Återläste Svavelvinterboxen nyss (har legat sjuk och sysslolös hemma i en vecka). Första gången på säkert 15 år.
Det starkaste intrycket är att... allt är ju helt ostrukturerat! Informationen kommer lite hur som hellst. Saker nämns i förbigående som självklarheter, för att inte förklaras förrän 40 sidor senare, i en rumsbeskrivning. Horndemonerna t.ex. Eller för den delen att det öht finns en motstådsrörelse.
Det går igen i stort som smått. Man fattar att det finns någon sorts metaplot som binder ihop äventyret, men det sägs aldrig rakt ut vad det är för något -- vad allt handlar om. Det får man liksom lista ut på egen hand. Och jag vet ärligt talat inte om jag fattar plotten själv.
Så med moderna ögon är Svavelvinter ett ganska meckigt äventyr. Nästan obegripligt.
Det starkaste intrycket är att... allt är ju helt ostrukturerat! Informationen kommer lite hur som hellst. Saker nämns i förbigående som självklarheter, för att inte förklaras förrän 40 sidor senare, i en rumsbeskrivning. Horndemonerna t.ex. Eller för den delen att det öht finns en motstådsrörelse.
Det går igen i stort som smått. Man fattar att det finns någon sorts metaplot som binder ihop äventyret, men det sägs aldrig rakt ut vad det är för något -- vad allt handlar om. Det får man liksom lista ut på egen hand. Och jag vet ärligt talat inte om jag fattar plotten själv.
Så med moderna ögon är Svavelvinter ett ganska meckigt äventyr. Nästan obegripligt.