagt att han gick deras ärenden innan sin död.

Hade också planen att låta RP ärva guvernatet och att låta det försvinna ner i sluthålet, men har börjat fundera över om det inte är bättre att låta guvernatet finnas kvar som incitament för RP att rädda sitt hem i Tistla Fäste.

Har även kastat om lite och gjort guvernatet till prioskyrkan tillhåll får svartkappor och Vernam till fd. svartkappa då ingen RP som deltog vid spelmötet var magiker men däremot en häxjägare. Har hittills bara kommit halvvägs genom "Vilddjurets märke" så vi får se hur väl det knyter an när VV börjar.

 

[Karlakarlen]

Hade också planen att låta RP ärva guvernatet och att låta det försvinna ner i sluthålet, men har börjat fundera över om det inte är bättre att låta guvernatet finnas kvar som incitament för RP att rädda sitt hem i Tistla Fäste.

Har även kastat om lite och gjort guvernatet till prioskyrkan tillhåll får svartkappor och Vernam till fd. svartkappa då ingen RP som deltog vid spelmötet var magiker men däremot en häxjägare. Har hittills bara kommit halvvägs genom "Vilddjurets märke" så vi får se hur väl det knyter an när VV börjar.

Det är sant som du säger och jag har tänkt vidare: Genom äventyret kräver olika grupper i mitt tycke rätt hutlösa gentjänster för att rp ska få svar på i mitt tycke rätt enkla frågor. Om huset försvinner kan att dessa grupper då säga " Jag hörde att ni förlorade ert hus/inkomstkälla, gör ni detta för mig så fixar jag ett nytt plus svarar på era frågor" typ.Sen ger det också en bättre anledning att gå ned i slukhålet tycker jag; om de lämnade nåt viktigt i guvernatet tex sin sparkassa, men så gräver de fram uppdragsgivaren istället.

 

[Pappagris]

Vi blev färdiga i helgen. Slutstriden blev episk. Jag boostade Erlaber något och eftersom gruppen var tröga på att ta sig ner så fick de möta Erlaber när han var en fullutvecklad styggelse, men utan konsekvensen att Eox dog. 3 av 5 RP fick minus i tålighet och var tvungna att slå dödsslag. Bland annat tog tanken till slut så pass mycket stryk att han fick gå i golvet varpå teurgen sprang fram och återupplivade honom vilket resulterade i att han blev oneshottad. Resen som de hittat i Davokar tidigare under äventyret blev dödad och slog dessutom 3 misslyckade dödsslag. Nej helt klart grym strid, tror den tog dryga 3 timmar. Nu har dock min grupp insett vettigheten med pansarbrytande förmågor vilket ger mig lite huvudvärk för framtiden då pansar är det enda som gjort att svårighetsgraden inte är löjligt enkel.

 

[Moberg]

Låter som en bra fight ändå! När pansaret inte längre fungerar får man slänga in lite mer tålighet och kanske regeneration. Jag gjorde också striden med Erlaber mycket svårare än den hade varit om jag följt boken slaviskt. Man får se till att det blir en strid att minnas helt enkelt.

 

[deusexmatteo]

Äntligen klara, slutstriden blev ganska spännande men slutade lite i ett antiklimax då en spelarstyrd SLP kastade en brandvägg och tog ner odjuret. Fin slutscen med en hamnskiftare i form av en vit duva som kastade sig upp ur slukhålet i ett regn av döende Kränkor.

Drar igång nytt med en av spelarna som SL - ser mycket fram emot att få uppleva Symbaroum som spelare. Länge sedan jag spelade någonting överhuvudtaget, har varit SL de senaste tre åren eller så. Blir en kortare äventyrsserie, kanske 3 tillfällen allt som allt.

Känns otroligt skönt att vara klara med Väktarens Vrede, vi har hållit på med den väldigt länge.

-Woho inlägg 300 på wrnu

 

[Karlakarlen]

Färdiga!

väldigt kort:

Jag gjorde som jag sagt tidigare och lät Deseba erbjuda ett nytt hus och infon i utbyte mot hjälp med Sarvola situationen.

