Besten har ofta svårt att ploppa fram när jag spelleder. Jag tycker att det är jättejobbigt att "ta över" om någon t.ex. blir förolämpad eller hamnar i bråk. Vi har ju en brujah och de är ju specialenkla att få i frenzy men jag har helt enkelt svårt att avgöra när jag ska säga till om det. Helst av allt vill jag ju inte säga till om det alls utan att någon annan eller de själva säger att det nog är läge, för jag gillar inte att kontrollera karaktärernas känslor. Just angående det där tycker jag att vampire-systemet sköter det lite illa. Eftersom att SL har uppgiften att bestämma om någon borde gå frenzy eller ej från att ha blivit förolämpad, vilket är kasst. Om det är eld eller hunger som driver vampyren till frenzy är det en helt annan sak, förstås. Det är just det där med att tolka andras RP åt dem som jag stör mig på.Blasphemy said:I allmänhet så tycker jag humanity är extremt svårt. Kampen mot besten har jag alltid haft svårt att fokusera spelet runt men då har jag alltid spelat intrigkampanjer till största del och så får det med besten vara en del av detta. För min del så är vampire ett spel som är mörkt, makabert, förunderligt där pakterbryts och underlig vänskap uppstår. Skulle det bara handla om personlig ångest där man lider och kämpar mot sig själv under en hel kampanj så tror jag att både jag och spelarna skulle tröttna.
Men som sagt - jag försöker få in det lite mer creepy. Då jag spelar kampanjer med stora tidshopp och gamla karaktärer så försöker jag få in hmmm känslan att de inte riktigt kan förstå människor. Och att människor som umgås med dem inser att de är... annorlunda. De som följer Road of Humantiy är lite mer befriade från detta. Men de andra blir mer stofiler som till största del umgås med sitt eget släkte.
Edit: Oops. Glömde att ställa en fråga. Men det jag undrar över är hur ni skulle vilja lösa mitt problem?