anth;n68595 said:Orkar du vänta kommer det här till hösten
http://www.modiphius.com/conan.html
Annars tycker jag personligen att Mongoose Conan är den bästa lösningen
Det har du ju så klart helt rätt i, och det förklarar väldigt väl varför mina tankar instinktivt dras mot OSR och gamm-D&D när jag tänker på Conan och S&S. Appendix N innehåller ju i övrigt en hel drös med mer eller mindre renlärig S&S-litteratur.Eksem;n68674 said:Jag förstår inte varför man skulle välja något annat än OD&D jag. Det är liksom som en kanalisering av allt som S&S är, som en koncis katalog över genren.
Dunno... För mig är ett av problemen med att överföra en Conan-aktig känsla till rollspel att rollspel av tradition innebär äventyrargrupper. OD&D är väl typ urroten till den grejen, så det känns inte som något naturligt val även om det såklart bör gå att trixa till på nåt vis.Eksem;n68674 said:Jag förstår inte varför man skulle välja något annat än OD&D jag. Det är liksom som en kanalisering av allt som S&S är, som en koncis katalog över genren.
Vill du spela solo finns alltid Ensamma Vargen...DeBracy;n68679 said:Dunno... För mig är ett av problemen med att överföra en Conan-aktig känsla till rollspel att rollspel av tradition innebär äventyrargrupper. OD&D är väl typ urroten till den grejen, så det känns inte som något naturligt val även om det såklart bör gå att trixa till på nåt vis.
Är de såpass sword & sorceriga att de passar här alltså? Jag är ju för ung för att ha varit med på det där vettu.anth;n68683 said:Vill du spela solo finns alltid Ensamma Vargen...
Soloöventyrande har jag aldrig sett som specifikt för S&S (och är de inte ofta duos? Elric å Moonglum, Fafhrd å Grey Mouser, et al), men ser man det som en central ingrediens antar jag att... öh... rollspel är ganska dåligt på att emulera S&S överlag? Som den gruppaktivitet det är, menar jag.DeBracy;n68679 said:Dunno... För mig är ett av problemen med att överföra en Conan-aktig känsla till rollspel att rollspel av tradition innebär äventyrargrupper. OD&D är väl typ urroten till den grejen, så det känns inte som något naturligt val även om det såklart bör gå att trixa till på nåt vis.
Soloäventyrenade tog anth upp, blanda inte in mig i det. XD Men ja, duos, trios, små grupper, tillfälliga grupper. In A Wicked Age löser det genom att ett par av rollpersonerna ofta kommer visa sig vara skurkar eller bifigurer om spelomgången varit en novell. I senaste tagning på Bläck kom jag fram till att man helt enkelt inte skulle vara fler än fyra när man spelar (tre spelare + spelledare). Rätt långt från ryth:iga grupper om... sa du 12-20? Dynamiken blir väldigt annorlunda.Eksem;n68689 said:Soloöventyrande har jag aldrig sett som specifikt för S&S (och är de inte ofta duos? Elric å Moonglum, Fafhrd å Grey Mouser, et al), men ser man det som en central ingrediens antar jag att... öh... rollspel är ganska dåligt på att emulera S&S överlag? Som den gruppaktivitet det är, menar jag.
Tja, jag tycker ju inte antalet inblandade har så mycket med genren att göra så jag förstår väl helt enkelt inte invändningen antar jag. Definitionen är väl liksom svärdsvingande hjältar, övernaturligheter, magi och mer fokus på personliga öden än världsomvälvande händelser; men antalet deltagare vet jag inte om det har med saken att göra.DeBracy;n68693 said:Soloäventyrenade tog anth upp, blanda inte in mig i det. XD Men ja, duos, trios, små grupper, tillfälliga grupper. In A Wicked Age löser det genom att ett par av rollpersonerna ofta kommer visa sig vara skurkar eller bifigurer om spelomgången varit en novell. I senaste tagning på Bläck kom jag fram till att man helt enkelt inte skulle vara fler än fyra när man spelar (tre spelare + spelledare). Rätt långt från ryth:iga grupper om... sa du 12-20? Dynamiken blir väldigt annorlunda.