Nekromanti Tekniker för spelledande [Genus]

[Recca]

I ditt specifika fall: Victorianska eran...

Först och främst, är allt inte nattsvart. Drottningen är just drottning, och kring henne cirkulerar ständigt ett hov av andra intellektuella kvinnor, vilka dock umgås stängt. De respekteras och hörs, men är på det hela dolda. Arkitypen av den viktorianska kvinnan var den sk. Memsahib, som bäst illustrerades som en proper (pryd och artig) kvinna, som hade strikta rutiner - och var villig att följa med till himalaya (utan mat), och kräva att bli serverad varmt te (under reträtt från främmande makt). Denna separation är rätt markerad över huvud taget - tänk inte på dina kvinnor som rättslösa - tänk på dem som instängda. Mannen under eran förväntades deferera totalt till kvinnans renhet och ösnkningar, under förutsättning att dessa ställdes inom ramen för de områden inom vilka kvinnan antogs verka (dvs när som hälst inomhus, bakom stängda dörrar/tältöppningar). Det fanns sammanhang där man var tvungen att umgås över könsgränsen - hovet är ett typexempel, men den tidigar arbetarrörelsen, liksom de intellektuella klubbarna samt naturligtvis administrationen av kolonierna är andra exempel. Här smög man med saken, och skammen faller på mannen om kvinnans deltagande i faktiskt beslutsfattande upptäcks.
Grundprincipen är alltså: var hur stark du vill, men utnyttja andra och låtsas hjälplös när du agerar. Du äger formellt sett inget, men ingen bryr sig om du drar upp din egen revolver ur klänningslivet, så till vida att du först har bett om någon annas.

Angående tidigare historia (och romarna), så är jag nog med de flesta. Rom var rätt hellenistiskt före kristendomen, och idealiserade det ioniska mindre asien (där vi exempelvis hade kvinnliga doktorer - proffs var proffs där borta). Rom älskade kvinnliga krigare, eftersom det var sexigt när de dog; på samma sätt hade man inget emot kvinnliga filosofer, eftersom kroppen trots allt bara var ett skal. Kvinnor löd (liksom män) under en absolutregerande pater familias, men detta är ett exempel på en generell auktoritär kultur, snarare än något annat. Roms kvinnor skriver testamenten, bedriver affärsverksamhet, har egendom, och administrerar delar av kolonierna (samt fungerar som diplomater till de barbariska iranska och ethiopiska rikena). De gör inte politisk karriär (innan kejsardömet); detta eftersom alla debatter sker i tempel med exklusivt manligt medlemskap.
Denna attityd mördades brutalt när kristendomen kom, men ersattes av två andra arkityper. Istället för starka kvinnor som faktiskt agerar i civilsamhället får vi hänsynslösa kvinnliga maktpolitiker, och istället för exklusivt kvinnliga kulter, så får vi kvinnliga elders, eller diakoner. Detta skjuts i sin tur i sank när rom faller till barbarerna, vilka betraktar kristendom som en ursäkt att stänga av de (lagstadgade) kvinnorättigheter man tidigare hade. Que 500 år av mörker (till 1100-talet).

Högmedeltiden är halvokej, om man är adlig eller borgare. Annars fortsätter mörkret från folkvandringstiden. Om du spelar i frankrike eller spanien med din dark ages kampanj, så kommer du att ha kvinnliga karriärpolitiker, kvinnliga bankirer och handelsmän, en och annan kvinnlig riddare och flertalet kvinnaliga civildomare, pirater och akademiker. Generellt kommer borgar och slott att styras av kvinnor, eftersom det bara är de och prästerna som har tid att sätta sig in i ny information, mellan jordbruk och privatkrig.

När renässansen kommer är det rent av en guldålder, där kvinnor använder nunnekloster som ett sätt att ta sig ur taskiga äktenskap, och sedan lever i perfekt självstyre där, inte sällan med sina älskare eller pojkvänner... Sen kommer reformationen, och nunnekloster blir favoritmålet eftersom de är exempel på kvinnlig liderlighet. Utför under 100 år, til sextonhundratalets mitt. Då börjar istället genikulten, vilken hålls för könlös. 1700talet ser transvistitbaler, och könsrollsbyten, som en självklar del i bildad kultur. 1800-talets början håller med. Sen kommer romantiken, som menar att allt tänkande är av ondo. Den viktorianska eran är en utväxt ur detta tankesätt - alla som måste tänka smyger med det; de storslagna ingeniörerna måste ha kulturellt kapital som poeter, för att kunna vara socialt gångbara; kapitalisterna möts separat, och är nästan utestängda från all egentlig makt (de tvingas mer eller mindre att acceptera tilltalet "kapitalister", vilket under 1800talet ungefär har samma konnotationer som "ockrare" eler "slavhandlare" har idag); kvinnor och intellektuella möts i låsta rum.

