Mogger
Hipsteranka
Del 19
Att vandra genom ett radioaktivt slagfält med rostande pansarvagnar är inte alls trevligt. Man kan riktigt känna hur partiklarna letar sig in bland kläder och hårväxt och genast börja mutera. Så var det iaf för Donnie, som genast och närmast panikartat ville ta sig därifrån!
Så att vi hittade en hyfsat intakt strålskyddad M60 utility tank var oerhört välkommet. Dessvärre visade den sig vara riggad med en fälla och Miller fastnade därmed i en rävsax. Tanken var nog bebodd, men ingen var hemma. Så efter att ha förbundit Miller och tagit det mesta av värde gav vi oss av igen.
Vi hade inte hunnit går mer än 50 meter innan någon öppnar eld mot oss. Från en skogsdunge säkert 500m bort. Vi kastar oss i skydd, men James lyckas få syn på skytten genom sitt kikarsikte. Det ser ut att vara en ung flicka. Han skjuter några skrämselskott vilket får flickan att ge upp. En något äldre pojke ansluter sig och vi låter dem komma fram. Det visar sig vara deras tank, men efter att ha gett tillbaka maten vi stal förklarar vi att de inte kan bo kvar här. De är strålsjuka och kommer bli ännu sjukare och de stannar. Så vi tar dem med oss.
Det är två polska tonåringar, som sett och varit med om lite för mycket. Men vi lovar att skydda och hjälpa dem.
De kan vägen till fängelset men vi ser först till att ordentligt skrubba oss själva och kläder.
Vi anländer till Rasputins fängelse, civilklädda.
OBS, fängelset är en beskriven äventyrsplats
Gömmer resten:
Att vandra genom ett radioaktivt slagfält med rostande pansarvagnar är inte alls trevligt. Man kan riktigt känna hur partiklarna letar sig in bland kläder och hårväxt och genast börja mutera. Så var det iaf för Donnie, som genast och närmast panikartat ville ta sig därifrån!
Så att vi hittade en hyfsat intakt strålskyddad M60 utility tank var oerhört välkommet. Dessvärre visade den sig vara riggad med en fälla och Miller fastnade därmed i en rävsax. Tanken var nog bebodd, men ingen var hemma. Så efter att ha förbundit Miller och tagit det mesta av värde gav vi oss av igen.
Vi hade inte hunnit går mer än 50 meter innan någon öppnar eld mot oss. Från en skogsdunge säkert 500m bort. Vi kastar oss i skydd, men James lyckas få syn på skytten genom sitt kikarsikte. Det ser ut att vara en ung flicka. Han skjuter några skrämselskott vilket får flickan att ge upp. En något äldre pojke ansluter sig och vi låter dem komma fram. Det visar sig vara deras tank, men efter att ha gett tillbaka maten vi stal förklarar vi att de inte kan bo kvar här. De är strålsjuka och kommer bli ännu sjukare och de stannar. Så vi tar dem med oss.
Det är två polska tonåringar, som sett och varit med om lite för mycket. Men vi lovar att skydda och hjälpa dem.
De kan vägen till fängelset men vi ser först till att ordentligt skrubba oss själva och kläder.
Vi anländer till Rasputins fängelse, civilklädda.
OBS, fängelset är en beskriven äventyrsplats
Gömmer resten:
Vi blir väl mottagna, men tvingas lämna ifrån oss våra vapen. Efter några månader i vildmarken är vi oerhört misstänksamma och letar efter fel och brister som ska avslöja de bofasta som marodörer, slavjägare eller något värre. Men det tycks vara en hyfsat normalt tillhåll, även om det bebos av gamla kåkfarare som leds av en gangster. Vi tillbringar två dagar med attbekanta oss med invånarna och platsen. Miller börjar genast odla kontakter. Vi bevistar en mässa, äter och sover. Dag tre ser vi de första tecknen på att det finns konflikter innanför murarna. Det finns grupperingar, och har skett dödsfall. Under en begravning sker ett mord. Vi avslutar här.
