Normalsvårt och kompetens
"Det gör att en person som anses vara duktig inte blir det. Det ogillar jag. Alltid.
Det är förvånande att inte du tycker samma sak, eftersom du brukar förespråka att just duktiga skall vara duktiga på vad de kan?"
Det beror väl på definitionen av "duktig". En av de få bra sakerna med d20-systemet, nämligen "take ten", löser det problemet riktigt bra. Med motsvarande regel så har du klar koll på vad din rollperson klarar av. Sen är det bara att anpassa skalan efter det.
En annan sak att tänka på är vad det är man slår för, och vad "normalsvårt" egentligen är. I mina funderingar så har det gått så långt att "normalsvårt" har kastats ut. Den svårighet som motsvarar "normalsvårt" kallar jag istället för "utmanande", och definitionen av det är att det är såpass knepigt att det inte längre är lätt och att det finns en reell chans att misslyckas. Under det så finns "enkelt" och "rutin", och de avpassas så att det är osannolikt respektive mycket osannolikt för en tränad person att klara av de där uppgifterna.
Med de definitionerna så har jag faktiskt inga som helst problem att låta skickliga rollpersoner vara skickliga.
"Men", säger läsaren, "innebär det inte att du har sopat problemet under mattan?" Det beror väl på hur man ser det, antar jag. Svårigheten "normalsvårt" är en kvarleva från att rollspel med svårighet ska ha en normalsvårighet som motsvarar BRPs omodifierade färdighetsvärde som man slår mot, på den gamla goda tiden då man slog tärningsslag för att se om man klarade av att klappa hästen. Den modellen anser jag är antik och förlegad. Sett ur den synvinkeln så är det snarare så att andra sopar fram problemet från under mattan istället.
Ta till exempel Kults problem med den normale svenske bilföraren. Så fort han åkte ut på en motorväg (fortare än 90 km/h) så var det dags att slå ett slag. Det sades aldrig rakt ut vad som hände om man misslyckades, men om man fumlade så inträffade en katastrofal olycka. Det spelade ingen roll om man så var Hicka Mäkkinen, var tjugonde bilfärd slutade i diket.
Då är frågan, är det fel på skalan där, eller implementationen?
Och jag är faktiskt benägen att säga att det är implementationen som brister. Den normale svensken ska inte ens behöva slå för bilfärder, ens över 90 km/h. Däremot så kan han mycket väl få slå för onormala omständigheter: extremt trött bilförare, älg på vägen, alkohol, vattenplaningsrisk med mera med mera. Då har vi plötsligt en situation som är utmanande, och då är det aktuellt med ett slag. Men i den "normalsvåra" situationen så ska föraren inte ens slå.
Därmed så känns det motiverat att ta bort "normalsvårt" ur skalan, för vad man egentligen menar är "såpass utmanande att det inte är avgjort hur det slutande, och någonstans mellan enkelt och lätt", inte "normalsvårt". När man väl har gjort det så är det faktiskt inga problem att definiera hur bra "bra" är. Det enda som du behöver däröver är någon reglering av hur man uppnår värdet "bra".
Och det här problemet är egentligen inte unikt för linjära slumpgeneratorer. Problemet kvarstår även om du har 3T6 som slumpgenerator istället för 1T20. Möjligen kan det vara nertonat och bättre dolt. Det är, som thark visar, ingen skillnad på FV 15 med 3T6 och FV 19 med 1T20 rent sannolikhetsmässigt (åkej, det är en ynka procentenhets skillnad, men vafan). Definierar du 15 som "bra" i ett 3T6-system så kan du egentligen definiera 19 som "bra" i ett T20-system, och ha kvar samma sannolikheter. Och Kult-buggen hade varit kvar, om än inte riktigt lika sannolik. Det kanske bara hade varit en bilfärd på 200 som slutat i diket (beroende på fummelreglernas utformning), men själva problemet hade kvarstått. Och hade du haft kvar svårigheten "normalsvårt" så hade du fortfarande haft "normalsvårt"-problematiken kvar. Du hade fortfarande fått ta ställning till huruvida en olycka på tvåhundra normalsvåra motorvägsfärder varit rimligt eller inte.
"Men en på tvåhundra kan man ju bygga bort" säger läsaren nu. Visst kan man. Men kan man bygga bort en olycka på tvåhundra motorvägsfärder i ett 3T6-system så kan man garanterat bygga bort en olycka på 20 i ett T20-system. Frågan är väl mest om man har insikt vari problemet egentligen ligger, eller om man skriver regler slentrianmässigt utan att tänka på konsekvenserna.
Så var inte så förvånad att jag inte tycker samma sak som du. Du kan fortfarande låta en person som anses vara duktig vara duktig, och problemet försvinner inte bara för att du byter från linjär till klockfördelad slumpgenerator. Enligt mig ligger nämligen problemet i svårigheten, inte i slumpgeneratorn eller skalan.
)