Alla de som är intressanta för rollpersonerna (dvs de som tänker) finns i samma låsta utrymmen som de kvinnor du kommer att spela med. Se resten av världen som eran såg den; ett mörkt och obehagligt moras, fyllt av obildade, otvättade sluskar, där det enda ljuset kommer då de kan lockas till att inte tänka, exempelvis genom äkta skönhetsupplevelser.

Haha! Wow. Tack. Det här är jättebra. Du är en källa av visdom.

Inte ironi. Min kunskap i historia är ungefär på den nivån så att om det visar sig att det fanns en kvinnlig viktig person i historien som jag inte känner till men däremot en massa lika viktiga gubbar i samma era, så kan jag inte kvinnans namn för att de där gubbarna är så mycket mer kända än kvinnan som man typ behöver specialintresse för historia för att gräva fram.

 

[Gordeg]

De intryck jag har tagit av alla genustrådar genom åren har lett till att jag regelbundet ser över mitt antal manliga respektive kvinnliga spelledarpersoner, och om jag placerar dem i aktiva eller passiva/offerroller. Det är ingen jag spelar med som ens lyfter på ett ögonbryn när det dyker upp en kvinna med makt eller särskild kompetens. Därmed är jag nöjd med jämställdhetsperspektivet och lägger resten av mitt fokus på, you know, setting och story och sånt.

Men nu vill ju du culture-gejma med ett tydligt handikapp för kvinnliga roller. Om det här förslaget är för simpelt så ber jag om ursäkt men det är ett försök att lösa den gordiska knuten, eller ska jag kanske säga den Gordegska knuten. Ha ha! ...inte kul? Okej då.

Eftersom du använder WoD-systemet kan du väl använda en obligatorisk flaw som ger kvinnor ett socialt minus i fördefinierade sammanhang? Det borde vara någon som testat nåt liknande förut.

 

[olaberg]

För mig handlar rollspel om eskapism. I alla rollspel jag varit med om (inklusive favoriten corny/gritty OD&D) har figurerna varit NORMBRYTARE. Jag gillar inte konceptet ett samhälle av äventyrare där alla går till skattsökarjobbet i labyrinten mellan 9 och 17, utan vill att äventyrarna är SPECIELLA.

Det ger en möjlighet att spela precis som man vill. Är det ihopfantiserade samhället patriarkalt så är kvinnliga figurer intressanta pga att de - precis som alla andra äventyrare i den världen - bryter mot normerna. Figurerna i mina världar, OD&D likväl som Edda, är per definition udda fåglar.

Annars hade de inte varit intressanta att spela.

Som spelledare gillar jag att spela ut samhällets inskränkta värderingar gentemot spelarfigurernas mer fria. Det belyser dessutom de inskränkta värderingarna som ruvar i vår egen värld.

 

[Recca]

De intryck jag har tagit av alla genustrådar genom åren har lett till att jag regelbundet ser över mitt antal manliga respektive kvinnliga spelledarpersoner, och om jag placerar dem i aktiva eller passiva/offerroller. Det är ingen jag spelar med som ens lyfter på ett ögonbryn när det dyker upp en kvinna med makt eller särskild kompetens. Därmed är jag nöjd med jämställdhetsperspektivet och lägger resten av mitt fokus på, you know, setting och story och sånt.

Men nu vill ju du culture-gejma med ett tydligt handikapp för kvinnliga roller. Om det här förslaget är för simpelt så ber jag om ursäkt men det är ett försök att lösa den gordiska knuten, eller ska jag kanske säga den Gordegska knuten. Ha ha! ...inte kul? Okej då.

Eftersom du använder WoD-systemet kan du väl använda en obligatorisk flaw som ger kvinnor ett socialt minus i fördefinierade sammanhang? Det borde vara någon som testat nåt liknande förut.

Oj nej. Det skulle jag aldrig göra. Tack för förslaget men för många av mina feminist-reflexer kickar in om tanken är att flawn Second-class citizen är desamma som kvinna. Det är inte alls okay.

Jag kanske går helt fel tillväga... Jag kanske inte borde försöka återge London enligt den samtiden, jag kanske borde skita i hur Viktorianska eran såg ut rent historiskt och bara köra på jämställdhetsvision?

 

[Gordeg]

Oj nej. Det skulle jag aldrig göra. Tack för förslaget men för många av mina feminist-reflexer kickar in om tanken är att flawn Second-class citizen är desamma som kvinna. Det är inte alls okay.

Jag kanske går helt fel tillväga... Jag kanske inte borde försöka återge London enligt den samtiden, jag kanske borde skita i hur Viktorianska eran såg ut rent historiskt och bara köra på jämställdhetsvision?

