RasmusL;n5599 said:
Lite som Polaris i tänket där? De andra spelarna (utöver aktiv spelare och spelledare), hur är de delaktiga i scenen? Varför behöver man spelledaren?
LIte som Polaris, ja. Bäst funkar det med fyra spelare. Spelaren mitt emot är då ens personliga SL. Spelaren till vänster styr ens skuggmakt - och spelar även SLP:er som på något vis är bundna till skuggmakten. Spelaren till höger är "fri" och kan ta lämplig roll i scenen, efter eget önskemål eller på förfrågan från scenens SL.
Funktionen som "personlig SL" är rätt kul, man får då ansvaret att hitta på kul utmaningar och prövningar för just "sin" rollperson (alltså inte sin egen, utan spelarens mitt emot). Varje scen blir väldigt fokuserad på karaktären som är huvudperson, alla spelare jobbar för att skapa en cool scen för just den karaktären.
I denna modell finns alltså ingen övergripande SL. Det är också svagheten - alla SL planerar efter eget huvud, och det kan vara svårt att hålla ihop det till en enhetlig berättelse. Men stilen passar ganska bra med konfluxromanerna, som ju också följer olika huvudpersoner på helt olika platser och med separata plotlines. Ett tips är att använda en profetia som ramverk för handlingen.