Nekromanti The Enemy Within

[Rymdhamster]

Noll medhåll (om inte du pratar om 3ed som jag inte pratar om). Combat i WFRP handlar om att vifta tills någon får in en crit och skalar av en arm. Det är omöjligt att spela som D&D.

(Jag tycker vi gör en överenskommelse här och nu om att 3ed inte är något man pratar om, punkt =).

Medan jag håller med om att strid handlar om att vifta tills någon får en crit, så är det ju egentligen rätt få av critresultaten som faktiskt resulterar i att något faktiskt huggs av utan att omedelbart även innebära döden. Och av de resultat som inte automatiskt innebär död, men innebär att något huggs av har du ändå en rätt rejäl chans att blöda ihjäl inom ett par rundor.

Så det kokas ner till antingen i princip oskadd eller död.

Det finns så klart tre stora faktorer som påverkar detta:

1: Hur lätt är det att få tag på en doktor eller motsvarande. Är dessa sällsynta så utgör ju så klart resultat av typen "untill medical attention is recieved" ett betydligt större problem än om det finns en i varje gathörn. Här spelar ju även miljö in: är man i vildmarken eller i staden.

2: Hur genrös spelledaren är med nya fate points, vilket ju också har att göra med typen av kampanj man spelar. Om man mest slåss mot smugglare och råtfolk i Altorfs kloaker finns det ju kanske inte lika många chanser till fate point-värdiga dåd som om man kör nån mer episk "bekämpa kaos"-kampanj.

3: Hur man applicerar fate points i sammband med blödarskador.

Alla tre skulle jag säga enbart har med spelstil, spelledare och kampanj att göra och inte ett dugg med rollspelet i sig att göra.

Och om det är omöjlgt att spela WFRP som DnD, så hag jag lyckats med det omöjliga =D

Fast där skulle jag hävda att det har mer att göra med hur man spelar DnD.

 

[CapnZapp]

Men om man jämför med ex vis Kutulu, Cthulhu Dark så är SBVD kanske 10 ggr krångligare?

Det säger iofs inte mycket - CD är ju i princip regellöst.

Tror jag skulle säga att ett spel kan vara 100 ggr krångligare än CD utan att det fördenskull är krångligt :wink:

 

[CapnZapp]

Men... Men... Det är WFRP det ska inte vara spelbart och optimalt! Det är ett anti-rollspel, en parodi och ska medvetet vara en röra omöjlig att ta sig genom!

Du behöver uppenbarligen googla fram Violence: The Role-Playing Game of Egregious and Repulsive Bloodshed

 

[CapnZapp]

WFRP handlar om att spelet låtsas vara D&D och sedan spelar du en Call of Cthulhu utredare fast mindre kompeten som jobbar som prostituerad eller gatusopare. Sedan försöker du rida en häst eller slåss och då misslyckas du och blir fruktansvärt lemlästad. Det är skämtet. Det är inte egentligen ett rollspel. Det är hela poängen och varför jag älskar det.

Jag är med dig hela vägen fram tills du får detta till att inte vara rollspel

 

[CapnZapp]

Noll medhåll (om inte du pratar om 3ed som jag inte pratar om). Combat i WFRP handlar om att vifta tills någon får in en crit och skalar av en arm. Det är omöjligt att spela som D&D.

Vilket ju är din poäng

Och faktiskt huvudanledningen till spelets existens med

Alltså att det inte är D&D

 

[CapnZapp]

Den främsta skrivna kampanjen vi körde var Doomstones om jag kommer ihåg rätt.

Nu är just den kampanjen extremt D&D-ig och inte alls representativ för WFRP-äventyr. Jag har läst den men inte spelat/spellett den.

Skulle bli fruktansvärt imponerad/förvånad/flabbergasterad om det går kräla sig igenom hela kampanjen utan att behöva byta gubbe minst en gång

 

[2097]

Du behöver uppenbarligen googla fram Violence: The Role-Playing Game of Egregious and Repulsive Bloodshed

Zapps, jag och God45 pratade om några andra spel i den stilen (Power Kill, från samma linje som Violence om jag minns rätt) och SJGames Vigilante i samband med hans Hjärnspöken-spel. Så jag tror han vet sammanhanget

 

[cogitare]

Nu är just den kampanjen extremt D&D-ig och inte alls representativ för WFRP-äventyr. Jag har läst den men inte spelat/spellett den.

