Nekromanti Stridssystem

[Ridijeck]

Stridskonster med bestämda manövrar/vapen hör inte riktigt hemma i verkligheten. Judo är en modern sport inte en stridskonst.

Bra kommentar. Ska ha den i åtanke.

En fråga, förresten. Anser du (andra får naturligtvis också svara) att man ska slå ett separat anfallsslag efter manöverslaget, eller baka in detta i manöverslaget så att om man bara vinner med tillräckligt mycket träffar man?

Ridijeck
fundersam

 

[Illern]

Re: stridserfarenhet & mod

Om man skulle ha någon regel för att tveka i strid. Vad borde effekten vara (av låg stridserfarenhet), att man bara kan agera defensivt (och samla mod) eller inte göra något alls eller avdrag på allt utom att ta sig därifrån eller..?

 

[Illern]

Ett litet över läge kan ledat till bonus i kommande rundor.

Det där fick mig att tänka på en sak; går det att uppskattahur stor del av träfförsöken mellan två ungefär jämnduktiga personer som faktiskt träffar, alltså bör merparten av resultaten av färdighetsslagen leda till bonusar/avdrag i kommande rundor tills man arbetat sig fram till ett tillräckligt övertag för att fälla sin motståndare eller skall en stor del av resultaten vara träffar?

 

[Illern]

Re: Tack

Då blir det en sådan regel. Det är ju inte så svårt att införa, man borde ju helt enkelt kunna dela stridserfarenheten med ett värde och det avrundade tal man får är det antal gånger man får agera offensivt. Stridserfarenheten blir jobbigare och jobbigare att höja men det är väl i linje med verkligheten (något så när)?

Så kan det ju hända att den räddhågsne retirerar (flyr villt) även fast spelsystemet inte kräver det av honom

Gudars vad frustrerade mina spelare kommer att bli om jag talar om för dem att faktiskt inte får göra vad de vill, he, he, de har svårt för sådant...

 

[Illern]

Re: stridserfarenhet & mod

Vad vore en lämplig egenskap att grunda stridserfarenheten på (hittils har jag haft snabbhet då det bara rört initiativet), självdisciplin? Eller kan man ha t.ex.snabbhet för att om man är snabb, och därmed har initiativet, får man gott självförtroende? Eller något annat?

 

[Faehrengaust]

Re: Exempel

Intressanta observationer. Kan lägga till att i strid med flera deltagare än 2 så sker fler träffar. Inget konstigt med det eftersom uppmärksamheten blir delad och det dessutom sker mycket träffar från sidor.

En annan observation att lägga till är att rustning och sköld påverkar strider väldigt mycket. Skölden är ett fantastiskt försvar medan rustningen gör att man inte behöver parera svaga slag (när man kör med rustning hjälper det inte att "vifta" vilket lajvare har tendens att göra utan man måste slå ordentligt). Rustningen saktar också ner kämparna vilket gör att slagen inte kommer i lika snabb takt vilket kan göra dom lättare att parera/undvika.

En intressant grej som Nils tar upp är tillfällen där båda träffar samtidigt. Många rollspel har inte denna möjlighet iom att man har en strikt ordning på anfallen. Jag upplever att det i strid är relativt vanligt med att båda träffar. Särskilt med vissa vapenkombinationer.
I verkligheten spelar det ingen roll om den enas träff kommer en hundradel före den andras, det andra slaget kommer ändå fortsätta och träffa.

 

[Faehrengaust]

En fråga, förresten. Anser du (andra får naturligtvis också svara) att man ska slå ett separat anfallsslag efter manöverslaget, eller baka in detta i manöverslaget så att om man bara vinner med tillräckligt mycket träffar man?

Läste svaret från Nils och jag håller inte med. Jag tycker att det ska finnas ett andra slag. Som jag tänkt mig så slås ett manöverslag först och sedan kan båda kombtanterna välja att agera utifrån sin situation. Men i stället för att anfalla ska man kunna välja att försöka förbätträ sin position och/eller vara defensiv.

Ett litet Ex. Det gifta och vältränade paret Pelle och Lisa slåss. Pelle har fått tag på en stekpanna medan Lisa utrustat sig med kökspallen. Båda slår manöverslag och Lisa vinner med rätt mycket.
Pelle kan dock inte acceptera att ligga i underläge så han försöker slå till mot Lisa.
Lisa försöker fälla Pelle för att få bättre position för att hugga med den klumpiga pallen.

Pelles slår för att träffa men har väldigt dålig chans och missar. Lisa har väldigt lätt att fälla Pelle som har dålig balans och dessutom försöker slå, så Pelle drattar i golvet.

Det hela slutar med att Pelle får en rejäl omgång stryk av pallen.

(slut på exempel)

Men som jag skrev tidigare någon gång så har jag försökt få til ett sånt här system men inte riktigt lyckats så jag vet inte om det är en bra väg att gå.