Det är lugnt, jag var högst osäker på om du skulle tycka att det var en bra ide. Tänkte också att de som spelar kvinnor kanske skulle nappa på incitamentet att utforska dessa situationer istället för att ta sig runt dem eftersom man med en flaw får lite Xp för det. Nevermind.

Det finns en sak jag tycker är återkommande i de flesta genusrelaterade rollspelstrådar (kvinnliga roller, enda tjejen vid ett manligt spelbord osv osv) och det är att det tycks vara svårt att bestämma sig för om kvinnor ska särbehandlas eller inte. I sådana fall måste man nog bestämma sig, det funkar inte att göra både och för det är lika med ingendera.
I 99% av fallen skulle jag säga inte särbehandla...

 

[Tell]

På golvet vore det väl enklast att s.a.s. dela upp världen i fyra situationer?


1. Gendered, till kvinnors nackdel: offentliga sammanhang, typ gatan under nätterna. Var rå, men var också medveten om att alla där är medvetna om att det endast är en av fyra situationer - och om att repressalier i de andra tre är att vänta. Var också medveten om att existensen av en manservant/valet/tydligt tjänaruniformerad man i sällskapet förändrar din kvinnas sociala kön, i de flesta situationer; på gatan är hon i så fall en man, liksom på börsen, men hon kommer fortfarande inte in i back-office, eller i sanctum sanctorum på herrklubbarna. Men det är alltid en partiell lösning, vilken du bör framhålla.

2. Gendered, till kvinnors fördel: blandade sällskap bakom stängda dörrar: här kan ingen man initiera ämnen, eller sätta igång samtal. Det är i det ljuset rökrum och herrklubbar skall ses. Notera att repressalier mot missbruk kan väntas även här - det är s.a.s. en förhandling mellan de två nivåerna.

3. Neutrala, icke awkward. Situationer där alla parter deltar på jämställd fot, utan att detta ses som obscent. Exempelvis överhusets debatter, jakt till häst, baltillställningar, koncerter, kyrkor, och kolonialexpiditioner. Gemensamt är att "om du är där, förtjänar du att vara där"; spela helt utan könsförtryck, och låt slp:erna vara markerat lättade över detta - båda könen bör njuta helhjärtat. Förtroenden, erotik, politiska intriger och dyl. bör initieras inom ramen för dessa arenor.

4. Blandade, awkward-sällskap: sällskap som är av båda könen, men som inte borde vara det enligt de deltagandes instingter. Involverar allt ifrån familjemiddagar med gäster, till tvekönade partipolitiska möten i en formell setting, till möten på offentlig plats. Den här nivån är ett ständigt limbo, mellan de andra tre. Det krävs ett enormt förtroende för att initiera den, och minsta felsteg kan få någon grupp att börja dominera, med förödande effekter för kontakternas ärlighet och öppenhet. Å andra sidan har man inte nått den nivå av förtrolighet som skulle krävas för att omvandla det till en spontan typtretillställning. Nås detta, är alla lättade, men att gå ditåt kräver mod, eftersom det riskerar ens sociala rykte.

 

[Tell]

Ett sätt att mäta detta, vore att ge rollpersonerna några (säg fem) nya pluppar att sätta ut på bakgrunder, där du dock först har lagt till:

* Piety: nivån till vilken rollpersonen är väl sedd. Vinns genom att göra rätt i sociala situationer, förloras genom att göra fel (och bli bestraffad för det). Används för att få god behandling hos makten, eller för att komma undan lynchmobben genom att bli igenkänd som den person man nu är.
Med tillräckligt höga värden, kan rollpersonen slå för piety+manipulation+(social färdighet, typ interaction eller politics) för att helt mekaniskt ändra scenens karaktär från en av de fyra typerna till en av de andra. Detta bör ha totalt genomgripande effekter - i någon av de två första, bör individer (npc eller ej) av fel kön riskera piety-penalty för misslyckade slag, vilket innebär att alla aktioner plötsligt blir väldigt risky.
Med ett nollvärde är rollpersonen fair game i vilken social situation som hälst. Individer kan hacka på - eller missbruka - rollpersonen utan riskera social eller officiell sanktion.

* Prestige: nivån till vilken rollpersonen måste kontaktas vid en tillställning inom sitt fält. Oberoende av pietet, finns det individer som måste visas formell respekt, och ges formellt tillträde. Detta har inget att göra med hur de sedan bemöts, men det borttager motparternas möjlighet att vägra en, med mindre än att de får en pietets- eller statusförlust. En social kofot helt enkelt, vilken exempelvis kan bli riktigt mäktig i kombination med majesty.
Med ett högt värde är karaktären undantaget som bekräftar regeln, och kan agera oavsett scensituation, som om de hade piety 1 (dvs stod under normala regler). De skadas helt enkelt inte av pikar och obehagligheter, och kan inte nå nivån där det är -ok- att driva bort dem med våld, eller förnedra dem för sakens skull.
Med ett nollvärde i prestige är de som folk är mest, men kan aldrig förvänta sig att komma undan sina scenförhållanden (de fyra typerna ovan).