Det är inte från det äventyret jag direkt hämtar min erfarenhet. Det var ju bara ett av en mängd kampanjer och spelmöten jag kört i Warhammer med ett antal olika spelledare under många års tid

Men ja, delar av den var ganska grottkräliga har jag för mig. I övrigt, håller jag fast vid att vi spelade Warhammer ganska exakt som vi spelade DoD eller som vi spelade D&D. Dvs. 'murder hobos for hire' och i takt med att vi blev äldre inslag av att spela ut sociala möten mer samt ha olika intriger och fraktioner (något vi inte alls använde oss av i början av vår spelkarriär då allt var mer rättframt, detta hade dock inget med specifikt spel att göra utan det var något som hände i alla spel när vi tröttnade på att "bara" vara äventyrare och ville ha lite mer "djup" i våra karaktärer och ha mer spelarstyrda agendor) som spelade mot varandra och där spelarna navigerade runt.

Skulle bli fruktansvärt imponerad/förvånad/flabbergasterad om det går kräla sig igenom hela kampanjen utan att behöva byta gubbe minst en gång

Vi hade kanske en snäll SL men jag minns inte att jag dog med någon RP (det gjorde jag kanske iofs.). Men jag är ganska säker på att det var åtminstone 1-2 spelare som inte bytte RP pga. monster-död. Sen var vi ganska avslappnade med att döda RP skall erkännas. Vi ville gärna ha kontinuitet i vårt spelande vilket innebar att folk hade sina RP länge.

Cog.

 

[Fjodor Pollett]

WFRP:s förhållande till D&D är intressant. Min teori är att det är skrivet för att vara anti-D&D (på samma sätt som Git är menat som anti-SVN eller anti-CVS). Inga levels. Inga XP för att slakta. Måste byta yrken för att avancera. Lemlästning före död. Stats är relevanta. Den där fotnoten i DotR om att visserligen svingar skurken en Bohemian Ear-Bill-Guisarme-Glaive, men det här är Warhammer och då räknas det bara som Polearm.

Att prata om EW-kampanjen som en viss stil är också lite missvisande. Jag skulle säga att Mistaken Identity är rälsat, Bögenhafen är detektiväventyr med fasta händelser som triggas efter en viss tid eller vad spelarna gör, Reik är en serie måttligt relaterade äventyrsplatser, och Throne är ett nästan renodlat detektiväventyr (Är det vad som kallas fisktank? Detaljerade beskrivningar av alla relevanta NCP, vad de vet och vad de har för drivkrafter).

 

[2097]

Git är menat som anti-SVN eller anti-CVS

Älskar denna historieskrivning???? ja förpassa buttkeeper till historiens sophög????

Jag skulle säga att Mistaken Identity är rälsat

Ja såhär är det nog. Det är inte TEW som är det utan ffa MI som är det.

 

[Arfert]

Nu ska jag vara tråkig och säga: Kör på WFRP 1ed.

 

[Henke]

Många bra tankar!

I just vårt spel kommer väldigt mycket vara färg, tex yrken, olika sorters magi, olika vapenskada. Det förhandlas fram i gruppen. Magi använder ju kaostärningen. Och vi har ett stridssystem för CD som jag tror funkar, T6 mot T6. Förlorar man tar man mellanskillnaden i skada. Når man sex i skada dör man. Man läker genom att ta permanenta sår och defekter. Man läker galenskap på samma sätt, genom att ta permanent galenskap.

Och så klart yrkestärning som läggs till oavsett om man strider och är krigare eller magiker och lägger en besvärjelse.

Hur tänker ni er kring yrken när det gäller att avancera och byta yrken? Yrkes-systemet är ju en väldigt central del i spelet även om det mest är "färg" så är ju yrkesbytena också viktig sådan.

Kan en spelare kanske själv besluta om den vill byta yrke varje/varannan kampanjdel/äventyr?

 

[Mogger]

Nu är just den kampanjen extremt D&D-ig och inte alls representativ för WFRP-äventyr. Jag har läst den men inte spelat/spellett den.