 

[Magnus Seter]

Då slipper man bry sig om individuella slag, utan tärningen representerar alla manövrar för att blotta motståndaren och utnyttja dennes svagheter.Ungefär som i Dungeons&Dragons, alltså?M.

 

[Faehrengaust]

Re: en annan grej

Är det den stora specialiseringen (ett visst vapen) du vänder sig mot? Är vapentyp bättre (t.ex. små stötvapen och stora stötvapen, små slag-/huggvapen och stora slag-/huggvapen o.s.v.) eller skall det vara små och stora tillhyggen eller helt enkelt vapen?

Jag tycker att man antingen ska ha enbart Stridserfarenhet eller så kan man ha Stridserfarenhet och stilar av typen sköld+vapen, 2 vapen, etc.

Det där är ju ett problem med vad man skall låta spelarna tänka ut själva och vad som skall ingå i färdigheterna automatiskt och därmed bli spelledarens jobb att tala om för spelaren att det där är otaktiskt.

En erfaren krigare känner till hur man rör sig i strid så det är inte fel att berätta för spelarna. Annars kan man skriva ihop en del "taktiktips" som spelarna får ta del av.

om man har markörer för personerna i striden så kan man ju ofta (beroende på reglerna förstås men om de tillåter lite förflyttning också) flytta sig så att man undviker en del motståndare och då kan ju spelaren låta rollpersonen göra bra eller dåliga saker.

Ja, en hel del kan lösas om man har bra förflyttningsregler, men den stora nackdelen är komplexiteten. Strid riskerar att bli väldigt tidskrävande.
Jag har använt mig av ett dylikt system en gång i tiden men striderna blev väldigt tidskrävande och de stal uppmärksamheten från äventyret. Senare valde jag att använda enklare regler i normalfall och de detaljerade i slutstrider och andra mycket viktiga strider. Dva en slags frivilliga regler. Jag är dock mycket tveksam till så detaljerade regler, för då blir det hela lite för brädspelsaktikt (inget ont om brädspel dock, de är väldigt kul vid rätt tillfälle).

 

[Faehrengaust]

Formation

Formationer blir ofta bortglömda i stridssystem. Ett RL exempel:
Vi var en grupp som började ungefär samtidigt i SCA. Vi siktade på att bli bra i krig, så vi tränade hårt i grupp och med formationer. På vårt första läger så fanns 2 evenemang: turnering (man mot man) och kriget (2 stora armeer). Turneringen gick uruselt, endast ett par av oss vann någon enstaka match. Kriget gick strålande, vi knäckte motståndaren ett flertal gånger och vår armebefälhavare såg vad som hände och använde sedan vår grupp i avgörande roller hela tiden.
Vad hände? Jo, vi var inviduelt fortfarande väldigt dåliga (för lite träningstid) men vi hade tränat in ett antal formationer som funkade och vi hade tränat "ihop oss".

Detta finns inte i de flest rollspel (finns det i något?). Jag brukar införa en färdighet som heter Formation som ger olika bonus när man är fler med färdiheten. Det gör också att man kan hålla formationen, desto högre färdighetsvärde desto svårare är ens formation att knäcka.
Sen brukar jag låta en grupp träna "ihop sig" om de vill använda tiden. I så fall får de bonus på formation när de slåss tillsammans.

Detta kan ge RPn en bra fördel eftersom de oftast håller ihop.

 

[Faehrengaust]

Re: Formation

Tex. en med sköld och yxa, den andre med spjut. När dessa två ger sig på någon avancerar yxa/sköld först och försöker att kroka fast yxhuvudet bakom fiendens sköld för att kunna dra den åt sida och där igenom blotta motståndaren för sin väns spjut.

Har kört en variant på det här med två hillebarder. Hillebard nr 1 krokar skölden och hillebard nr 2 slår. Motståndarna tyckte inte alls om att ha skölden fastlåst medan en hillebard kom farande med hög hastighet mot huvet ;-)

2 samtränade hillebardanvändare kunde ta hand om 3 sköld+vapen killar som inte var samtränade. Backade och och slog mot en motståndare tills han föll. Det hjälpte iof att vi kunde finska vilket inte våra motståndare kunde. Meddelanden som "han till höger" kunde lätt skrikas. Också något att tänka på i rollspel.

I fallet hillebard hade man även fördelen med räckvidd och skräck. De flesta vet att det gör ont att bli slagen av hillebard och blir därför försiktiga. Om däremot flera rusar in mot hillebard användarna så får de problem, mycket problem...