Hjälper detta med mekaniken?

 

[Recca]

På golvet vore det väl enklast att s.a.s. dela upp världen i fyra situationer?


1. Gendered, till kvinnors nackdel: offentliga sammanhang, typ gatan under nätterna. Var rå, men var också medveten om att alla där är medvetna om att det endast är en av fyra situationer - och om att repressalier i de andra tre är att vänta. Var också medveten om att existensen av en manservant/valet/tydligt tjänaruniformerad man i sällskapet förändrar din kvinnas sociala kön, i de flesta situationer; på gatan är hon i så fall en man, liksom på börsen, men hon kommer fortfarande inte in i back-office, eller i sanctum sanctorum på herrklubbarna. Men det är alltid en partiell lösning, vilken du bör framhålla.

2. Gendered, till kvinnors fördel: blandade sällskap bakom stängda dörrar: här kan ingen man initiera ämnen, eller sätta igång samtal. Det är i det ljuset rökrum och herrklubbar skall ses. Notera att repressalier mot missbruk kan väntas även här - det är s.a.s. en förhandling mellan de två nivåerna.

3. Neutrala, icke awkward. Situationer där alla parter deltar på jämställd fot, utan att detta ses som obscent. Exempelvis överhusets debatter, jakt till häst, baltillställningar, koncerter, kyrkor, och kolonialexpiditioner. Gemensamt är att "om du är där, förtjänar du att vara där"; spela helt utan könsförtryck, och låt slp:erna vara markerat lättade över detta - båda könen bör njuta helhjärtat. Förtroenden, erotik, politiska intriger och dyl. bör initieras inom ramen för dessa arenor.

4. Blandade, awkward-sällskap: sällskap som är av båda könen, men som inte borde vara det enligt de deltagandes instingter. Involverar allt ifrån familjemiddagar med gäster, till tvekönade partipolitiska möten i en formell setting, till möten på offentlig plats. Den här nivån är ett ständigt limbo, mellan de andra tre. Det krävs ett enormt förtroende för att initiera den, och minsta felsteg kan få någon grupp att börja dominera, med förödande effekter för kontakternas ärlighet och öppenhet. Å andra sidan har man inte nått den nivå av förtrolighet som skulle krävas för att omvandla det till en spontan typtretillställning. Nås detta, är alla lättade, men att gå ditåt kräver mod, eftersom det riskerar ens sociala rykte.

Jag behöver anteckna det här.

 

[Recca]

Oj nej. Det skulle jag aldrig göra. Tack för förslaget men för många av mina feminist-reflexer kickar in om tanken är att flawn Second-class citizen är desamma som kvinna. Det är inte alls okay.

Jag kanske går helt fel tillväga... Jag kanske inte borde försöka återge London enligt den samtiden, jag kanske borde skita i hur Viktorianska eran såg ut rent historiskt och bara köra på jämställdhetsvision?

Det är lugnt, jag var högst osäker på om du skulle tycka att det var en bra ide. Tänkte också att de som spelar kvinnor kanske skulle nappa på incitamentet att utforska dessa situationer istället för att ta sig runt dem eftersom man med en flaw får lite Xp för det. Nevermind.

Det finns en sak jag tycker är återkommande i de flesta genusrelaterade rollspelstrådar (kvinnliga roller, enda tjejen vid ett manligt spelbord osv osv) och det är att det tycks vara svårt att bestämma sig för om kvinnor ska särbehandlas eller inte. I sådana fall måste man nog bestämma sig, det funkar inte att göra både och för det är lika med ingendera.
I 99% av fallen skulle jag säga inte särbehandla...

WoD erbjuder ju lite av ett unikt tillfälle att kunna göra båda sakerna om en spelledare kan hantera det. Jag har plenty mäktiga vampyrkvinnor som är så mäktiga att det är skrattretande i min kampanj. Även Cissis karaktär är typ helt bisarrt mäktig. Allt sånt är jättekul och bra och transcenderar settingens krav på kvinnor och män. Hövligheten ska naturligtvis finnas kvar och leva i vampyrernas hjärtan. Det finns inget bättre än hat gömt bakom en fernissa av seden krävd artighet.