Skulle bli fruktansvärt imponerad/förvånad/flabbergasterad om det går kräla sig igenom hela kampanjen utan att behöva byta gubbe minst en gång

Jag gjorde det! Men spelade å andra sidan en bard som höll sig i bakgrunden. Tyckte kampanjen var ganska dassig och inte alls min tekopp.

 

[Mogger]

Hur tänker ni er kring yrken när det gäller att avancera och byta yrken? Yrkes-systemet är ju en väldigt central del i spelet även om det mest är "färg" så är ju yrkesbytena också viktig sådan.

Kan en spelare kanske själv besluta om den vill byta yrke varje/varannan kampanjdel/äventyr?

Alla mina klur faller ALLTID på det här. I sina bästa stunder är career-systemet genialiskt men i sina sämsta stunder en aptrist årervändsgränd där man tvingas göra självklara val.

Att snygga till det är ett hästjobb, men inte omöjligt. I mitt sista klur så har jag det mest som färg.

 

[Tre solar]

Såklart kan man byta yrke så fort man uppnår kraven för nästa. Det finns ju några återvändsgränder, men jag minns dem som ok i kampanjspel. Då "missar" man kanske någon uppgradering medan man byter tillbaka, men det är inte hela världen.

 

[2097]

Jag tycker man har ett yrke i taget precis som i vanliga CD.
Jag gjorde ett flödesschema över alla careers i wfrp men min dator (som iofs är tio år gammal) kraschar när jag öppnar den pdf:n.

VARNING VARNING VARNING VARNING

 

[God45]

Det viktiga med yrken är att du måste samla ihop prylarna innan du får byta till nästa yrke. Detta förvandlar karaktärerna till en grupp lumpsamlare med luffarknyten och är sammtidigt en briljant kommentar på hur yrkesstatus är kopplat till kapital framför allt annat.

 

[2097]

Rent praktiskt tycker jag det ska fungera såhär i CD.
Du har tre tärningar.

Människotärningen:
(alt hobtärningen om du är hob) som du får använda om det du gör är inom mänskliga/hobliga kapabilitet. (Dvs den ryker om du försöker magi, mysko drömmar osv.)
Yrkestärningen:
Som du får lägga till om det du gör har att göra med ditt nuvarande eller tidigare yrke. Men, vissa saker kan ju försvinna ex vis “jag har varit stadsvakt” ger dig ju inte nödvändigtvis stadsvaktsbefogenheter nu. Med andra ord. Kan du argumentera för att du i situationen har haft nytta av att ha varit det forna yrket, får du lägga till den
KAOSTÄRNINGEN:
Om du flörtar med kaos makter så får du lägga till denna. Används även för att visa hur mkt kaos du har så du inte behöver rollformulär.

 

[Nässe]

Hur tänker ni er kring yrken när det gäller att avancera och byta yrken? Yrkes-systemet är ju en väldigt central del i spelet även om det mest är "färg" så är ju yrkesbytena också viktig sådan.

Kan en spelare kanske själv besluta om den vill byta yrke varje/varannan kampanjdel/äventyr?

Har nog inte tänkt så mycket. Är yrkesbytandet viktigt för systemet eller världen? Tänkt att det mest är kopplat till regelsystemet, men det kanske inte stämmer?

 

[Nässe]

Rent praktiskt tycker jag det ska fungera såhär i CD.
Du har tre tärningar.

Människotärningen:
(alt hobtärningen om du är hob) som du får använda om det du gör är inom mänskliga/hobliga kapabilitet. (Dvs den ryker om du försöker magi, mysko drömmar osv.)
Yrkestärningen:
Som du får lägga till om det du gör har att göra med ditt nuvarande eller tidigare yrke. Men, vissa saker kan ju försvinna ex vis “jag har varit stadsvakt” ger dig ju inte nödvändigtvis stadsvaktsbefogenheter nu. Med andra ord. Kan du argumentera för att du i situationen har haft nytta av att ha varit det forna yrket, får du lägga till den
KAOSTÄRNINGEN:
Om du flörtar med kaos makter så får du lägga till denna. Används även för att visa hur mkt kaos du har så du inte behöver rollformulär.

Precis!