Vi skippade mer eller mindre hela legatens uppdrag. Rp är inte så pepp på att stjäla saker då de inte är några tjuvar särskilt inte då legaten inte erbjuder mer än en adress till en fd nunnas hus i utbyte. De gillar heller inte adlen efter kapitlet med odöda barn i källaren för mycket walking dead the governour. Magikern i gänget gör sig osynlig och läser över axlen på Suria när han skriver ner adressen. Detta kan kanske bita dom i rumpan senare, men såvitt Suria vet så fegade de helt enkelt ut.

Det löste sig bra på ett sätt tyckte jag då rp anser att kyrkan är reko och Solriddarna var den enda hjälp de hade när de gick till garverifighten då de slogs tillsammans med dem vid slukhålet. Speciellt eftersom solriddarna tydligen ska bli de onda senare i kampnajen kan det bli en fin obi vs anakin (om vi kommer dit).
De frågade inte soltemplet, de tänkte väl att templets soldater är solriddarna. Hela äventyret struntade de i princip i Häxorna, visst de var coola med sina kolosser men de får ju inte komma in i staden så då duger de inte till nåt. De tänkte väl inte på att smuggla in dom genom gångarna antar jag. Nattbäcka är alltid upptagen vilket jag tror spelarna tolkade som att jag som sl inte ville de skulle gå den vägen, eftersom jag hela tiden säger att han är upptagen. Men i spelarnas värld är det mer att Nattbäcka inte gör ett skit för annars hade det inte blivit något äventyr tror jag. De ber inte Järnpakten om hjälp iom att Järnpakten ger dom belöning för att fixa biffen/ visa sig dugliga. Stadsvakten och Ordo Magica tror jag inte de tänkte på.

Själva slutstriden skulle jag säga var i garveriet som var hård och kaotisk. Den siste riddaren får distrahera vakten när rp slinker ner i slukhålet. Jag adderade en solförmörkelse på väg till hålet för att hinta om att saker gick på tid i slutet till god effekt. När rp möter kultisterna nere i grottan delar de på sig och gruppens kraftkarl springer ensam vidare mot kristallklippan. I ett ganska hopplöst läge när han inser att en sjö med onda andar skiljer honom från sitt mål göra han en desperat handling och kastar sitt stridsgissel likt en släggkastare, en nästintill omöjlig uppgift som såklart lyckas och dessutom gör massiv skada , kultledaren vacklar och trillar ner i sjön där onda andar käkar upp honom. Något av ett antiklimax stridsmässigt kanske men det fanns inte så mycket att ta av efter garveriet det var ändå väldigt spännande och spelarna var sjukt stressade.

Det var sjukt kul när Teara frågar om de tycker de gjort sig förtjänta av belöningen. De hade nämligen förhandlat till sig en bra deal med träning och korruptionstvätt för alla samt en gemensam kontantersättning på 500 daler. Den beslutsamhetsångesten när spelare vill vara goda men äta kaka.

 

[Karlakarlen]

Angående Kristallklippans placering och att få ut spelarna dit:

På kartan tycks den bra nära stranden,i texten kan man ana den om man står längst ut med lampa. Jag körde mer på texten, men det fanns inte en chans att spelarna tänkte vada ut dit när de ser spöken simma omkring, endast den rp som kunde flyga tog sig ut och när det uppenbarar sig att klippan sprider korruption så var alla än mindre sugna på att ge sig ut dit. Sen i slutstriden så antog jag att kultisterna båtat eller vadat ut utan spökkonsekvens eftersom de håller sig på avstånd tills Bayela vill. Kultisterna dödar Bayela och hon ett par av dom. När det är dags för slutstrid i så kommer i vårt fall en ensam hjälte fram till strandkanten och minns då att han sett spöken i vattnet förra gången han var på plats och blir då ganska ställd på hur han ska klara biffen.

