RECENSION The One Ring 2e Starter Set

Bolongo

Herr Doktor
Joined
6 Apr 2013
Messages
4,300
Location
Göteborg
Jag har nu läst allt material i denna låda - och dessutom den stora egentliga regelboken, men det mesta av den kom inte till användning i speltestet, så jag kommer inte att uttala mig så mycket om den.
Jag har även varit SL för en grupp om 4 spelare som tagit sig igenom de första 3 av de 5 små äventyren som finns med.

Lådans produktionsvärden och innehåll är på topp. Tja, förutom de feltryckta T12-orna, men FL har ju förbundit sig att åtgärda det. För speltestet använde jag ett set med tärningar från första upplagan, och de fungerar ju exakt lika bra. Övriga komponenter - utrustningskort, rollkort, kartan, exempelkaraktärerna - är helt utan anmärkning, så jag vill raskt gå vidare till huvudrätten. Nämligen de tre häftena med text.

The Rules
Regelhäftet innehåller ett rimligt urval av reglerna för att introducera spelet. I synnerhet med tanke på att man skall spela hober i Fylke hela tiden, så förstår jag att man hoppat över de "mörkare" reglerna om hur Saurons skugga kan falla över en. Det är också vettigt att skippa hur man avancerar sin rollperson med erfarenhet och vad man gör under downtime, eftersom äventyren som följer med egentligen bara är episoder i ett enda stort äventyr. Man får heller inte veta hur man gör rollpersoner - förutom att man av någon anledning får veta formeln för att räkna ut sitt Target Number ifrån värdet på ett Attribute... och det stämmer inte med de pregenererade karaktärerna. De är nämligen gjorda med regeln för one-shots ifrån den stora regelboken, där man gör det litet lättare att lyckas från början eftersom man inte kommer att ges chansen till förbättring. En miss som jag tror många inte ens kommer att märka. Reglerna för Journeys (långa resor) saknas också eftersom man som sagt bara gör promenader mellan hob-byar på som mest några dagar.
Vad som finns med är grundreglerna för handlingsresolution, vad de olika färdigheterna och andra egenskaperna används till, och hur man slåss. Det senare en aning förenklat eftersom de olika "stances" man kan välja i strid inte är med.
Jag skall inte göra en djupdykning i regelsystemet här, eftersom vi bara spelat med dessa enklaste delar av det hittills, men kan konstatera att spelarna hade lätt att greppa det och att det började flyta på efter en kort speltid. Det finns en potential för de många olika mätarna och tillstånden att skapa komplexitet på sikt, men än så länge är det väldigt lätthanterligt.

The Shire
Detta häfte är det tjockaste i lådan, faktiskt, och ger en ingående beskrivning av alla de olika platserna i hobernas hemland. Man kanske kan undra över nyttan med det, eftersom intrycket jag fått av det kompletta spelet är att det mestadels utspelar sig på världens farliga platser, istället för på de mysiga och hemtrevliga. Jag får intrycket att detta varit författarens passionsprojekt, och intet ont i det, antar jag. Det är behaglig läsning, och trots allt den del av boxens textinnehåll som har mest långsiktig användbarhet.

The Adventures
Jag skall försöka undvika spoilers här, men meta-plotten är att Bilbo samlat en liten grupp av sina kusiner och andra anhöriga för att hjälpa honom att känna på litet äventyr igen (det har gått knappt 2 decennier sedan hans stora resa).
Det positiva här är att det jobbas väldigt mycket på att ge den där riktiga Shire-känslan, men utan att det blir puttenuttigt eller buskis. Det är en svår balansgång, och all heder till författaren för att han lyckas med den. Deläventyren genomgår också en gradvis stegring av allvaret och farligheten som är bra.
Tyvärr är det också på äventyren jag måste sätta in min negativa kritik.
* En mindre detalj, bara för att få den ur vägen: i det här häftet finns flera "stat blocks" för motståndare, presenterade i ett standardiserat format. Men ingenstans förklaras hur man skall utläsa detta format. För en erfaren rollspelare var det inte svårt att göra en kvalificerad gissning (som visade sig vara rätt när jag kollade i den stora regelboken), men det är kanske inte så nybörjarvänligt.
* En allvarligare poäng om regelanvändningen är att äventyrsförfattaren verkar ha en rätt egensinnig tolkning av hur mekaniken skall tillämpas. Vad jag menar är att på många ställen blir man tillsagd att rulla mot många olika färdigheter, eller flera gånger mot en färdighet, och man måste komma upp i ett visst antal "lyck", för att uppnå effekter som slår mig som rätt triviala. Jag kan inte hitta stöd för denna procedur i reglerna. Det kanske i och för sig kan vändas till en kritik mot att även den stora regelboken är rätt vag i fråga om "best practices". Men min läsning av reglernas intention är att det finns en princip om "en situation - ett slag".
* Apropå dessa tärningsslag: på flera ställen begås det oförlåtliga kardinalfelet att be om ett färdighetsslag, beskriva vad som händer om det lyckas, men inte alls reflektera över vad ett misslyckande skulle innebära. Som skrivet, kommer äventyret bara att stanna upp om vissa slag misslyckas.
* Slutligen måste det påpekas: dessa äventyr är så hårt rälsade att man kan spela Ticket to Ride på dem. Vilket är särskilt förvånande med tanke på att exemplet i den stora regelboken är en äventyrsplats av Svärdets Sång-typ.

