Mogger
Hipsteranka
Millenials... Kan inte sitta framför brasan med ett gott spel och bara läsa. Ska bara titta på bilder hela tiden! Vad är det för fel på dagens ungdom!
Stämningstexter är bättre än illustrationer
- Thread starter Genesis
- Start date
dancodan
Swordsman
- Joined
- 14 Aug 2017
- Messages
- 575
Får man inte älska bägge? Måste det vara antingen eller?
Jag grips av bra stämningstexter och jag inspireras av stämningsfulla bilder.
Det händer ofta att jag tar inspiration från en bild och bygger inlevelsefulla scener i kampanjen av dem.
Har faktiskt hänt att jag tagit en bild och låtit den växa fram som en grundpelare i metaplotten (efter att jag snickrat lite på den).
Jag grips av bra stämningstexter och jag inspireras av stämningsfulla bilder.
Det händer ofta att jag tar inspiration från en bild och bygger inlevelsefulla scener i kampanjen av dem.
Har faktiskt hänt att jag tagit en bild och låtit den växa fram som en grundpelare i metaplotten (efter att jag snickrat lite på den).
Rickard
Urverk speldesign
Jag kan köpa detta utifrån perspektivet att om en sak i rollspel inte kommer fram i spel så är det värdelöst. Jag tror dock att stämningstexter är precis lika värdefulla/-lösa som bilder i detta fall. Du anger själv att man ska läsa en stämningstext i ditt rollspel, men det är ett undantag i en stor flora av rollspel där stämningstexter i regelböckerna aldrig kommer att yttras under ett speltillfälle.
Vad båda bidrar med (vilket gör de inte helt värdelösa) är att sälja en stämning. Det kan vara mycket värt.
Det som gör stämningstexter något bättre än bilder är att rollspel främst är verbalt, inte visuellt. Stämningstexterna kan ge förslag på ord och formuleringar. Testa att beskriva några av bilderna från Gemini, särskilt kläderna. "Tja, alven har lite svart läder och det är tåtar som hänger ned. Äh, tänk goth-alv!". Det är väääldigt många rollspelsbilder som lider av hur svårbeskrivna de är. Vad jag gärna hade sett var att rollspel hade bildtexter som beskrev bilden ifråga. Mutant: UA hade detta – till viss del – vilket satte stämningen väldigt bra genom att sätta ord på den.
Bilder å sin sida underlättar navigeringen i boken.
Vad jag hellre hade haft än både stämningstexter och bilder är texter som spelarna måste läsa igenom och på så sätt få stämning. Det kan vara rollpersonsgenereringsregler men också designmoment som "Välj en från listan", vilket gör att spelaren måste läsa igenom alla delar. Mycket bättre än att ha "rulla en från listan". Polaris är ett lysande exempel, där deltagarna börjar tänka poetiskt med väldigt lite ansträngning. Det ni. Försök till det med antingen bilder eller stämningstexter!
(OK, gammel-Kults korta stämningstext-blurbar gav, vad jag minns, en bra vägledning i hur spelledaren ska tänka.)
Ymir
Liten kantbaron
Arbete som rollspelsförfattare kan vara väldigt tröstlöst. Man plöjer ned sin själ i att producera bra material, men får ofta inte någon respons överhuvudtaget från konsumenterna - varken positiv eller negativ. Då är det iallafall en trevlig perk att man får duktiga, intressanta tecknare att illustrera ens konstiga visioner. En av de skönaste känslorna överhuvudtaget som rollspelförfattare är när en tecknare tar ett bildmanus man skapat och tolkar det på ett sätt man inte riktigt föreställt sig, men ändå gillar och imponeras av. Att skriva bra bildmanus är i sig också en svår konst.
Last edited:
Lupus Maximus
Tekniker
Jag gillar när det blir en balans av både och. Korta stämningstexter här och där. Kanske någon längre text. Bilder som passar in på stämningen. Men hellre inga bilder eller inga stämningstexter, än något som blir sitlagt bara för "att det skall vara så".
Basenanji
Postd20modernist
- Joined
- 4 Nov 2002
- Messages
- 9,296
Som det gamla talesättet lyder:
"En stämningstext säger mer än tusen bilder"
Nä, Genesis, nu läser jag i och för sig din post som av det mer skämtsamma slaget, men du har ju objektivt, vetenskapligt bevisat, helt fel.
1. Bilder är fräcka, coola och balla. De ger stämning som en tråkig text inte kan ge.
2. Bilder talar på ett annat sätt än texten. Texten blir plump i jämförelse. Bilden stimulerar till fantasi.
3. Men också texter är tolkningsbara. Texter kan tolkas olika. Det som du kanske tycker är en asbra text som förmedlar massvis med känsla, framstår kanske för mig som tröttsamt pretto-dravel. (Jag får väl skämta tillbaka?)
4. Vad räknas som bilder? Var går gränsen för tex kartor, illustrationer, stilelement, layout? Vad vore tex Mörk Borg utan bilder?
- - -
5. Mer seriöst: kombon text-bild är väl det bästa? Tänk dig en beskrivning av ett yrke/klass och så en bild som visar hur spelet skulle kunna representera en sådan klass? Gåshud!
