Björn den gode
Swashbuckler
Rymdhamster: att det blir som att högläsa ur en roman. Och självfallet finns det hela inlevelsegradsfrågan att ta hänsyn tíll. Jag kan förstå att sånna här texter skulle vara ett hinder ivägen för djupimmersion.
Wilper: Om jag spelar "seriöst" så föredrar jag att inte jag eller någon annan behöver läsa innantill, det bryter tempot.
Dazuman: Det är ofta ganska uppenbart när SL börjar läsa blocktext, eftersom det bryter berättarmönstret och skapar en känsla av inkonsekvens. Men jag tror att det finns spelledare som är duktiga på att läsa blocktext på "sitt eget sätt" och därmed minimerar stilbrottet.
Rangertheman: Dessutom var de ofta ganska styltiga och bröt stämningen alltför mycket. [/quote]
Zire: Det är nästan omöjligt att inte bryta upp spelmötet till "en liten högläsningsstund innan man får fortsätta spela" och gillar man inte det (som jag) så blir det tufft för SL att göra det bra.
Wilper: Om jag spelar "seriöst" så föredrar jag att inte jag eller någon annan behöver läsa innantill, det bryter tempot.
Dazuman: Det är ofta ganska uppenbart när SL börjar läsa blocktext, eftersom det bryter berättarmönstret och skapar en känsla av inkonsekvens. Men jag tror att det finns spelledare som är duktiga på att läsa blocktext på "sitt eget sätt" och därmed minimerar stilbrottet.
Rangertheman: Dessutom var de ofta ganska styltiga och bröt stämningen alltför mycket. [/quote]
Zire: Det är nästan omöjligt att inte bryta upp spelmötet till "en liten högläsningsstund innan man får fortsätta spela" och gillar man inte det (som jag) så blir det tufft för SL att göra det bra.
Så här mycket har jag inte citerat sen jag spelade varulvsspel
Min poäng är att ni alla har fel. Ni verkar utgå från att det är något dåligt med stilbrytande, tempobrytande mm i sig istället för att se det som ett konstnärligt grepp. Jag tror dessutom många spelledare gör samma fel, att de försöker 'dölja' att de läser direkt ur boken vilket inte blir bra.
Jag tycker att högläsningstexter blir som bäst när de används som just högläsningstexter, där vi gör ett tydligt stilbrott utan att för den delen göra avkall på stämning eller konstnärlig kvalité.
För att ta ett exempel från ett relaterad område. När jag lajvade Inside Hamlet så var det till stora delar som ett 'vanligt' lajv, vi gick runt och pratade med varandra, levde oss in i våra roller och skapade berättelser. Men ett antal gånger under lajvet så byttes musiken, hela rummet släcktes ned, spotlights lyste upp en liten yta och sen spelades en faktiskt scen ur hamlet (pjäsen upp). För mig fungerade det jättebra. De skämdes inte för att bryta tempot utan gjorde det istället superuppenbart, så vill jag ha det i rollspel också. Jag vill att spelledaren använder ett kodord för att inleda läsningen, byter taltempo och röstläge för att sen läsa texten. Omfamna det.
Det här lär inte fungera för alla, 2097 har många bra argument om både att det är svårt att högläsa och att det är svårt att koncentrera sig för att lyssna på men jag tycket inte att något är svårt är en anledning att ge upp utan bör istället ses som en möjlighet och jag kände att det här perspektivet saknades lite.