Skulle man kanske låtit sandbanken gå hela vägen eller har kultisterna två båtar eller byggt en flytbrygga hela vägen ut? Det är ju ofarligt att vada i vattnet men det vet inte rp och det är lite det som är problemet anser jag. När vi spelade lyckades rp knocka Ambreagos med kastade vapen och då lät jag honom bli upppäten av spöken när han föll i vattnet för att ge spelarna lite "told you so" feel good känsla.

 

[Spelknepe]

Bättre sent än aldrig! Är nu spelledare för VV och har kommit till kristallklippan. Vägen dit har varit lite snårig...

1. Mötet med Anadea gick bra, samt mötet med kolosserna. Spelarna var imponerade.
2. Brunnen och slukhålet blev väldigt bra, samt den första striden mot rovbarbarerna.
3. Lite för mycket strid. Det stora motstånden var gardisten, och en av spelarna har gladeligen upptäckt "pressa bakåt" manövern vilket han försökte sig på mot Rovklansgardisten några gånger. De stod vid slukhålets kant och rollpersonen misslyckades med att "pressa bakåt" vilket gav gardisten ett "frihugg". Gardisten träffade och här styrde jag lite cinematiskt att gardisten helt enkelt steg åt sidan när rollpersonen försökte knuffa ner gardisten i hålet, gav honom en ordentlig smäll i ryggen så att rollpersonen åkta rakt ner i hålet själv - kul. Rollpersonen fick 2 i skada men det var tillräckligt för att hamna på "0".
4. Jag ville inte ha en strid till, och situationen såg mörk ut för rollpersonerna, så i detta ögonblicket lät jag kända ansikte i staden mobilisera sig och anfalla de kvarvarande rovbarbarberna. Samtidigt tog sig spelargruppens häxa ner i hålet med en cinematisk användning av örtrankor för att hjälpa den döende riddaren på botten i hålet.
5. På botten i hålet fick de syn på Helionor som visade sig för dem där nere endast, medan hon sedan försvann in i en grotta. Rollpersonerna tog sig upp igen.
6. Här ville rollpersonerna dela upp sig och börja söka information. Jag fick leda dem rätt och påpeka för dem att de skulle ta sig hem till huset för att samla krafter.
7. Brevet och överfallet i gränden gick bra. Rollpersonerna lyckades skrämma angriparna och övertyga dem om att de trädda farlig mark ifall de skulle ge sig på gruppen. (En av spelarna har lindormsskinnet och använde detta).
8. Hem igen och möte med Ordo Magica. Krystad dialog då rollpersonerna trodde att de var kallade medan jag försökte förmedla att rollpersonerna -ville- ha mötet. Missförstånd. De yrkade på mer hjälp och jag beslöt att Kullinan skulle följa med dem! De gillade Kullinan och har respekt för denna.
9. Ner i hålet, en spelare trillade och fick ingen skada. Blev istället en komisk situation när hon åkte kana ner för branten förbi alla de andra, oskadd.
10. De gick västerut mot sången, och när de kom fram till kristallklippan höll allting på att spåra ut. Kullinan hade som intresse att attackera Bayela, men det ville inte rollpersonerna. Kullinan skulle klättra upp på kristallklippan, men då började rollpersonenshäxan i gruppen dra honom i foten och försöka stoppa honom. Han varnade henne några gånger tills en annan spelare som tillhörde Ordo Magica ryckte bort hennes hand från Kullinans fot. De hann dock växla några ord med Bayela innan det blev strid. Kullinan besegrade Bayela och stämningen blev lite sur mellan allt och alla.

Här bröt vi, fortsättning följer...

Nu har jag inte läst vidare vad Kullinans intressen med klippan är, men jag hoppas att det kommer bli någon form av konsekvens av detta längre fram. Spelgruppen blev också lite hotfulla mot Kullinan vilket jag tyckte var jobbig. jag hade önskat att de hade respekterat honom mer och vet inte ritkigt hur jag ska gå vidare med detta. Förslag?

 

[GMagnus]

Är det någon som vet vem Helionor är förutom medlem i Jezora-klanen?

NEVERMIND hittade infon nu!