Nekromanti Stomme och utfyllnad

[stenhöna]

Stommen i rollspelet är alltid roligt att skriva. Man benar ut huvudkoncepten, anger ton och stämning, hittar på metaplots och viktiga karaktärer. Men sen måste skelettet få en kropp också. Så man slänger på utfyllnad i form av tabeller, genomgångar, systematisk text. Tråkigt! Tråkigt att skriva, torrt att läsa.

Min fråga:

1) Kan man göra ett komplett rollspel med bara en stomme?
2) Om nej, hur gör man utfyllnaden relevant, rolig, intressant? Skippa texten och kör med bilder och kartor istället? Skippa brödtext och använda dialoger och citat?

Det kanske inte är intuitivt uppenbart vad jag menar med "stomme" och "utfyllnad"... Återkommer med edit.

 

[Rickard]

Du behöver enbart ha en spelstruktur, men en del kommer att ha åsikter kring att det inte längre är ett (roll)spel. Jag stöter på det ibland här på forumet.

Det är spelstrukturen som är stommen. Det är den som använder huvudkoncepten, tongång, plotter och karaktärer. Den använder även deltagarna för att få ett eget liv tillsammans med vad jag skrev i föregående mening.

Jag skulle säga att spelet inte är komplett utan spelstruktur, men så saknar nästan alla rollspel spelstruktur. De har hur man skriver äventyr, kanske lite tips på hur man spelar äventyren, men oftast är det något spelledaren får klura ut eller pussla samman själv.

 

[stenhöna]

... men så saknar nästan alla rollspel spelstruktur. De har hur man skriver äventyr, kanske lite tips på hur man spelar äventyren, men oftast är det något spelledaren får klura ut eller pussla samman själv.

Kan du utveckla det här?

 

[Ape of Wrath]

1) Ja. Om bara grundidén är tillräckligt bra så kommer allt annat förlåtas.

 

[Ape of Wrath]

Jag skulle säga att spelet inte är komplett utan spelstruktur, men så saknar nästan alla rollspel spelstruktur. De har hur man skriver äventyr, kanske lite tips på hur man spelar äventyren, men oftast är det något spelledaren får klura ut eller pussla samman själv.

?För mig är det här en av styrkorna med rollspel såsom de oftast är uppspaltade, jag slipper känna mig begränsad. Annars väljer jag hellre ett brädspel.

 

[Rickard]

Kan du utveckla det här?

Brädspel har en mycket tydligare spelstruktur. Tänk hur ett brädspel skulle se ut om det började med "Vad är brädspel", följt av "Spelpjäskapitel", "Aktiva förmågor", "Konflikt", "Magi" och "Utrustning". Sedan ger de ett spelbräde med lite tips för hur man kan använda brädet.

Så är inte brädspel skrivna. Istället fokuserar de på vad vad spelarna vill, sedan vad man kan göra under en runda där förmågor och liknande kan ändra vad detta innebär.

Det går att skriva spel som har ett tydligt mål och en tydlig spelstruktur som ändå får varierande resultat. Dessa spel blir även klart mycket kortare. Allt annat är bara utfyllnad. Behöver man förmågor, konflikt och utrustning? Det deltagarna behöver är ett mål samt en klar procedur för att spela, ofta med en fysiskt begränsning (spelbräde, kort). Förmågor, konflikt och utrustning ska sedan enbart finnas för att mata spelstrukturen, så att det kan bli fler varierande resultat. Tänk Magic och hur det spelet har en och samma spelstruktur, men där varje kort förändrar vad som händer under rundan. Dominion är ett annat jättebra exempel på detta.

Jag skrev ett spel som heter The Murder of Mr. Crow, där spelarna skapar ett mordmysterium tillsammans. Det spelet har bara en spelstruktur.

 

[stenhöna]

Jag skrev ett spel som heter The Murder of Mr. Crow, där spelarna skapar ett mordmysterium tillsammans. Det spelet har bara en spelstruktur.

Japp, det verkar strukturerat, men jag vet inte om det kan definieras som ett rollspel i traditionell mening.

 

[Ape of Wrath]

Of please don't go there.

Klart The Murder of Mr. Crow är ett rollspel.

Det är egentligen rätt skönt att folk har olika tankar om vad ett rollspel ska vara och hur det bör vara uppbyggt.

Det är av precis de här anledningarna som Rickard spaltar upp som jag inte klarar av att spela brädspel (såvida det inte är Trivial Pursuit) eftersom de är så fruktansvärt... erbarmligt... strukturerade. Gäsp. Struktur är det absolut sista jag söker när jag ägnar mig åt en hobby.

