[T2000] "Youre on your own"

rollspelspiraten

Swordsman
Joined
25 Oct 2013
Messages
408
Location
Kristianstad
Jag köpte spelet utan att vara intresserad av nutida militärstrid och sålde spelet efter ett tag. Nu när jag läser dessa rapporter så tycker jag mig känna en känsla av...ånger.

Hur är settingen? Utspelar det sig i amerikat eller vart som?
 

Enstoeringen

Anonyma Psykonauter
Joined
12 Apr 2021
Messages
304
Jag köpte spelet utan att vara intresserad av nutida militärstrid och sålde spelet efter ett tag. Nu när jag läser dessa rapporter så tycker jag mig känna en känsla av...ånger.

Hur är settingen? Utspelar det sig i amerikat eller vart som?
Sorry att jag klampar in i tråden: settingen kan vara vartsomhelst MEN i det officiella materialet är det Polen och/eller Sverige som är spelplats.

Tillägg: af Uttermark hann före.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,080
Location
Ereb Altor
Jag köpte spelet utan att vara intresserad av nutida militärstrid och sålde spelet efter ett tag. Nu när jag läser dessa rapporter så tycker jag mig känna en känsla av...ånger.

Hur är settingen? Utspelar det sig i amerikat eller vart som?
Nu kom det lite svar men settingen är specifikt Polen (eller Sverige) år 2000 i en kontrafaktisk verklighet där Sovjet aldrig föll utan återtog sin plats som USA:s arvsfiende. Detta kulminerar i ett apokalyptiskt världskrig och spelet tar sin början när allt faller samman. "Good luck! Youre on your own".
 

rollspelspiraten

Swordsman
Joined
25 Oct 2013
Messages
408
Location
Kristianstad
Nu kom det lite svar men settingen är specifikt Polen (eller Sverige) år 2000 i en kontrafaktisk verklighet där Sovjet aldrig föll utan återtog sin plats som USA:s arvsfiende. Detta kulminerar i ett apokalyptiskt världskrig och spelet tar sin början när allt faller samman. "Good luck! Youre on your own".
Jag gillar det. Känns extra roligt att kunna sätta miljön i princip där man bor. Skåne, Kristianstad. CSK är utslaget av drönare och ute på gatorna patrullerar ryska soldater i tanks och automatkarbiner...ah, jag får se, inte helt omöjligt att det blir ett andra inköp av spelet.
 

Badmojo

Old’s cool
Joined
21 Sep 2011
Messages
2,399
Location
Marjura
Jag gillar det. Känns extra roligt att kunna sätta miljön i princip där man bor. Skåne, Kristianstad. CSK är utslaget av drönare och ute på gatorna patrullerar ryska soldater i tanks och automatkarbiner...ah, jag får se, inte helt omöjligt att det blir ett andra inköp av spelet.
OT, men kolla även in Partisan när det släpps.
 

PAX

Jordisk Äventyrare
Joined
16 May 2000
Messages
3,150
Location
Tindalos
Jag köpte spelet utan att vara intresserad av nutida militärstrid och sålde spelet efter ett tag. Nu när jag läser dessa rapporter så tycker jag mig känna en känsla av...ånger.

Hur är settingen? Utspelar det sig i amerikat eller vart som?
Till GDWs utgåva på 80-90 talet så gavs det ut mycket material för att spela i ett splittrat USA. Mellanöstern fick också en kampanjbok. Samt några böcker till Merc som var en variant av T2000.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,080
Location
Ereb Altor
Till GDWs utgåva på 80-90 talet så gavs det ut mycket material för att spela i ett splittrat USA. Mellanöstern fick också en kampanjbok. Samt några böcker till Merc som var en variant av T2000.
Settingen är inte helt identisk med GDW:s version men det mesta kan nog användas hyfsat sömlöst. Ska dock sägas att boxen i sig räcker för rätt många speltimmar. Oerhört mycket spel för pengarna!
 

afUttermark

Swashbuckler
Joined
17 Oct 2011
Messages
2,016
Den brandgula Lada Nivan studsade bort längs flodbädden. Sergeant James slog i ratten samtidigt som han återupprepade ett mantra. ”Rangers leave no one behind”. Hans panna var kallsvettig och hans kropp kämpade mot infektionen i skottsåret som trasat sönder revbenet. Kulan han tog vid den polska bondgården tidigare under dagen. Miller satt i passagerarsätet fram och försökte hålla uppsikt framåt samtidigt som han skruvade på en rysk radio för att få reda på statusen för fienden. I baksätet satt Gordon och kliade schäferhunden bakom örat och log förnöjt. Ur askan in i elden. I baksätet hade Gordon hittat morfinet och hans arm värkte som helvetet. Så det var inte mer än rätt att han kunde unna sig en liten shot.

