Nekromanti Ställ rätt frågor

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Basenanji said:
Krille said:
Men så fort äventyr inte längre är något som klaras, utan spelet handlar mer om interaktion eller gemensamt stårybyggande så är det ditt jobb att göra dig intressant.
Jag fattar. Då, med anledning av Han's tema, borde vi förstå frågan "Varför är din rollis intressant för oss?" som aktuell endast i vissa fall.
Jag tycker den alltid är intressant. Det är bara det att i vissa fall besvaras den av regelsystemet. Nallo är intressant för han är gruppens cleric. Tack vare hans healing så är han intressant för oss. I D&D tittar man ju också på gruppens behov för att optimera gruppens chans att klara äventyret - "hmm, vi saknar en healer i gruppen, så jag kanske skulle göra en".

Det är egentligen samma fråga, fast från ett regelperspektiv snarare än från ett stårybyggarperspektiv.

Så frågan tror jag är generell. Däremot varierar svaret med spelstil och spel. "Jag gör massa damage" är ett lika fullgott svar i sitt sammanhang som "jag är tokpoppis jpop-artist" är i sitt. Och i en del fall har man hjälp av att reglerna besvarar frågan åt en.

Men jag tror fortfarande att den behövs ställas.
 

Basenanji

Postd20modernist
Joined
4 Nov 2002
Messages
9,296
Förtydligande

Jag vill bara förtydliga att jag själv gärna spelar "interaktivt" och visst förstår vinsterna med att ställa sig frågor för att få djup kring rollpersonerna och sammanhanget.

Det blir bara så lätt att vi förenklar saker bara.

/Basse, brukar tjata på sin spelgrupp om att spela SS tex.
 

Basenanji

Postd20modernist
Joined
4 Nov 2002
Messages
9,296
Krille said:
"Jag gör massa damage" är ett lika fullgott svar i sitt sammanhang som "jag är tokpoppis jpop-artist" är i sitt. Och i en del fall har man hjälp av att reglerna besvarar frågan åt en.
Fast vad får det för konsekvenser att vi i ena fallet har regler och i det andra har...ja, vaddå? Finns det något objektivt sant i stårybyggarsystem?

Dessutom, hur ska man hantera den spelare som vill utbrista i: "Ja, vi behöver visserligen en healer, men nu vill jag spela en ranger!". Vem bestämmer? Gruppen, majoriteten eller varje spelare själv?

Vad jag försöker säga är att "tala om för oss varför du är intressant!" visst är en väsentlig fråga, men att den kan leda till problem. För den kräver att vi är eniga i vad som är "intressant".

/Basse
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,322
Location
Helsingborg
Krille said:
Så frågan tror jag är generell. Däremot varierar svaret med spelstil och spel. "Jag gör massa damage" är ett lika fullgott svar i sitt sammanhang som "jag är tokpoppis jpop-artist" är i sitt. Och i en del fall har man hjälp av att reglerna besvarar frågan åt en.
Ehm, jag tycker att du mer snackar om "Vad bidrar du med till gruppen?". För D&D kan det vara "Jag gör en massa i skada" medan för storyfokuserade är det mer vilken historia som gruppen får uppleva tack vare rollpersonen.

/Han som skulle hålla Måns fråga rätt specifik till sin stil, vilket han tycker är jättebra för då blir det inga missförstånd med vad som menas (till skillnad från "Vad gör du?")
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,322
Location
Helsingborg
Re: Mycket bra tråd!

Nu kanske jag beskrev en mikrohandling. Du verkar peka på ett exempel där spelarna stå inför en större mängd information. På ett sätt kan jag tycka att det är lite problematiskt att ställa frågan "Vad har ni för planer?" just därför att det tvingar spelarna till något. Kan det inte finnas en risk att man stressar dem?
Exakt, jag snackar om en större mängd information. Jag gillade dock ditt exempel med vaktmästaren. Så gör jag också ibland så att spelarna får någonting att följa och jag slipper fråga "Vad gör ni?". :gremsmile:

Angående din motfråga. När frågan ställs blir det ett uppehåll i spelandet (man kan förvisso ta det in-game). Jag säger inte "Ni har ni tio sekunder på er, tänk ut något" utan jag använder frågan för att se vad spelarna har koll på i scenariot. Sedan kan jag fylla ut med frågor som "Men den här vaktmästaren. Vad har han med planerna att göra?". Det är lite som i D&D4, fast på ett annat sätt. Man sitter i förväg och optimerar sin rollperson (läs: planerar med gruppen) och sedan när man strider (läs: utför planerna) så har man visserligen valmöjligheter men grundmallen över hur man ska agera finns redan där.