Vampyrer är ju lite viktorianska skulle jag vilja påstå (enda sedan En vampyrs bekännelse är det svårt att släppa den bilden), Camarillan passar perfekt i denna era med erans ofta chevalreska ideal samtidigt som klassamhället är en perfekt backdrop för Camarillans typ av intriger och det toppstyrda treklassystemet med drottning i toppen och adel etc är ju hur Camarillans styrelseskick ser ut egentligen. Hierarkin är väldigt lik. Och där är kvinnor inte hindrade av sitt kön, långt ifrån, istället kan man tala om low-clans och high-clans, highborn och lowborn. Elder, ancillae, Neonate, fledgling, childe etc.

 

[Kräkla]

Oj nej. Det skulle jag aldrig göra. Tack för förslaget men för många av mina feminist-reflexer kickar in om tanken är att flawn Second-class citizen är desamma som kvinna. Det är inte alls okay.

Jag kanske går helt fel tillväga... Jag kanske inte borde försöka återge London enligt den samtiden, jag kanske borde skita i hur Viktorianska eran såg ut rent historiskt och bara köra på jämställdhetsvision?

Men alltså så menar du isåfall då att kvinnor inte var andraklasens medborgare i viktorianska eran? Dom fick förfan ju inte ens rösta eller äga nått? Känns solklart som detsom en "andraklassens medborgare" nackdel handlar om för mig.

Varför inte skulle det vara inte okej att säga det då?? Fortfarande så fattar inte jag dethär. Det var ju så. På riktigt.

Om att man spelar i den tiden då så måsteväl det vara för att man vill ha den tiden i spelet? Eller är för dej det bara att du vill ha höga hattar och knepgt skurna kostymer?

Liksom själva Dracula handlar ju om att utlänningar är farliga för dom väna instängda brittiska flickornas moral...

 

[Mukwa]

När jag tänker på kvinnor i viktoriansk tidsålder tänker jag på Harriet Taylor Mill. Alla böcker utgivna av Harriet och hennes andra man John Stuart Mill finns att tillgå under den viktorianska eran. Det här må vara en uptight tidsepok där kvinnosynen är läskigare och kvinnors påverkansmöjligheter är långt sämre än de var i medeltidens Europa, men det är samtidigt ett modernt samhälle med skilda värderingar i olika samhällsklasser och synen på kvinnan är inte lika homogen som den annars har varit. De feministiska tankarna finns där ute, allt du behöver göra är att lära dig att läsa (vilket fortfarande är ett stort problem under den här tiden) och sedan kan du delta i kvinnorättsorganisationer och propagera för kvinnans frihet. Samhället kommer inte börja lyssna förrän ca 80 år senare, men hey! Någon måste stå på barrikaderna!


Saker som skedde på jämställdhetsfronten under den viktorianska tiden (källa Wikipedia)

1832 görs det försök att ge kvinnor rösträtt i England, men det avslås.
1870 ges gifta kvinnor rätten att äga i England. Detta utökas även 1882 samt 1894.
1876 får kvinnor studera i England (misstänker att det gäller universitetsstudier).
1882 blir gifta kvinnor myndiga i England (egentligen är det nog 1887).

Alltså, under den viktorianska tidsepoken diskuteras kvinnans ställning ganska frekvent och kvinnliga karaktärer under denna tid behöver inte falla in i det pimpinetta, tysta och försynta facket, utan kan med fördel ha lite vilka personligheter som helst. Kvinnors valmöjligheter begränsas dock och det är få yrken som är öppna för kvinnor etc, men en diskussion om orättvisorna förekommer hela tiden. I mer formella tillställningar finns det säkert mängder av saker en kvinna vid den här tiden behöver tänka på och passa sig för, men i övrigt tror jag att en mångfald av personligheter kan förekomma.

Lirar ni Vampire känns allt det här dock mindre jobbigt, eftersom vampyrerna har sina egna traditioner och kulturer där könstillhörigheten typ bara är ett problem för fanatiska pyramiddyrkande Tremeres.

Här kan du läsa lite om den så kalladeFruntimmerpressen och vad som var angeläget i diskussionerna.

 

[Recca]

Oj nej. Det skulle jag aldrig göra. Tack för förslaget men för många av mina feminist-reflexer kickar in om tanken är att flawn Second-class citizen är desamma som kvinna. Det är inte alls okay.

Jag kanske går helt fel tillväga... Jag kanske inte borde försöka återge London enligt den samtiden, jag kanske borde skita i hur Viktorianska eran såg ut rent historiskt och bara köra på jämställdhetsvision?

Men alltså så menar du isåfall då att kvinnor inte var andraklasens medborgare i viktorianska eran? Dom fick förfan ju inte ens rösta eller äga nått? Känns solklart som detsom en "andraklassens medborgare" nackdel handlar om för mig.

Varför inte skulle det vara inte okej att säga det då?? Fortfarande så fattar inte jag dethär. Det var ju så. På riktigt.

Varje gång någon spelar en kvinnlig RP så ska alltså den spelaren/karaktären hädanefter utsättas för kulturell mobbing?