En kilometer bort, i det höga gräset ett stenkast från floden ett par hundra meter från skogen låg Kapten Reyes. Oseende ögon. Skottet från ak74 hade tagit mitt i hjärtat. Rangerkaptenens liv hade släckts utan plågor. Som att blåsa ut ett ljus.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,080
Location
Ereb Altor
RIP Cpt Reyes, nu i Guds varsamma vård. Du tjänade ditt land väl och kommer hedras av de oräkneliga själar vars liv du räddat.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,080
Location
Ereb Altor
Del 16 - Instant Death

Efter att ha räddat de amerikanska soldaterna och snabbt säkrat omgivningen (läs: plundrat alla fiender) ger vi oss av. Vi hinner inte komma mer än några hundra meter innan vi får in ryska signaler. Vi är upptäckta, och förföljda! Först efter flera kilometer inser vi att en scout på MC förföljer oss, men efter en slug kniptångsmanöver kan vi ta ut den. Dessvärre tar det tid, tid vi inte har. Och för att ytterligare förvärra läget är vi på väg mot en hemlig amerikansk bas och vi kan inte leda fienden dit. Vi vet från radiomeddelande att ryssarna är påväg både norrut och västerut. Och norr om vår position ligger en flod vi inte kan korsa. Vi är fast!

Vi har lämnat de överlevande amerikanska soldaterna bakom oss, med tanken att de ska rapportera vad vi kan förvänta oss när fienden är ikapp, men ingen rapport kommer. Vi agerar blint!

En glänta uppenbarar sig och vi planerar och förbereder snabbt ett överfall, och skapar en tänkt kill zone i vilken vi ska lura in fienden i en dödlig korseld. På pappret ser allt bra ut.

Vår sniper, sgt James, ska hålla utkik och förvarna när de kommer. Men det är inte vår dag. James råkar röja sin position innan fordonen som förföljer oss hunnit in i vår killzone. Det visar sig vara en jeep och ett enklare pansarfordon. Reyes, som trycket vid flodbanken, med raketgevär och .50 kal, skjuter av en raket mot pansarfordonet. En praktträff och fordonet stannar, obrukbart, efter att hjulupphängningen helt kollapsat av explosionen. Jeepen ger sig av efter James och Gordon, Miller och [namnlös amerikansk soldat] är maktlösa. De kan bara lyssna på radiomeddelanden som låter olycksbådande.

Reyes öppnar därefter eld med sin tunga kulspruta och pansarfordonet genomborras av tung eld. Dessvärre besvaras elden och Reyes tvingas hålla huvudet nere (misslyckat CUF). James flyr genom skogen med jeepens besättning, nu till fots, efter sig. Han lyckas meja ner två av dem innan han själv tar en träff och segnar ner (incapacitated).

Reyes smyger hukande in mot gläntan längs flodbanken för att ta sig ur pansarfordonets skottvinkel. Han kan därifrån öppna eld med sin M16 mot de fiender som lämnat det obrukbara pansarfordonet.

Läget är prekärt. Vi är i underläge, både numerärt, i fråga om arsenal och taktiskt. Reyes är avskure, James är mer eller mindre medvetslös och [okänd soldat] nedgjord. Miller och Gordon retirerar in i skogen, och lämnar både lastbil och Lada Niva bakom sig.

Plötsligt öppnar vår .50 cal eld. Ryssarna har tagit över den. Läget blev just ännu sämre (och rökgranaterna ligger kvar i lastbilden).

Miller och Gordon lyckas hålla stånd i skogen, de kan undsätta James. Reyes försöker kravla tvärs över kill zonen, men blir upptäckt (trots ett bra smyga-slag), och ifrån skogen öppnar någon eld mot honom. Avståndet är extremt, och Reyes är knappt synlig i det höga gräset. Fi får bara rulla en enda T6:a för att avgöra om han träffar. alltså 1/6. Träff! Och dessutom automateld. Det blir en kritisk träff, i brösten.

