Okej, nu börjar det se något ut för världen. Men det finns ett problem:
Då egenskapsskalan sträcker sig från 1 (även om inte många befinner sig på den nivån) till 20, och ibland ända upp till 30, så blir det jäfligt svårt att konstruera ett vettigt stridssystem utan att börja dela egenskaperna med 2, 3, 4, eller mer. En stackare med 1 i Vighet är ju totalt värdelös i strid, medan en dåre med 30 i Vighet studsar omkring värre en guttaperkaboll. Jag funderade också på Kondition, om hur länge man orkar slåss, men kom fram till att de flesta strider är ganska korta, och därför borde man inte behöva bry sig så mycket om det. Min patentlösning på det hela blev följande:
Man har en Stridsfaktor, som är (Kondition+Snabbhet+Uppfattning+Vighet)/8. Varför 8? Tja, det är nämligen halva medelvärdet av dessa egenskaper. Tar man bara medelvärdet, blir det ett tal på 1-20, men halva medelvärdet ger ett värde på 1-10. Till detta lägger man sedan 1T6, vilket visar hur många Handlingspoäng man har i striden. Handlingspoängen slås bara i början av striden, sedan antas det resultatet gälla för hela striden, om det inte händer något speciellt, t.ex. att det plötsligt trillar ner en dyngrak Vätte mitt i striden (borde förvåna de flesta). I såna fall slår man ett nytt Handlingsslag, för att se om initiativet skiftar mellan sidorna, man kanske tappar koncentrationen av att det damp ned en Vätte?
Nå, den med flest Handlingspoäng börjar nita, och beroende på hur han nitar, förlorar han en viss mängd Handlingspoäng. Gör han en väldigt komplicerad handling, kanske han förlorar initiativet. Nåja, efter att alla inblandade har fått göra en handling (vad räknas som EN handling, om man laddar en båge? Jaja...), kollar man hur många Handlingspoäng de stridande har kvar, och den som nu har flest, blir först att agera.
Vad gäller skador, blir det så att vapnen har fasta skadevärden, till detta lägger man en DEL av sin Styrka. Detta blir det totala anfallsvärdet. Från detta drar man motståndarens rustningsvärde, och en DEL av hans Fysik. Kvarvarande resultat visar skadan. Pareringar är tänkta att dra bort en del av skadepoängen, så att man inte blir helt skyddad bara för att man parerar, men man kan bortse från en del av skadan. Man kanske får en skråma eller ett lätt sår, istället för att allvarligt eller dödligt sår. Det är det banne mig värt.
Känns detta snabbt/enkelt/konstigt/flummigt/uselt? Vad? Kommentera.
/Skuggvarg /images/icons/hairy.gif
Då egenskapsskalan sträcker sig från 1 (även om inte många befinner sig på den nivån) till 20, och ibland ända upp till 30, så blir det jäfligt svårt att konstruera ett vettigt stridssystem utan att börja dela egenskaperna med 2, 3, 4, eller mer. En stackare med 1 i Vighet är ju totalt värdelös i strid, medan en dåre med 30 i Vighet studsar omkring värre en guttaperkaboll. Jag funderade också på Kondition, om hur länge man orkar slåss, men kom fram till att de flesta strider är ganska korta, och därför borde man inte behöva bry sig så mycket om det. Min patentlösning på det hela blev följande:
Man har en Stridsfaktor, som är (Kondition+Snabbhet+Uppfattning+Vighet)/8. Varför 8? Tja, det är nämligen halva medelvärdet av dessa egenskaper. Tar man bara medelvärdet, blir det ett tal på 1-20, men halva medelvärdet ger ett värde på 1-10. Till detta lägger man sedan 1T6, vilket visar hur många Handlingspoäng man har i striden. Handlingspoängen slås bara i början av striden, sedan antas det resultatet gälla för hela striden, om det inte händer något speciellt, t.ex. att det plötsligt trillar ner en dyngrak Vätte mitt i striden (borde förvåna de flesta). I såna fall slår man ett nytt Handlingsslag, för att se om initiativet skiftar mellan sidorna, man kanske tappar koncentrationen av att det damp ned en Vätte?
Nå, den med flest Handlingspoäng börjar nita, och beroende på hur han nitar, förlorar han en viss mängd Handlingspoäng. Gör han en väldigt komplicerad handling, kanske han förlorar initiativet. Nåja, efter att alla inblandade har fått göra en handling (vad räknas som EN handling, om man laddar en båge? Jaja...), kollar man hur många Handlingspoäng de stridande har kvar, och den som nu har flest, blir först att agera.
Vad gäller skador, blir det så att vapnen har fasta skadevärden, till detta lägger man en DEL av sin Styrka. Detta blir det totala anfallsvärdet. Från detta drar man motståndarens rustningsvärde, och en DEL av hans Fysik. Kvarvarande resultat visar skadan. Pareringar är tänkta att dra bort en del av skadepoängen, så att man inte blir helt skyddad bara för att man parerar, men man kan bortse från en del av skadan. Man kanske får en skråma eller ett lätt sår, istället för att allvarligt eller dödligt sår. Det är det banne mig värt.
Känns detta snabbt/enkelt/konstigt/flummigt/uselt? Vad? Kommentera.
/Skuggvarg /images/icons/hairy.gif