 

[Illern]

Re: stridserfarenhet & mod

Så som jag använt stridserfarenhet i mitt spel hittills så har jag använt snabbhet (som i reaktionsförmåga) som grund (som även nybörjaren kan använda) då jag bara har använt den för att avgöra vems handlingar som kommer först. Till detta lägger man ett antal färdighetsnivåer som man får av erfarenhetspoäng som man får av att vara i strid så att av två lika snabba personer kommer den mest erfarne att handla först (om han/hon vill). En annan effekt blir också att den erfarne men inte så snabbe kan kompensera med sin erfarenhet (t.ex. genom att genomskåda vad motståndaren tänker göra).
Om man då skulle blanda in sådant som mod i striden (och den erfarne antas vara modig) och använda samma färdighet som tidigare (ovan nämnda) kanske inte snabbhet är den bästa grunden för färdigheten, om man nu kan kombinera initiativordning och mod (t.ex. hur ofta man får vara offensiv). Å andra sidan kanske inte reaktionsförmåga är den viktigaste grunden för intiativordningen, t.ex. uppmärksamhet kanske är bättre? Kanske är intitiativordningen beroende av att man agerar hela tiden och aldrig tvekar till utan hela tiden är framme och passar på och i så fall borde väl samma grund kunna användas till färdigheten.
Ett alternativ vore kanske att inte ha någon grund utan bara färdighetsnivåer som repressenterar faktisk erfarenhet men det känns för mig som om någon individuell variation borde finnas mellan två personer med samma mängd erfarenhet.
Vad jag är ute efter att kombinera i samma färdighet, om det går, är intiativordningen och en faktor som säger hur ofta man får vara offensiv; eller om det skulle vara nödvändigt kanske ha två färdigheter.

 

[Faehrengaust]

Re: stridserfarenhet & mod

Om man då skulle blanda in sådant som mod i striden (och den erfarne antas vara modig) och använda samma färdighet som tidigare (ovan nämnda) kanske inte snabbhet är den bästa grunden för färdigheten, om man nu kan kombinera initiativordning och mod (t.ex. hur ofta man får vara offensiv).

Jag har stött på lite av samma problem. Jag tycker inte du ska dela upp färdigheten för det är inte separata grejer man lär sig utan allt kommer med erfarenhet.

Lösningen beror på lite vilken typ av system du har. Antingen kan du kombinera egenskaper eller så kan du använda olika vid olika tillfällen. Eller så får du helt enkelt välja den du tycker är viktigast (jag skulle definitivtvälja en mental egenskap).

Grundegenskaper som jag använt är Wit (tankesnabbhet och reaktionsförmåga), Perception (uppmärksamhet) och Will (viljestyrka). Ingenting är egentligen fysiskt utan allt handlar om mentala förmågor. Detta är såklart beroende av hur resten av systemet ser ut och andra egenskaper är helt tänkbara.

En möjlig lösning på ditt initiativproblem är att låta rundorna bli så korta att allt sker mer eller mindre samtidigt i en runda. I strid sker manövrar samtidigt, inte efter varandra i en fin turordning:
A: Jag går fram till B och slår (B lyckas parera inget händer)
B: Jag springer runt A och slår honom i ryggen.

Väldigt överdrivet exempel men lite åt det hållet ser vissa system ut. Strid blir oftast mycket intressantare om handlingar sker samtidigt och det finns faktiskt inget skäl till varför de inte skulle kunna göra det.

 

[Illern]

Om Per och Lisa hade slagits i mitt ststem kunde det gått till ungefär så här, de är ungefär lika bra:

Lisa och Pelle väljer vad de vill göra. Bägge vill uppnå en fördel och slår för manövrering. den som vinner (t.ex Lisa) får en liten eller en lite större fördel inför nästa runda.
I nästa runda slår Pelle i alla fall (han slår för anfall med sitt fv mot Lisas höjda fv (fördelen)) och missar. Lisa har en fördel (höjt fv) och slår för att fälla Pelle med sitt fv och lyckas. Pelle faller omkull och får ev lite fjollskada av fallet.
I tredje rundan försöker Pelle undvika och Lisa träffa Pelle med pallen. Lisa slår för att träffa Pelle med sitt fv (höjt) mot hans undvika. Hon lyckas inte träffa Pelle (men får ytterligare en bonus (Pelle kanske rullade undan t.ex.).
I fjärde rundan har Lisa ett stort övertag och slår för att träffa med sitt rejält höjda fv mot Pelles undvika (om han inte bara ligger still förstås) och får in en träff. Lisa slår för skada (styrka och vapen) och allt blir svart för Pelle.
Är det alldeles tokigt?

 

[Illern]

Re: stridserfarenhet & mod

(jag skulle definitivtvälja en mental egenskap).

Det blir ju helt klart svårare att äckeloptimera en rollperson om det dessutom krävs ett hyfsat värde på en mental egenskap.