Rulla crit...10! Omedelbar död!

Paniken sprider sig. Striden är förlorad och reträtt är enda alternativet:

(från @afUttermark s penna)

Den brandgula Lada Nivan studsade bort längs flodbädden. Sergeant James slog i ratten samtidigt som han återupprepade ett mantra. ”Rangers leave no one behind”. Hans panna var kallsvettig och hans kropp kämpade mot infektionen i skottsåret som trasat sönder revbenet. Kulan han tog vid den polska bondgården tidigare under dagen. Miller satt i passagerarsätet fram och försökte hålla uppsikt framåt samtidigt som han skruvade på en rysk radio för att få reda på statusen för fienden. I baksätet satt Gordon och kliade schäferhunden bakom örat och log förnöjt. Ur askan in i elden. I baksätet hade Gordon hittat morfinet och hans arm värkte som helvetet. Så det var inte mer än rätt att han kunde unna sig en liten shot.

En kilometer bort, i det höga gräset ett stenkast från floden ett par hundra meter från skogen låg Kapten Reyes. Oseende ögon. Skottet från ak74 hade tagit mitt i hjärtat. Rangerkaptenens liv hade släckts utan plågor. Som att blåsa ut ett ljus.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,080
Location
Ereb Altor
Hela spelmötet var en enda strid. Men det var verkligen inte "jag skjuter" *rullrull* "träff!" utan det var en dynamisk och desperat kamp och på något sätt kändes det väldigt passande att Cpt Reyes gick ett tragiskt öde till mötes.

Extra ironiskt att Reyes Moral Code var "Leave no man behind" och så dör han själv på ett fält i Polen och blir liggande där.

Jag kommer ta över vår ständige vapendragare Donnie Gordon, en ruffig typ från någon av Bostons sämre förorter. En veteran från Special Forces Europe Group (som skiftade fokus till Afrika/Mellanöstern när Europa verkade vara safe). Donnie har spenderat halva sitt liv i Tyskland, Polen på Balkan och i olika konflikthärdar i Afrika och Mellanöstern. Han har dragit på sig ett missbruk och lider av PTSD. Han har en del shady kontakter med smugglare, knarklangare och olika gäng i Östeuropa. De flesta av dessa är borta sedan länge men han är lika hemma på slagfältet som hos ljusskygga existensen på svarta marknader. En överlevare, karvad ur den värld som nu är allt som finns.

Känns passande och kul.
 
Last edited:

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,080
Location
Ereb Altor
Donnie Gordon

Igår satte jag in en ny RP:
donnie-gordon-stats.jpg
(Obs: en nyskapad RP i T2000 får inte i närheten av så höga värden, vi har frångått de reglerna och dessutom har jag satt ut ytterligare poäng för att hamna på ungefär samma nivå som övriga RP)

Biografi:
Donnie Gordon föddes 1957, ett år efter det att stadens stolthet, Rocky Marciano, dragit sig tillbaka efter att ha försvarat sin värdsmästartitel en femte och sista gång. Brockton, Massachusetts var en fattig förort till Boston och bortsett från Rockys vinster hade det inte funnits mycket att glädja sig åt, så när Frieda och Robert Gordon-Mayer äntligen blev föräldrar visste de att från och med nu skulle allt bli bättre. Donnies mor föddes i Nazityskland, och även om hon aldrig pratade om sina första år kunde man se ärren bakom fasaden. Även Donnies far var märkt av kriget, men i hans fall rörde det sig om Korea. Hade de båda fått bestämma hade de sannolikt valt en helt annan karriär åt sin förstfödda son.

Donnies ungdomstid var stökig, men till slut fann han stabilitet i armén, och tack vare att han talade flytande tyska blev han efter något år handplockad till en ny enhet i Europa, Detachment A, DET(A). Med bas i Bad Tölz, var de en del av den Stay Behind-rörelse som skulle försvåra ett angrepp från Sovjet. Det var i Bayern som Donnie mötte sin blivande fru, till hans mors stora glädje. Donnie och Elke levde ett behagligt liv strax utanför Munchen och de bildade en liten familj.

