This. M:UA vad hemskt charmigt, men regelsystemet var inte vad jag skulle kalla genomtänkt. Eller balanserat. Eller speltestat...Arfert said:De måste ha gjort nåt fel när de skrev reglerna i så fall
This. M:UA vad hemskt charmigt, men regelsystemet var inte vad jag skulle kalla genomtänkt. Eller balanserat. Eller speltestat...Arfert said:De måste ha gjort nåt fel när de skrev reglerna i så fall
Med den definitionen är i princip inget spelsystem speltestat, balanserat eller genomtänkt.krank said:This. M:UA vad hemskt charmigt, men regelsystemet var inte vad jag skulle kalla genomtänkt. Eller balanserat. Eller speltestat...Arfert said:De måste ha gjort nåt fel när de skrev reglerna i så fall
Mja, visst är det så men det betyder inte att jag gillar systemet mer för det.Arfert said:Eller så skaffar man en schysst vätskekyld kulspruta. Och hagel- och elefantgevär. De brukar lugna ner skränande kultister, i synnerhet om man är i afrika, asien eller sydamerika och myndigheterna ser mer mellan fingrarna med sådant. Om man är vit, naturligtvis. På 20-talet.Eksem said:I Call of Cthulhu anfaller man aldrig kultister mano a mano för det är idioti när det finns dynamit.
Ursäkta?2097 said:Men vilken goddag yxskaft capnzapp!!!
arfert och krank skrev att m:ua har buggar att man blir osårbar varje dag hur lätt som helst och du skrev va d&d4 är skräp!!!!
OK, och skulle det ursäkta att man kan bli osårningsbar i vissa brp-spel(?????) typ mua!!!???2097 said:<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Quote:</div><div class="ubbcode-body">Med den definitionen är i princip inget spelsystem speltestat, balanserat eller genomtänkt.[…]D&D 4th Edition […] offra några saker iallafall jag inte kan avstå från:
Men det gäller ju, i rättvisans namn, i stort sett även 3rd ed. Bara det att trean var våldsamt obalanserat. Även där försvann all sense of wonder i en aldrig sinande störtflod av nya prylar, monster, spells och prestige classes.CapnZapp said:* de har offrat magi som något mystiskt och underbart (i det ordets ursprungliga betydelse) - en Wizard's Fireball* är samma som en Fighter's Come And Get Me*; både vad gäller spelmekanism och kraftfullhetsnivå.
* detta gäller även loot. Det finns miljarder prylar att hitta. Alla lika mediokra, ointressanta och mekaniskt fippliga ("du får +1 på ditt slag om det är helgfri tisdag och motståndaren bär röda kläder; och du kan en gång per Februari skaffa ytterligare +1 mot alla i ett cirkelhugg" är alldeles för villkorat och omgärdat och förbannat trist)
Jag är för onykter för att ge dig det svar du förtjänar (jag avnjöt exempelvis just alla tio minutrarna av "Tyrion Slaps Joffrey For 10 Minutes To Achilles Last Stand") så låt mig bara säga att 3E höll sig på "rätt" sida avgrunden för mig och min spelgrupp.Dnalor said:Men det gäller ju, i rättvisans namn, i stort sett även 3rd ed. Bara det att trean var våldsamt obalanserat. Även där försvann all sense of wonder i en aldrig sinande störtflod av nya prylar, monster, spells och prestige classes.CapnZapp said:* de har offrat magi som något mystiskt och underbart (i det ordets ursprungliga betydelse) - en Wizard's Fireball* är samma som en Fighter's Come And Get Me*; både vad gäller spelmekanism och kraftfullhetsnivå.
* detta gäller även loot. Det finns miljarder prylar att hitta. Alla lika mediokra, ointressanta och mekaniskt fippliga ("du får +1 på ditt slag om det är helgfri tisdag och motståndaren bär röda kläder; och du kan en gång per Februari skaffa ytterligare +1 mot alla i ett cirkelhugg" är alldeles för villkorat och omgärdat och förbannat trist)
Problemet med D&D 4E för mig är att de köpt sin balans till priset av att göra spelet allt för tajt, möjligheterna till modifikation utanför de avsedda ramarna är närmast obefintliga, systemet är öht oanvändbart för att representera en värld annat än i de få aspekter som avsetts (vilket betyder encounters). Att magin strömlinjeformats på det sätt du pekar på, där en fireball direkt kan likställas med en kraft av motsvarande nivå och typ hos en krigare, är för mig ett problem inte först och främst för att det avförtrollar magin (för uppriktigt sagt, så särskild förtrollande var inte 3rd ed-magin heller), utan för att det sabbar suspension of disbelief genom att så tydligt reglera att magi är något som används i strider, punkt slut. En fireball är, abstrakt uttryckt, ett sätt att döda fiender, jämförbart med alla andra sätt att döda fiender som erbjuds de olika klasserna. I 3rd ed fanns det i alla fall en massa besvärjelser som kunde användas utanför de strikta stridssituationerna.
Men det tror jag är priset man får betala för balans, i den mån balans kräver en någorlunda avgränsad uppsättning möjligheter, ett isolerat regelrum i stil med encountern, medan rollspel av hävd inneburit en obegränsad mängd möjligheter.