Jag föredrar nog att använda en egenskap, är någon av följande definitivt mindre lämplig?
koncentrationsförmåga, mental snabbhet, självdisciplin, uppmärksamhet

När det gäller initiativet ser det just nu ut så att alla talar om vad de vill göra i initiativordning (innan man vet några resultat). en person med högt initiativ kan vänta och utföra sin handling senare. Sedan slår man för effekter i turordning.

En sak slog mig berträffande stridserfarenheten. Om man gör så korta rundor att allt händer samtidigt (1 sekund?) så kan man ju slå ihop både initiativ och mod och låta dessa repressenteras av att man bara får vara offensiv ett antal rundor under en given period. En erfaren (har koll, vid gott mod o.s.v.) person kan agera offensivt varje runda, en inte helt grön deltagare kanske kan agera offensivt var tredje runda (lite osäker, inte full koll på omgivningen och deltagare) och nybörjaren kanske var femte runda?
Oavsett hur man gör med det är väl någon fom av initiativslag lämpligt att bevara för att använda till exempel för att avgöra om en person lyckas överraska en annan, t.ex. om man plötsligt lappar till den andre i ett gräl?

 

[Faehrengaust]

Re: stridserfarenhet & mod

Jag föredrar nog att använda en egenskap, är någon av följande definitivt mindre lämplig?
koncentrationsförmåga, mental snabbhet, självdisciplin, uppmärksamhet

Mycket svårt val. Jag kan inte se något rätt eller fel.

(om mod)

Jag skulle ärligt talat bli förbannad som spelare om jag inte fick agera i strid. Någonstans måste man börja fundera på realism kontra spelglädje och det är inte särskilt kul att bli nerspöad samtidigt som man inte får agera. Det finns andra sätt att ta in mod.

T.ex. En spelare har en viss "modighetsnivå" i början av striden den ger en viss modifikation till alla slag. Modighetsnivån går upp om man klarar sig oskadd ett par rundor men har risk att sänkas igen om man blir skadad eller ens kompisar faller (och man märker detta). Blir det för lågt så riskerar man att bryta ihop.

Har sett en annan variant någonstans på nätet. Det var ett spel med manöverpoäng och beroende på "modighetsnivå" så blev man tvungen att använda ett antal poäng till defensiva åtgärder eller till observation av striden. Men man fick i alla fall alltid ett par poäng över att göra vad man ville med.

Oavsett hur man gör med det är väl någon fom av initiativslag lämpligt att bevara för att använda till exempel för att avgöra om en person lyckas överraska en annan, t.ex. om man plötsligt lappar till den andre i ett gräl?

I exemplet vore det väl lämpligare med ett observationsslag för offret? Resultatet behöver inte heller vara "ja får agera"/"nej får inte agera" utan kan innehålla mer grader, t.ex. "ja får agera fullt ut", "får agera defensivt", "får agera defensivt med -X", "hinner ej agera".

 

[Faehrengaust]

Är det alldeles tokigt?

Nej, det är det inte. Det är mycket möjligt att det är bättre eftersom det blir snabbare så.

Det enda jag egentligen ser som "problem" är att man kanske i verkligheten kan träffa med en attack men ändå förlora sitt övertag. Man kanske tappade balansen pga attacken. Därför har jag tänkt mig det som två slag.

Det borde gå att lösa det på något klurigt sätt med bara ett tärningsslag, men då måste man ha resten av systemet klart för sig.

 

[Illern]

Re: stridserfarenhet & mod

Jag skulle ärligt talat bli förbannad som spelare om jag inte fick agera i strid.

Jo, jag kan tänka mig det, själv skulle jag också ha lite svårt för det men jag skulle nog kunna tänka mi gdet om spelledaren verkligen låter sina SLP bli begränsade också. Hmmm, nu har folk både sagt att det är en bra och en dålig idé, ibland är det inte lätt. Jag har skickat e-post till lite folk som använder TD:s regler, enda svaret än var rätt positivt, vi får väl se vad det blir.
Det andra förslaget borde inte vara så svårt att införa man skulle till exempel kunna ha ett visst avdrag beroende på stridserfarenhet som man startar med. Går det bra i striden ges plus som det är nu och dessa skulle ju då äta upp eventuella räddhetsavdrag.

lämpligare med ett observationsslag för offret

Jo, jag kan inte minnas att jag nämnt något annat förslag... *harkel*[/i]

 

[Illern]

Det enda jag egentligen ser som "problem" är att man kanske i verkligheten kan träffa med en attack men ändå förlora sitt övertag. Man kanske tappade balansen pga attacken. Därför har jag tänkt mig det som två slag.

Det borde gå att lösa det på något klurigt sätt med bara ett tärningsslag

Ahhh, något att fundera på och sätta tänderna i....

 

[Ridijeck]

Tugg, tugg [NT]

Ja, jag vet att detta inlägg är totalt onödigt.