Spelrapport
Så hur kunde jag skriva i tråden "Idag har jag spelat" att vi hade roligt under vår spelsession? Enkelt: jag har SLat väldigt, väldigt många dåliga scenarion i mina dagar. Jag kan tillämpa lagom doser illusionism, improvisation, och ignorerande av det skrivna ordet för att släta över alla brister. Det finns trots allt goda grundidéer och en bra känsla för platser och personer i dessa äventyr. Man måste bara vara beredd att själv ta rodret vad gäller spelmekaniken. Och det är förstås där det hela brister som en nybörjarintroduktion.

Slutsatser
Jag kan rekommendera denna box för erfarna rollspelare som vet med sig att de kan stöpa om ett givet material efter egen smak, och som vill spela ett litet ljust och trevligt äventyr med många frukostar. Eller som bara vill ha Shire-boken.
Jag kan däremot inte rekommendera den för oerfarna spelledare - de kommer att få svårt att lösa äventyrets problem, och i värsta fall till och med lära sig dåliga vanor av det.
Den är inte heller bra för någon som vill bilda sig en uppfattning om hur The One Ring egentligen är tänkt att spelas - de kommer snarare att få ett väldigt felaktigt intryck.
 

JohanL

Champion
Joined
23 Jan 2021
Messages
7,757
Jag kan rekommendera denna box för erfarna rollspelare som vet med sig att de kan stöpa om ett givet material efter egen smak, och som vill spela ett litet ljust och trevligt äventyr med många frukostar. Eller som bara vill ha Shire-boken.
Jag kan däremot inte rekommendera den för oerfarna spelledare - de kommer att få svårt att lösa äventyrets problem, och i värsta fall till och med lära sig dåliga vanor av det.
Den är inte heller bra för någon som vill bilda sig en uppfattning om hur The One Ring egentligen är tänkt att spelas - de kommer snarare att få ett väldigt felaktigt intryck.
Det känns... inte som exakt vad man vill uppnå med ett Starter Set?
 
Joined
15 Nov 2004
Messages
3,821
Location
Maastricht
Jag hade också önskat att äventyren i starter set var mer exempeläventyr för vad de har tänkt att 2ed ska handla om för de som inte själva kanske har så bra koll på området eller vad de ska kasta i sina spelares riktning.
Sett att många andra har liknande åsikter, samtidigt som många verkar tyck det är mysigt att spela i Fylke.
 

Organ

Out of time, out of mind
Joined
6 Jun 2001
Messages
5,661
Location
En mälarö
Jag har inte spelat startboxen men jag har läst den. Och jag håller med om det mesta i recensionen. Det är snyggt och när jag läser The Shire-häftet och tittar på den stora fina kartan så blir jag verkligen inspirerad. Jag får verkligen en "Jag vill äventyra i The Shire-känsla!"-känsla av hela boxen.

Den känslan falnar en smula (Who am I kidding? Den tvärdör!) emellertid när jag läser äventyren. Som nämnt ovan är de rejält rälsade. Det har har jag inga problem med. Snarare tvärtom. I en nybörjarlåda är det upplägget att föredra. En nybörjar-spelledare kan behöva en hand att hålla i och mer erfarna sådana behöver dem kanske inte men dessa händer är sällan i vägen för upplevelsen.

Det största problemet är att äventyren inte engagerar. Det är liksom "Gå dit.", "Prata med den personen.", "Slå några tärningar.", "Gå till ett annat ställe.", "Slå några tärningar till.". Det blir aldrig någonsin spännande. Äventyret har en osannolikt enkel premiss. Men jag minns ärligen trots det inte i detalj vad det handlade om.