Om en spelar en rollperson så ska en inte vara tvungen att ta en flaw. Och det ska inte vara en tvungen omständighet att spela under att vara en andra klassens medborgare. Det går göra en kvinnlig second class citizen och det går att strunta i det, att tvinga karaktären att börja som second class citizen är inte bara inkorrekt historiskt eftersom det finns många goda exempel där kvinnor inte nödvändigtvis var det och det bland annat skiljer sig mellan klasserna och andra omständigheter. En sådan tvång till flaw är alltså en begränsning som är INKORREKT.

Men om du gör en RP som är kvinna, som är underklass, som kanske är prostituerad (var 8e kvinna var ju det i London) då kan du lätt få ta second class citizen, men om du gör en RP som uppfyller samma bakgrund men som nu är gängledare eller leder en bordell t.ex. så har du inte den flawn.

Om att man spelar i den tiden då så måsteväl det vara för att man vill ha den tiden i spelet? Eller är för dej det bara att du vill ha höga hattar och knepgt skurna kostymer?

Liksom själva Dracula handlar ju om att utlänningar är farliga för dom väna instängda brittiska flickornas moral...

Men "den tiden" innehåller så sjukt mycket häftigt att du inte kan avgränsa den till att handla om endast genus. Det går ju köra culture-gaming i varierande grad dessutom och jag kan inte tänka mig att det finns något skäl till att verkligen tvinga spelgruppen att försöka återuppleva viktorianska eran 100% korrekt.

Dracula handlar om att utlänningar är farliga för de väna instängda brittiska flickornas moral? Jag har inte läst boken, låter dock ganska komplext det där.

 

[Cybot]

Högmedeltiden är halvokej, om man är adlig eller borgare. Annars fortsätter mörkret från folkvandringstiden. Om du spelar i frankrike eller spanien med din dark ages kampanj, så kommer du att ha kvinnliga karriärpolitiker, kvinnliga bankirer och handelsmän, en och annan kvinnlig riddare och flertalet kvinnaliga civildomare, pirater och akademiker. Generellt kommer borgar och slott att styras av kvinnor, eftersom det bara är de och prästerna som har tid att sätta sig in i ny information, mellan jordbruk och privatkrig.

Medeltiden är faktiskt halvokej (sort of) även för bönder osv.
Inom äktenskapen så är tekniskt sett mannen dominant, och det kan även bli riktiga skräckexempel på detta. Men normalt sett så är det inte "mansdominerat" så mycket som att familjen ses som en ekonomisk enhet (och inte som det blev på den viktorianska tiden där kvinna+barn är ett bihang till mannen och där mannen får "försörjarlön"). Man klarar sig inte utan varandra. Samtidigt så finns det strömmningar som framhäver kvinnan (bland annat Mariakulten och mysteriekulterna) och där vi ser kvinnor som drivande krafter.
Även i affärer så ses mannen som överhuvudet, men det är marginellt. I hans frånvaro så är kvinnan både lagligt och i praktiken fullt myndig. Hon ärver (och det är inte ett snack om att hon ska ha någon jävla förmyndare om det inte råkar vara en yngre dotter), hon ansvarar för ekonomin och hon är ofta en driftig företagare. Vi har exempel på ölbryggare, hästhandlare, färgare, värdshusvärdar osv osv.
När det gäller egendomar och förvaltare när kvinnan ärver så är det kvinnan som är den som har sista ordet. Förvaltaren är underställd henne.

Under sent 1700-tal och på 1800-talet så sker det en förändring.
Kvinnan är inte bara underställd, hon är tydligen inkompetent också.
De ekonomiskt självständiga kvinnorna drivs längre ner på den sociala skalan, men lägre löner osv.
Det ses inte längre som social accepterat att kvinnor reser ensamma, driver egna företag av klass, ärver egendom osv. Då kvinnor ärver (både änkor och döttrar) så är det ofta pengasummor som ska gå till deras försörjning (under en manlig förmyndare) och inte affärsrörelser. Istället går sådant till söner och brorsöner.
Kvinnan drivs in i hemmet på ett sätt som var otänkbart under medeltiden, oavsett klass.

 

[Kräkla]

Varje gång någon spelar en kvinnlig RP så ska alltså den spelaren/karaktären hädanefter utsättas för kulturell mobbing?