Däremot kanske du får förtydliga vad du menar med "stomme"...

 

[stenhöna]

Klart The Murder of Mr. Crow är ett rollspel.

Nyckelordet var traditionellt.

Däremot kanske du får förtydliga vad du menar med "stomme"...

Önskar jag kunde. Jag har bara en id´e om att alla texter har en stomme och utfyllnad ovanpå det.

 

[Brior]

Önskar jag kunde. Jag har bara en id´e om att alla texter har en stomme och utfyllnad ovanpå det.

Menar du att detsamma skulle gälla exempelvis romaner? Så att en roman är sin synopsis + utfyllnad eller en film sin trailer + utfyllnad. Faktum är att jag arbetar enligt modellen stomme + utfyllnad när jag skriver romaner, men känner personligen att värdet uppstår först när utfyllnaden kommer på plats.

Jag frågar inte för att kritisera eller ens ifrågasätta, utan tycker att tanken är intressant vari produkten egentligen består. Det kan sedan gälla spel, böcker filmer eller egentligen alla konstformer.

 

[Genesis]

Nyckelordet var traditionellt.

Jepp, och där har du ditt svar. Det går alldeles utmärkt att skriva ett rollspel med bara stomme och ingen utfyllnad. Det går däremot inte att skriva ett traditionellt rollspel enligt den modellen, eftersom ett traditionellt rollspel är väldigt hårt definierat (det måste se ut som gamla DoD om man kisar med ögonen).

 

[Rickard]

Faktum är att jag arbetar enligt modellen stomme + utfyllnad när jag skriver romaner, men känner personligen att värdet uppstår först när utfyllnaden kommer på plats.

Jag tycker det sista är en jättebra poäng. Jag skulle känna samma sak om ett spel, baserat enbart kring en "stomme" (vad det nu egentligen innebär), där spelgruppen själva inte fyllde ut stommen.

[edit] Ett bra spel med enbart stomme, enligt min mening, hjälper gruppen att skapa utfyllnad själva.

 

[Sapient]

Jag är inte på samma tankegångar om struktur/"utfyllnad" (och spännande att det, trots en del ytliga skillnader i benämningar, verkar vara många som gör det, trots att vi kommer från ganska olika håll för övrigt).

Jag är inte säker på att just "utfyllnad" är ett bra ord dock, för likt Brior (åtminstone), tycker jag det är där mycket av värdet i spelet kommer in.

Det är nog två ganska olika "hantverk", att skapa dem. Att skapa strukturen och regelmekaniken förutsätter en viss form av "åskådning", medan "köttet" kräver en annan, för att bli bra. För att inte stå i vägen för varandra tex. Eller, som i många fall, spelet beskriver ett visst sätt att spela - stämning, "moves" som passar etc - men reglerna ger ingen som helst vägledning om hur det ska hanteras. (Men är skrivna på ett sådant sätt att det är mer eller mindre underförstått *att* de "ska hanteras", vilket ju är det som ofta gör att trad-rollspel suger på vad de gör...)

Bra tråd.

 

[Chuchulain]

Stommen i rollspelet är alltid roligt att skriva. Man benar ut huvudkoncepten, anger ton och stämning, hittar på metaplots och viktiga karaktärer. Men sen måste skelettet få en kropp också. Så man slänger på utfyllnad i form av tabeller, genomgångar, systematisk text. Tråkigt! Tråkigt att skriva, torrt att läsa.

Min fråga:

1) Kan man göra ett komplett rollspel med bara en stomme?
2) Om nej, hur gör man utfyllnaden relevant, rolig, intressant? Skippa texten och kör med bilder och kartor istället? Skippa brödtext och använda dialoger och citat?

Det kanske inte är intuitivt uppenbart vad jag menar med "stomme" och "utfyllnad"... Återkommer med edit.

1. Jag tror det, men då bör stommen vara ganska unik.
2. Om stommen inte är jätteunik, så är det ju (enligt mig) utfyllnaden som gör rollspelet. Men jag tänker det nog mer i A:Stomme (Regelsystem), B: Utfyllnad (Värld), så definitionen av vad stomme och utfyllnad är behöver nog specificeras innan ett svar kommer kunna ges

 

[Lupus Maximus]

Stenhöna, skulle du kunna definiera lite mer vad du menar med stomme och utfyllnad?

Själv är mitt intresse av rollspel i stort sett bara trad, men med ytterst få undantag.

