Paals exempel räcker
Visst går det att disha ut galen skada med tillräckligt mycket XP i rätt förmågor, men å andra sidan hade det kunnat räcka med en kompis till jättelindormen som flankerade svartalfen, så hade ställningen kanske varit 1-1.
Ett annat alternativ är att SL inte gödslar med XP utan håller sig strikt till att bara belöna de scener som sätter RP på verkliga prov. I den kampanj där jag är spelare, har hela
Kopparkronan och halva
Väktarens vrede inbringat totalt 30-40 XP, förutsatt att RP deltagit i alla utmanande scener. Det förhindrar inte att RP blir OP, men det dröjer ett bra tag. Mycket kan hinna hända under den tiden.
Men jag medger att det går att knäcka regelsystemet med tillräckligt utstuderad min-maxning. Fast tycker spelgruppen det är kul med bulldozer-RP, så ser jag det inte som ett problem. Vi andra, som inte tycker det är kul, håller våra karaktärer mer balanserade och med en sansad min-maxning, på sin höjd.
Jag ser rollspelssystem lite som datorprogram: När man tror att man uppfunnit det idiotsäkra systemet, så skapar evolutionen bättre idioter
Därför tycker jag att Järnringen gör rätt i att inte eftersträva balans.