Så du har fel.
"En stämningstext säger mer än tusen bilder"
Nä, Genesis, nu läser jag i och för sig din post som av det mer skämtsamma slaget, men du har ju objektivt, vetenskapligt bevisat, helt fel.
1. Bilder är fräcka, coola och balla. De ger stämning som en tråkig text inte kan ge.
2. Bilder talar på ett annat sätt än texten. Texten blir plump i jämförelse. Bilden stimulerar till fantasi.
3. Men också texter är tolkningsbara. Texter kan tolkas olika. Det som du kanske tycker är en asbra text som förmedlar massvis med känsla, framstår kanske för mig som tröttsamt pretto-dravel.
(Jag får väl skämta tillbaka?)4. Vad räknas som bilder? Var går gränsen för tex kartor, illustrationer, stilelement, layout? Vad vore tex Mörk Borg utan bilder?
- - -
5. Mer seriöst: kombon text-bild är väl det bästa? Tänk dig en beskrivning av ett yrke/klass och så en bild som visar hur spelet skulle kunna representera en sådan klass? Gåshud!
Så du har fel.
Vimes
Sillkung
- Joined
- 15 Jun 2000
- Messages
- 12,089
Jag känner att jag vill återuppta min gamla argumentation att det är helt vansinnigt att det går att sälja spel på bilder, och att producenter lägger massa pengar på bilder. Vill man titta på fina bilder så finns det jättemånga på internet, helt gratis en snabb googling bort. Istället för att köpa in bilder skulle ju rollspelsförfattare kunna lägga in en ruta där det står "Bildgoogla 'dark forest trolls' för visuellt stöd" eller nått.
DanielSchenström
Swashbuckler
Jag har precis suttit och hållt på med en krönika för en Forgotten Realmskampanj för en bit som var satt i Norden. Fantastiskt nog har jag då en bunt moduler och böcker om detta plus en bunt allmänna FR-grundböcker. Så det borde inte vara nåt problem att hitta bilder från nån av ställena rollpersonerna besökte? Jodå det var det och jag hittade ingen så jag skulle säga att de ska lägga pengar på illustratörerna och ge dem ordentliga uppgifter som föreställer platser och företeelser som inte kan vara vilken generisk fantasyplats som helst.
Sen undrar jag, hur mycket säljer ett spel på bilder? Hur många har inte koll redan när de köper på vad det är för nåt? Nuförtiden?
Khan
Kondottiär
- Joined
- 23 Apr 2014
- Messages
- 4,532
"Kallade du precis Cthulhu för ett slemfläskans äckelsvullo?"
anth
Vetefan
Bilder, grafik och layout har utvecklats något enormt under de nästan 50 år som rollspel funnits.
Att idag ge ut ett rollspel utan bilder kan jämföras med att göra en svartvit stumfilm idag.
Folk förväntar sig högkvalitativa bilder i rollspel.
Och finns det inga högkvalitativa bilder så köper man inte rollspelet.
Sedan beror det på vem bilderna är till för.
I äventyr förväntas det finnas bilder som man kan visa spelarna.
En av de vanligaste frågorna mina spelare ställer är: "hur ser det ut?"
Om jag då börjar en lång beskrivning av hur det ser ut kommer spelarna titta förvirrat på mig för att sedan återigen fråga: "men hur ser det ut?"
Sedan är frågan hur lång en stämningstext bör vara.
Jag personligen anser att text som inte får plats på en A7 är för lång (A7 = 1/8 A4).
Att idag ge ut ett rollspel utan bilder kan jämföras med att göra en svartvit stumfilm idag.
Folk förväntar sig högkvalitativa bilder i rollspel.
Och finns det inga högkvalitativa bilder så köper man inte rollspelet.
Sedan beror det på vem bilderna är till för.
I äventyr förväntas det finnas bilder som man kan visa spelarna.
En av de vanligaste frågorna mina spelare ställer är: "hur ser det ut?"
Om jag då börjar en lång beskrivning av hur det ser ut kommer spelarna titta förvirrat på mig för att sedan återigen fråga: "men hur ser det ut?"
Sedan är frågan hur lång en stämningstext bör vara.
Jag personligen anser att text som inte får plats på en A7 är för lång (A7 = 1/8 A4).
anth
Vetefan
Bild från 1974
Bild från 2020
Bild från 2020
Det är inte sant! Nerver av stål har inga bilder, och jag vet med säkerhet att det sålts i minst två exemplar, och bara ett av dem var jag.
Nä, men visst, så är det ju. Fast bara för att det säljer behöver det ju inte vara bra.
Jag trodde faktiskt inte att folk visade upp bilder under spel. Den enda gången jag varit med om det var när jag var typ 14 och hade ritat en bild själv på en jätteorm och visade spelarna, som turligt nog var för snälla för att skratta åt mig. Gör folk detta nuförtiden, alltså?
Jag håller med. Generellt inte mer än två paragrafer.
anth
Vetefan
Ja, jag visar upp bilder - annars mördar mina spelare mig.
Ja, jag ritar ibland, fastän jag inte kan rita.
