Bränd guacamole i myrstacken
Eller så kan man säga så här: stårytelling är en så krävande spelform att det krävs en viss sorts spelare samt en erfaren och skicklig spelledare med fingertoppskänsla för att det ska fungera.
Jag brukade skriva sådana saker på forumet förut, men jag tror inte att det stämmer. När jag var liten spelade vi rollspel hela tiden när vi gick någonstans, och det var helt och hållet friform, bara en muntlig berättelse. Jag tror att regelrollspel
också ställer oerhörda krav på deltagarna. Det är till exempel inte helt lätt att skriva ett äventyr med sådan välbalanserad spelmässighet att taktiken och valmöjligheterna blir riktigt engagerande för en samling erfarna proffskobolder. Det är lätt hänt att ett starkt regelcentrerat äventyr bara blir tråkigt.
Jag kommer ihåg att den första spelsession som jag verkligen fick beröm för som spelledare var till mitt eget rollspel; Robot. Jag har kvar det (ska scanna det någon gång), och kan nu i efterhand säga att det måste ha varit två anledningar som såg till att just den spelsessionen blev så mycket bättre än mina tidigare försök i DoD, Chock och Mutant:
1. Jag kunde alla regler utantill, så inget behövde någonsin slås upp. När jag visste att jag inte hade några regler som täckte en viss situation så var det enkelt för mig att improvisera fram en regel som passade till ändamålet.
2. Jag kände till reglernas möjlighet till spelmässighet (framförallt kommer jag ihåg ett gevär som behövde värmas upp innan man kunde skjuta med det. Jag lät en fienderobot ha ett sådant vapen medan hans polare hade en vanlig picka. Vem skulle man skjuta? Killen som är småfarlig
nu, eller killen med uppvärmningsgeväret som kommer att bli tokfarlig
snart? -Typiskt spännande spelmässighet)
Jag var inte så säker på dessa grejer i mina
riktiga rollspel. Därför blev just friformandet och mitt Robot-rollspel de mest lyckade spelsessionerna.
Så, visst, storytelling och friform kräver vissa saker av deltagarna. Men man ska inte tro att inte stenhård kobolding
också kräver en särskild talang. Jag tror att somliga har det enklare för tärningsspel medan andra har det lättare för berättelsespel.
Jag själv är ju ett bra exempel på en spelledare som inledningsvis hade väldigt svårt för DoD enligt dess alla regler (och då är ändå gamla gröna DoD ett
väldigt enkelt spel i jämförelse med många av dagens rollspel) men som klarade mig betydligt bättre med Robot och friformandet på väg till och från skolan.