Donnies uppdrag med DET(A) handlade till stor del om sabotage mot sovjetiska intressen både bakom och framför gränsen. DET(A) var spjutspetsen i det spionkrig som pågick mellan öst och väst och de utförde även rena mord på offer de aldrig fick veta något om. Men deras huvudsakliga uppgift var att skapa kontakt med och träna upp grupper som kunde tänkas utkämpa det guerillakrig som skulle behövas när ryssen anföll. Under 80- och 90-talet skaffade sig Donnie därför kontakter med såväl den polska maffian (Pruszkówgänget) som den serbiska, och därtill flertalet grupper på den yttersta höger- och vänsterkanten. Det var under denna tid, Donnie kan inte längra minnas hur eller när, han första gången, i utbyte mot information, erbjöd sig att hjälpa till i den internationella droghandeln. Donnie var bara en liten kugge i detta maskineri men det räckte för att lägga grunden för ett livslångt missbruk.

På mitten av 90-talet, när det sovjetiska hotet intensifierades trappades även Donnies missbruk upp, och Elke begärde skilsmässa. Hon flyttade med deras två barn, och Donnie fick aldrig återse dem igen.

När kriget var ett faktum tillhörde Donnie en liten grupp soldater som utförde attentat och sabotage mot Sovjetisk trupp där de kom åt. i April år 2000 nedgjordes hans enhet till siste man och han blev istället en del av kapten Reyes lilla grupp.
 
Last edited:

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,080
Location
Ereb Altor
Del 17
Det är en sargad trupp som flyr genom de polska skogarna, med sovjetiskt tjatter i radion. Förstärkning kommer från alla håll och att fly i en liten orange Lada Niva känns inte som de bästa sättet att undgå upptäckt. Efter några timmar på en skumpig skogsväg dumpar gruppen bilen i skogen och tar sig vidare till fots. Målet är att hitta den radiomast som gör det möjligt för de sovjetiska trupperna att kommunicera, och därmed också samordna sitt försvar. De tar sig mot Częstochowa (numera en ruinstad men en gång var det här, i ett anrikt kloster, som Den svarta madonnan förvarades) med hopp om att träffa civilbefolkning och byta till sig ryska uniformer eller iaf civila kläder.

Ett tungt och intensivt regn faller, och de snubblar över en liten gård. Medan de står och funderar på om det är värt att knacka på eller inte (det är anmärkningsvärt hur handfallen gruppen har blivit utan sitt befäl) kommer en polsk miltärjeep körandes. Dock är det ryska soldater som hoppar ut. De knackar på och en man öppnar. Efter en kort ordväxling misshandlas mannen och två av soldaterna stövlar in men kommer strax ut med vad som ser ut som förnödenheter.

Jeepen försvinner och gruppen närmar sig, spanar av, och knackar på. Det visar sig att gårdens ägare, föga förvånande, avskyr ryssen djupt och gärna bistår med tak över huvudet.

Den lilla sovjetiska plundringsenheten visar sig tillhöra en signaltrupp som lämpligt nog bemannar en station precis i närheten. Det är denna som ska slås ut, men efter att sgt James scoutat visar den sig vara välbefäst, och ingen vill offra livet för att slå ut en radiomast. Donnie är dessutom fortfarande skadad efter striden med GRU-trupperna för en vecka sedan.

Istället beslutar de att ligga lågt i stugan. James återvänder till Nivan för att hämta mer proviant, men bestämmer sig för att leta upp Reyes fallna kropp och begrava den. Trakten myllrar av sovjetisk trupp och James stöter på två grupper som är i eldstrid med de amerikanska soldater vi vet gömmer sig i skogen. Men de kommer sannolikt förlora detta slag. James passar på att ta sig förbi, finner kroppen och begraver den.

I stugan tjafsas det om vad som ska göras, och vem som ska göra det. Gruppen saknar ledare och det märks. Ingen vill göra det som krävs.
 
Last edited:

afUttermark

Swashbuckler
Joined
17 Oct 2011
Messages
2,016
Det blir bara värre och värre. En månads bearbetning av cap Reyes helt förgäves. För han var tvungen att gå och dö i en skogsdunge. Sergeant James var ju lättare att hantera innan när han var Reyes underlydande.
Gordon är svår att sätta fingret på, när jag körde lastbilen satt han, hunden och förrädaren på flaket. Fan vet om han lyssnade på förrädaren lögner eller om han självmedicinerade.