Ja att, om man väljeratt göra det såkan man väl inte klaga sen, eller? Man vetju om vad som det är man väljer. Nu menar inte jag att inte man får spela en fantasy med höga hattar fast utan könstrukturer, man åtminstonejag skulle inte kännaigen mej ifall det plötsligt var en kvinlig premärminister ochalla i spelet bara tyckte att "Ja! Bra!" Alltså att, om spelledaren sa till mej att nu skavi spela i viktorianska eran och sedan hände det, då så skulle jag tyckta det blev skitkonstigt eftersom, det är ne så synlig och tydlig skillnad från våran tid. Däremot att gatorna i London går rätt det kan man ju skitai för det vet antagligen ingen spelare nått om ändå, men om nu som jag man råkar vara uppväxt i London då är det kanske annolrunda och det rimligt om spelledaren kollar upp på en gammal karta så att inte han säger att Baker Street går till Trafalgar Square eller nåt. Det skulle inte jag kräva bara föratt det är mycket jobb för liten verkstad men om däremot spelledaren sa att London är huvudstaden i Ottomanriket utan att ändra nåt annat så skulle jag bli väldigt förvirrad.

Om en spelar en rollperson så ska en inte vara tvungen att ta en flaw. Och det ska inte vara en tvungen omständighet att spela under att vara en andra klassens medborgare.

Nä men det är ju inte det heller iochmed att, man kan ju spela man? Eller kasnkeatt du inte låter dom spela annart kön än sitteget? Känns lite bakåt förmej men jag minns ju folk från när man var liten som spelade så. Men iochmed då att som kvinna kunde du intealls få något medelklassjobb så, detär väl andraklassens medbogare? Arbetarklassen är väl igentligen tredjeklassens medborgare fördendelen... Förmindel så känns detta väldigt likt som att bli arg för att man måste vara grön om man spelar WoW och väljer att vara orch.

(Och vem förresten var det som bestämde att man inte ska vara tvungen att ta en flaw och det är INKORREKT? Jagtycker att det är ganska otrevligt med den sortens agressiv argumetation där den ena bar tar sejfriheten att bestämma saker om vad som är grunden för dikussionen. Du kanju itne börja med att bestämma att du harrätt, dessutom uplever jag det som väldigt härksarteknik att försöka säga åt mej vad jag fårtycka utan att vara fel och ond.)

Men "den tiden" innehåller så sjukt mycket häftigt att du inte kan avgränsa den till att handla om endast genus.

Så alltså ja med andraord, bildligt vill bara du ha hattarna och kostymerna. Men då, varför inte skriva ett fantasyspel om dom sakerna då? Då åtminstone så blir det ju påförhand lättare för det säger sej själv ju att i Zoombar eller Victorgrad eller vaddetnukanvara så är förväntingar om historisk kultur totalt fel. Däremot så, detär ju inte rimligt att förvänta att den viktorianska kulturen inte ska finnas i London 1847.

 

[Bornmo]

Varje gång någon spelar en kvinnlig RP så ska alltså den spelaren/karaktären hädanefter utsättas för kulturell mobbing?

Om en spelar en rollperson så ska en inte vara tvungen att ta en flaw. Och det ska inte vara en tvungen omständighet att spela under att vara en andra klassens medborgare. Det går göra en kvinnlig second class citizen och det går att strunta i det, att tvinga karaktären att börja som second class citizen är inte bara inkorrekt historiskt eftersom det finns många goda exempel där kvinnor inte nödvändigtvis var det och det bland annat skiljer sig mellan klasserna och andra omständigheter. En sådan tvång till flaw är alltså en begränsning som är INKORREKT.

Helt rätt. Om jag som spelare väljer att ta "second class citizen", 2 poäng flaw, så signalerar jag ju tydligt till min spelledare och mina medspelare att detta är en karaktär som andra personer ser som mindre värd. Utan denna flaw så har andra inte automatiskt denna förutfattade mening. Kanske finns det de med den åsikten ändå, men inte automatiskt.

Sen tänker jag att kvinnliga, och manliga, karaktärer har attribut som hindrar dessa åsikter från att framföras, i alla fall direkt till rollpersonen. Kanske är det höga attribut, charisma, manipulation eller intelligence, kanske är det höga värden i färdigheter som intimidation eller brawl, där rollpersonen helt enkelt ser farligare ut på något sätt. Utöver detta finns det discipliner, som utstrålar en aura av "jävlas-inte-med-mig".

Sedan har du ju alltid möjligheten att vända och vrida på världen, det är ju ändå world of darkness, och därmed inte automatiskt exakt samma verklighet som vår.

 

[Recca]

Varje gång någon spelar en kvinnlig RP så ska alltså den spelaren/karaktären hädanefter utsättas för kulturell mobbing?

Om en spelar en rollperson så ska en inte vara tvungen att ta en flaw. Och det ska inte vara en tvungen omständighet att spela under att vara en andra klassens medborgare. Det går göra en kvinnlig second class citizen och det går att strunta i det, att tvinga karaktären att börja som second class citizen är inte bara inkorrekt historiskt eftersom det finns många goda exempel där kvinnor inte nödvändigtvis var det och det bland annat skiljer sig mellan klasserna och andra omständigheter. En sådan tvång till flaw är alltså en begränsning som är INKORREKT.