Ja, mina spelare skrattar åt mig om jag visar upp bilder som jag ritat själv.
Bifur
Veteran
- Joined
- 28 Dec 2015
- Messages
- 5,668
Fast jag tror att det där är en konkret kognitiv skillnad mellan olika individer. Tror jag och @Nässe diskuterat det någon gång. Alltså att vissa personer inte tänker berättelser i bilder. Om det var vad du syftade på? Eller menar du att folk tänker på specifika bilder de sett i böckerna?
Nä, precis, att se bilder i huvudet.
Nekromanti - Det här med att visualisera
Idag har jag lärt mig att jag har en visualiseringsförmåga under genomsnittet. Jag tror inte att jag rakt av har afantasi (artikeln i länken är på engelska), men det är nog inte långt därifrån. Tror jag. Det är lite svårt att riktigt veta, för det är väldigt svårt att beskriva och tala om...
www.rollspel.nu
Jag visar sällan bilder jag gjort själv, men jag har ju t.ex. nästan bara spellett Tatters iof the King (om och om igen) de senaste tio åren eller så och där tillhandahåller ju äventyret ganska schyssta SLP-porträtt. Jag vet att även @Robert Jonsson brukar använda SLP-bilder, där han helt enkelt roll-satt spelledarpersonerna som om det vore film, och har bilder på skådespelarna. Ett intressant grepp som stärker känslan av filmiskhet och av tv-serie, tycker jag.
Överlag använder jag gärna både handouts och SLP-porträtt och även till andra illustrationer som är relevanta för äventyret. Men de behöver såklart vara av god kvalitet och som jag nämnde tidigare tycker jag självklart att en tryckt produkt ska ackompanjeras av sina viktiga visa-för-spelarna-bilder separat så man slipper hålla på och krångla med boken. Här faller t.ex. Tatters, eftersom SLP-porträtten är ganska små och inlagda mitt bland texten. Jag har fått använda en hel del photoshop-magi för att förstora bilderna och göra dem användbara, även om jag inför senaste gången nu råkade hitta en hemsida som hade några av dem i mer högupplöst format…
Mogger
Hipsteranka
Det är den bästa tråden någonsin!Nä, precis, att se bilder i huvudet.
Nekromanti - Det här med att visualisera
Idag har jag lärt mig att jag har en visualiseringsförmåga under genomsnittet. Jag tror inte att jag rakt av har afantasi (artikeln i länken är på engelska), men det är nog inte långt därifrån. Tror jag. Det är lite svårt att riktigt veta, för det är väldigt svårt att beskriva och tala om...
Bifur
Veteran
- Joined
- 28 Dec 2015
- Messages
- 5,668
Exakt, var den tråden jag hade i huvudet när jag skrev.Nä, precis, att se bilder i huvudet.
Nekromanti - Det här med att visualisera
Idag har jag lärt mig att jag har en visualiseringsförmåga under genomsnittet. Jag tror inte att jag rakt av har afantasi (artikeln i länken är på engelska), men det är nog inte långt därifrån. Tror jag. Det är lite svårt att riktigt veta, för det är väldigt svårt att beskriva och tala om...
Det är ju ganska självklart att de olika grupperna har olika preferenser i rollspel och någonstans meningslöst att försöka konstruera något som är perfekt för båda (men det går givetvis att hitta en kompromiss som ändå kan funka hyfsat).
DanielSchenström
Swashbuckler
Jag gör det. Precis som med mycket annat jag gör så finns det ingen standard jag följer. Jag visar vanligtvis inte upp varje bild ett köpäventyr har, men om det finns ett som på ett bra sätt kan ersätta eller komplimentera mitt berättande så använder jag det.
Ibland styr spelet vad jag gör. Jag är ju mycket för att ge varje spel sin egen känsla.
En av min grupps andra spelledare, som inte är aktiv med oss nu, tyckte att jag fuskade när jag använde egna bilder då det var orättvist mot andra spelledare som bara har sina ord.
En bild går mycket fortare att ta in. Jag vill hålla det jag beskriver så långt att ingen av spelarna börjar tappa fokuset, eller att det blir så långt att de kommer ha glömt bort början när jag är klar.
Det ska tilläggas att jag har gjort ett rollspel som heter Magiska ord och inte använder någon bild som en egen exercis kring detta. Den var med i nån wrnu-julkalender för några år sedan.
Jag har testat olika sätt att visualisera som spelare, från att försöka måla upp en inre bild, till att hålla det bara som orden som spelledaren säger. Jag vet inte hur mina spelare gör. Jag vet att när jag spelleder i de spel och världar jag är mer inne i som säg Forgotten Realms så har jag en inre bild som jag inte behöver aktivt försöka ta fram, och jag vet att den skulle ta för jäkla lång tid att förmedla till spelarna.
För mig är att få mina beskrivningar för spelarna ett av de viktigaste delarna i mitt spelledande, det som jag skulle vilja få perfekt. Jag har turen att de flesta spelarna läser bakgrundsmaterialet som jag skickar till dem, så jag tror att de får en ganska bra bild ändå av stämningen och världen.