Å andra sidan är inte berättelsespelen helt utan svaga sidor, dem heller. Hur spännande är det egentligen att möta en utmaning man själv till någon del skapat?
Jag känner inte igen mig i ditt exempel tyvärr, då jag ofta har en dold agenda som spelarna måste luska fram. Hur de luskar fram det är däremot upp till spelarna. När jag hittar på problem skiter jag i att hitta på en lösning. Svaret på problemet har jag kommit på (dold agenda - vem mördade Andersson?) men hur de får reda på svaret är upp till spelarna.

Jag är ingen renodlad berättarnisse som tycker att skapa storys är det coolaste i rollspel. Jag är å andra sidan inte heller någon problemnisse som tycker lösa gåtor är det roligaste i rollspel. Så jag kan nog tyvärr inte sättas i något fack (antagligen för att jag använder olika spelledartekniker beroende på situation). :gremsmile:

Förstås en fråga om preferenser, men ändå vill jag understryka att det förblir omöjligt att utropa: "Å! Var det betjänten som var mördaren!" om man själva har varit en del av den kreativa processen.
Bara för att förtydliga. Mina spelare kan visst säga det eftersom jag har en dold agenda och då jag tar vara på spelarinflytande och den spänning och mystik som kan tillhandahållas av problem som INTE sköts via resursmekaniker.

Han said:
Jag brukar vilja att spelarna då förklarar för mig vad de planerar och i vilken ordning de ska ta allting, för det gör att jag lättare kan få in eventuell information och lättare kan nysta ihop händelserna, där första händelsen kan hjälpa eller stjälpa den andra, för att få en minnesvärd upplevelse
Du kanske inte håller med mig, men jag vill hävda att detta är en kommentar kring ansvar. Vem har egentlgien ansvaret för att spelstunden blir en "minnesvärd upplevelse"? Är det endast Spelledaren?
Du läser in för mycket. :gremsmile: Vi alla ska bidra till upplevelsen men jag snackade utifrån mitt spelledarperspektiv. Mina spelare bidrar till min minnesvärda upplevelse genom att vara påhittiga och drivande. När de sitter och planerar är det njutning för mig som spelledare då jag lyckats engagera dem.

/Han som känner att han kommer fylla på tråden efter nästa gång han spelat
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,083
Location
Ereb Altor
Han said:
Ehm, jag tycker att du mer snackar om "Vad bidrar du med till gruppen?". För D&D kan det vara "Jag gör en massa i skada" medan för storyfokuserade är det mer vilken historia som gruppen får uppleva tack vare rollpersonen.
Min tanke var ju inte alls att fråga skulle tolkas som Krille gör, men jag tycker ändå att det funkar. Byt ut "gruppen" mot "spelet".

"Vad bidrar du med till spelet?"

Jag kan inte så någon spelstil där den frågan inte är jätteviktig. Men, som sagt, det var inte alls det jag menade, egentligen.
 

Ram

Skev
Joined
11 May 2004
Messages
5,570
Location
Slätta
Han said:
Ehm, jag tycker att du mer snackar om "Vad bidrar du med till gruppen?". För D&D kan det vara "Jag gör en massa i skada" medan för storyfokuserade är det mer vilken historia som gruppen får uppleva tack vare rollpersonen.
Det som jag tycke att Krille säger är att det finns fall/spel/kontrakt då det är samma sak.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Basenanji said:
Fast vad får det för konsekvenser att vi i ena fallet har regler och i det andra har...ja, vaddå? Finns det något objektivt sant i stårybyggarsystem?
Spelar det någon roll huruvida det är objektivt sant eller subjektivt sant att minst en av dig och resten av gruppen har tråkigt?

Basenanji said:
Dessutom, hur ska man hantera den spelare som vill utbrista i: "Ja, vi behöver visserligen en healer, men nu vill jag spela en ranger!".
Som vuxna människor, förstås. Ni diskuterar saken och kommer fram till en konsensus på något sätt.

Basenanji said:
Vad jag försöker säga är att "tala om för oss varför du är intressant!" visst är en väsentlig fråga, men att den kan leda till problem. För den kräver att vi är eniga i vad som är "intressant".
Jag ser faktiskt inte problemet. Ställer du frågan och upplever att ni inte kan komma överens om vad som är intressant så är ni i alla fall medvetna om uppfattningsskillnaden och kan ta hänsyn till det.

Däremot är det svårt att lösa problemet när uppfattningsskillnaden kommer upp på bordet efter en tids sspel. För när det händer är det oftast i form av frågan "fan, jag har tråkigt, för min mage/emosaxtutare får aldrig nåt att göra".

Följdfrågan blir nämligen "varför då", och svaret på frågan blir allt som oftast "min rollperson är kasst synkad med resten". Och då är det lite sent att göra något åt saken utan att kasta ut rollpersonen.

Hade man ställt frågan från början så hade man inte haft problemet.
 
Top