Om vi ska ta oss an och slå ut ryssarnas radiokommunikation måste vi ju rekrytera polsk milis eller motståndsrörelse. Varken Gordon eller James verkar förstå att jag suttit bakom ett skrivbord de senaste 15 åren. Mina fält uppdrag ligger långt bort i tiden.”
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,080
Location
Ereb Altor
Del 18
Sgt James återvänder från sitt "uppdrag" och i stugan fortsätter trion tjafsa om vad, om något de ska göra åt signaltornet. De förstår att någon måste slå ut det, men det är inte förrän de snappar upp rysk radiosändning om en koordinerad rysk artilleriattack mot de amerikanska trupper som är på flykt norrut, som det blir bråttom. De bestämmer sig för att slå till när vaktavlösning sker, och 5 av de 12 soldaterna försvinner.

Så, efter en rätt kaotisk planläggning, ingen vill ta befäl eller ansvar (i Donnies fall beror det på att han vet att han är ett nervvrak och inte vill skicka andra, eller sig själv för den delen, i döden).

Donnie fattar posto ute på åkern och ska agera understöd med granater och tung kulspruta medan Miller och James tar sig in i ett närbeläget ödehus med utsikt över skyttegravarna som omger signalstationen. Vår polske vän bygger ett litet värn på övervåningen hos en annan bonde.

Planen ska sättas i verket när Donnie öppnar eld med granatkastaren, och den första granaten landar perfekt i en av skyttegravarna. James och Aleks öppnar eld. Så även Miller. Ytterligare en granat landar i ett fox hole, och Donnie byter till sin tunga kulspruta (och ligger på Overwatch mot en av skyttegravarna). Efter tre rundor lägger sig elden. Vi tror att de fortfarande kan finnas ryska soldater vid liv så alla utom James ligger kvar och väntar (overwatch). James springer fram till den barrack som utgör signalstation, kastar in en handgranat, och stormar sedan in. En kort intensiv strid och signalisten är död. Han apterar sprängladdningen. Donnie och James avancerar därefter från var sitt håll mot skyttegravarna, men där ligger bara döda kroppar.

Trion plockar snabbt på sig lite ströfynd de hittar och flyr sedan snabbt från platsen. De säger adjö till Aleks som vet att detta sannolikt innebär hans död, men han känner sig styrkt i att äntligen ha gett igen på den förhatliga fienden.

En snabb marsch till Nivan, lite proviantering och inventering, och sedan vidare mot Rasputins bas någonstans utanför Radomsko. De väljer att korsa floden några km från den stora bron och slår läger på andra sidan. Donnie hittar en kropp och befriar den från sina civila kläder. Dessa tvättas i floden.

Dagen efter rör de sig i skogen österut, utan att träffa på någon. Nästa morgon lämnar de skogsbrynet och kliver in i pansarkyrkogård, full av utskjutna tanks. Genom detta tyska ödsliga gravfält rör de sig när vi avslutar.

----

Not: Spelets regler funkar oerhört väl när RP har tillgång till hela arsenalen - granter, nedhållande eld, framryckning etc. Man behöver aldrig oroa sig för att någon konstig regel ska sabba. Sjukt väl fungerande!
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,080
Location
Ereb Altor
Jo, glömde säga att vi för första gången använda battlemap i striden. Vi har ingen större vana av att använda tokens, miniatyrer eller hexkartor i vårt spelande så det krävdes väl 17 spelmöten innan vi tog steget. Föga förvånande fungerade det väldigt väl och tog inget fokus från spelandet i övrigt. Tvärtom upplevde jag det som ett bra hjälpmedel.

Enda "kritiken" är att man skulle vilja ha battlemaps i A3 för lite större områden.
 
Joined
1 Feb 2013
Messages
707
Location
Nibiru
Jo, glömde säga att vi för första gången använda battlemap i striden. Vi har ingen större vana av att använda tokens, miniatyrer eller hexkartor i vårt spelande så det krävdes väl 17 spelmöten innan vi tog steget. Föga förvånande fungerade det väldigt väl och tog inget fokus från spelandet i övrigt. Tvärtom upplevde jag det som ett bra hjälpmedel.

Enda "kritiken" är att man skulle vilja ha battlemaps i A3 för lite större områden.
Kul! Litet tips - battlemapsen är gjorda så att de går att kombinera ihop på olika sätt, kanterna är "neutrala" (grönt eller grått) så alla kartor passar med alla typ.
 
Top