Helt rätt. Om jag som spelare väljer att ta "second class citizen", 2 poäng flaw, så signalerar jag ju tydligt till min spelledare och mina medspelare att detta är en karaktär som andra personer ser som mindre värd. Utan denna flaw så har andra inte automatiskt denna förutfattade mening. Kanske finns det de med den åsikten ändå, men inte automatiskt.

Sen tänker jag att kvinnliga, och manliga, karaktärer har attribut som hindrar dessa åsikter från att framföras, i alla fall direkt till rollpersonen. Kanske är det höga attribut, charisma, manipulation eller intelligence, kanske är det höga värden i färdigheter som intimidation eller brawl, där rollpersonen helt enkelt ser farligare ut på något sätt. Utöver detta finns det discipliner, som utstrålar en aura av "jävlas-inte-med-mig".

Sedan har du ju alltid möjligheten att vända och vrida på världen, det är ju ändå world of darkness, och därmed inte automatiskt exakt samma verklighet som vår.

Eller så kan man köra ett möte med en misogyn person som snabbt får på nosen och att ryktet sprider sig.

 

[Gordeg]

Varje gång någon spelar en kvinnlig RP så ska alltså den spelaren/karaktären hädanefter utsättas för kulturell mobbing?

Tja, hur vill du ha det egentligen?
Jag tycker att du i den här tråden visar den ambivalens som jag nämnde förut att jag brukar se i rollspelsgenustrådar, att inte kunna välja om kvinnorna ska särbehandlas eller inte.
Du vill spela i en setting där kvinnor systematiskt är missgynnade i samhället, men samtidigt vill du inte att kvinnorna ska vara syatematiskt missgynnade. Eller?
Jag tror faktiskt inte att du både kan äta kakan och ha den kvar.

 

[krank]

Jag tror faktiskt inte att du både kan äta kakan och ha den kvar.

Klart man kan! Särskilt i ett spel som Vampire, där rollpersoner befinner sig i två olika samhällen; ett öppet och ett hemligt.

Kvinnor kan dessutom i kulturen i allmänhet behandlas som second class citizens utan att varje enskild kvinna nödvändigtvis måste behandlas på det viset. Samma princip sopm "jag hatar invandrare, utom Ahmed på pizzerian - han är ju schysst". Klart det finns kvinnor som har omgivningens respekt även under viktoriansk era.

Så det går faktiskt ypperligt att - om man vill - ha ett viktorianskt samhälle utan att fokusera på just sexismen.

 

[Gordeg]

För att undvika att den som har en kvinnlig rollperson har tråkigt, och för att vara trogen vampyrsettingen, så kan man naturligtvis skapa undantag.
1. Kvinnornas sociala handikapp (hur man nu väljer att utforma den) gäller inte i det hemliga vampyrsamhället
2. Discipliner, inflytande och andra vampyrgrejer trumfar biologiskt kön... För att det smäller högre än det mesta, inte bara genusfrågan

Men när rollpersonerna rör sig i det mänskliga samhället, låtsandes att de är människor, så får man nog bestämma sig för hur man vill ha det. Att försöka sig på att kvinnorna är förfördelade endast så länge det inte är ivägen är samma sak som att bara släppa hela misogynigrejen (vilket jag tror kan vara en bra ide faktiskt).

 

[Recca]

För att undvika att den som har en kvinnlig rollperson har tråkigt, och för att vara trogen vampyrsettingen, så kan man naturligtvis skapa undantag.
1. Kvinnornas sociala handikapp (hur man nu väljer att utforma den) gäller inte i det hemliga vampyrsamhället
2. Discipliner, inflytande och andra vampyrgrejer trumfar biologiskt kön... För att det smäller högre än det mesta, inte bara genusfrågan

Men när rollpersonerna rör sig i det mänskliga samhället, låtsandes att de är människor, så får man nog bestämma sig för hur man vill ha det. Att försöka sig på att kvinnorna är förfördelade endast så länge det inte är ivägen är samma sak som att bara släppa hela misogynigrejen (vilket jag tror kan vara en bra ide faktiskt).

1 och 2 är ju prick på hur det fungerar förstås. En kvinnlig vampyr kan ju utan problem skapa sig situationer där denne inte är bunden till det där sociala handikappet genom att helt enkelt äga scenen.

Det är inte att skapa undantag, tycker inte jag, utan det passar settingen till 100%.

I övrigt har du rätt i det du skriver, tycker jag. Och sen så tycker jag frågan "hur ska du ha det egentligen?" känns lite tråkig. Mitt startinlägg må ha varit lite spretigt men jag tycker att det är större än den frågeställning vi diskuterar nu.