Enligt min egna definition av utfyllnad, vilket är saker som är ditlagda "för så skall det ju vara", så föredrar jag inte någon som helst utfyllnad. Om en tabell har ett syfte, att det tillför något, skall det vara med. Är det där för att öka på sidantalet, skippa.

Jag ser inte setting/värld som utfyllnad. Den behövs där för att förstå välden, om en värld följer med. Men den kan skrivas som Noir, där det finns en övergripande beskrivning plus enstaka djupdyknar; som Eon, med mycket av allt; och som Drakar och Demoner kom ut och Kandra släptes, där en liten stad beskrevs i detalj men inget annat.

Så, om du tycker det är tråkigt att skriva, är det något som kommer att vara intressant att läsa?

 

[stenhöna]

Stenhöna, skulle du kunna definiera lite mer vad du menar med stomme och utfyllnad?

Jag tror egentligen olika definitioner av stomme/utfyllnad kan fungera som underlag som diskussion, men det jag hade i baktanke:

Stommen för mig är det konceptuella fundamentet. Låt oss ta några exempel.

Drakar och Demoner: Fantasy och BRP. Det är allt. Sen om man har 7 eller 10 grundegenskaper, 50 eller 100 färdigheter i manualen, 5 eller 10 möjliga yrken, det är egalt och kan möjligen skapas av spelarna själva. En världsbeskrivning behövs inte ens, eftersom fantasy är så etablerat redan. Att sedan lista upp monster är ju att föra äventyrsskapandet i en viss riktning, så det kanske kan tänkas vara nödvändigt innehåll - vad skulle annars spelarna slåss mot?

Vampire: Vampyrer som intrigerar med varandra i nutid, med ett relativt simpelt regelsystem.

Kult: Gnosticistisk skräck med perverterade kulter (också med enkla regler).

Eon: Akademisk fantasy, eller "vuxenfantasy" med ett detaljerat regelsystem.

Men nu låter det som om jag bara radar upp en pitch för varje spel. Öh. Det är kankse bättre att tänka stomme/utfyllnad som en skala? Eller fråga sig: Hur mycket kan jag ta bort utan att spelet "försvinner"? Vad är minsta möjliga information som spelarna behöver för att kunna spela?

Väldigt otillfredsställande svar, jag vet.

 

[wilper]

Mina senaste spel närmar sig nog ditt tänk.

Jag har som mål att man skall behöva läsa så lite som möjligt för att komma igång. Reglerna skrivs i torr punktform. Spelvärlden görs tunn. Exempel stoppas in som frivillig läsning längst bak i boken.

Jag tycker att det funkar bra.

 

[Sapient]

Jag vet inte om det direkt greppar det du är ute efter, men som tankeexperiment kan vi tänka oss att en SL introducerar "samma" spel för två olika grupper - bara att den ena gruppen får spelet med alla regler, så som det var skrivet vid publiceringen. Den andra gruppen får en häftigt beskuren del.

"Stommen" är allt som behövs för att spelet "ska vara sig självt". Utfyllnaden är allt som kan tas bort, där de två grupperna efteråt ändå anser att de spelat "samma" spel.

Dvs. oberoende av sådana saker som "ingen i andra gruppen ville spela cleric, så de reglerna kunde strykas helt"...

Naturligtvis kommer skiljelinjen mellan vad som är stomme och utfyllnad då att variera beroende på spelstil. För vissa grupper (och, så länge det finns en SL med traditionell funktion, framför allt för denne) kommer vissa saker alltid att vara mindre betydelsefulla - men inte samma i alla grupper.

För min del kan det mesta som rör typiska, generiska fantasypanteoner alltid tas bort. Det känns helt omöjligt att skapa nån slags intresse kring sånt. "Ja ja, det finns gudar, de matar sina följare med saker som spells och healing. Move along!" Men att det finns nån slags gudar som ger besvärjelser åt sina följare, ja det känns svårt att stryka ur DnD tex.

Och lite knyter det då kanske an till definitionen i trådstarten - listan över gudar i panteonen, de individuella besvärjelserna mm - de är utfyllnad. (Tröttsamt att skriva, tröttsamt att läsa...)

 

[stenhöna]

Mina senaste spel närmar sig nog ditt tänk.

Länk?

 

[wilper]

http://drivethrurpg.com/browse/pub/4868/Wilhelms-games

Vill du inte hyvla kortet bara för att se hur jag disponerar mina spel, skicka ett mail till wilhelmsgames@gmail.com så skickar jag över något att kika på.

Senast ut från skrivbordet är The Academy, och före det OKULT.