Som redan sagt på annan plats i tråden så är ett problem att känslan i startboxen är helt annorlunda från den i själva spelet. Man kan inte köpa den som ett test för att se ifall ToR är spel man skulle gilla eller ej. För att få reda på det måste man köpa själva spelet. Och dessutom är prislapparna jämförbara så redan där faller en av anledningarna till att man skaffar en startbox redan från början. Den största anledningen till att skaffa lådan tycker jag är ifall man har själva spelet, har bestämt sig för att köra det och vill ha den medföljande infon om The Shire, den stora snygga kartan (som verkligen är både stor och snygg) och ett extra tärningsset.

Det sagt så måste jag dock säga att jag trots allt gillar lådan. Om jag ska spela spelet skulle jag bli tacksam över att jag även har startkitet. Och jag håller med om nästan allt positivt som sagts om det. Och för att poängtera det så vill jag påpeka en sak som, mig veterligen, inte nämnts i tråden ännu. Och det är den lilla detaljen att kartan även är tryckt på insidan av lådans lock. Personligen passar det mig mycket bra då jag alltid har använt spellådor liggande med locket fastsatt i vinkel så de tillsammans bildar ett utrymme att kasta tärningar i och en slags spelledarskärm i mindre format. Och nu får jag dessutom en sådan med en både snygg och praktisk insida.
 

Bolongo

Herr Doktor
Joined
6 Apr 2013
Messages
4,300
Location
Göteborg
Den största anledningen till att skaffa lådan tycker jag är ifall man har själva spelet, har bestämt sig för att köra det och vill ha den medföljande infon om The Shire, den stora snygga kartan (som verkligen är både stor och snygg) och ett extra tärningsset.
Ja, och så korten för att välja position i strid och uppdrag under resor. :)
Som man enbart behöver om man skall gå vidare till att spela det fullständiga spelet, de fyller ingen funktion i startsetet som sådant...
 

Skarpskytten

Ödestyngd världsvandrare
Joined
18 May 2007
Messages
6,237
Location
Omfalos
@Bolongo har du ngn känsla för hur mkt jobb det skulle vara att remixa äventyren, om en skulle vilja ta bort rälsen?
 

Bolongo

Herr Doktor
Joined
6 Apr 2013
Messages
4,300
Location
Göteborg
@Bolongo har du ngn känsla för hur mkt jobb det skulle vara att remixa äventyren, om en skulle vilja ta bort rälsen?
Det varierar. I till exempel det första, där steg 1 är att ta sig från punkt A till punkt B, kan man ganska lätt låta spelarna ta en annan väg än den äventyret föreskriver. Men i en senare del, där man följer efter en viss person, finns de beskrivna ledtrådarna på väldigt specifika ställen, så det blir mer jobb att omplacera dem eller göra dem "flytande".

Generellt har de flesta äventyren en fruktansvärt enkel struktur, och man skulle kunna riva ut allt utom slutmålet, men då får man göra om 95% av materialet själv.
För att vara exakt: de första 3 är MacGuffin-hunts, det fjärde är en MacGuffin-delivery, det är bara det sista som har ett riktigt problem att lösa.
 
Last edited:

guldfink

Hero
Joined
6 Feb 2011
Messages
1,181
@Bolongo har du ngn känsla för hur mkt jobb det skulle vara att remixa äventyren, om en skulle vilja ta bort rälsen?
Det räknas väl kanske inte som att ta bort rälsen, men det finns ganska goda möjligheter att brodera ut platserna karaktärerna kommer till längs räsen. I en by, som de paserar i äventyr 1, finns det exempelvis ett sidoäventyr (beskrivet i The Shire-häftet) som handlar om en kvinnas svampsopperecept.
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,395
Location
Helsingborg
Har du läst eller spelet första versionen?

---

Angående äventyren. Om de inte krokar i varandra kan man lika gärna köra dem samtidigt som en sandlåda.
 

Bolongo

Herr Doktor
Joined
6 Apr 2013
Messages
4,300
Location
Göteborg
Har du läst eller spelet första versionen?
Inte spelat. Bläddrat lite. Har till exempel förstått att reglerna är ändrade rätt drastiskt vad gäller hur man beräknar Target Numbers.
Sedan kan man fundera på om äventyr skrevs på ett annorlunda sätt till 1e, och att det har hängt med i den här författarens sätt att skriva? Men det kan jag egentligen inte uttala mig om.

Angående äventyren. Om de inte krokar i varandra kan man lika gärna köra dem samtidigt som en sandlåda.
Ehhh. har jag sagt att de inte krokar i varandra? Det tror jag inte. I själva verket är de bara en enda lång räls, med några hållplatser där man stannar för att vila.
 

Organ

Out of time, out of mind
Joined
6 Jun 2001
Messages
5,661
Location
En mälarö
Ja, och så korten för att välja position i strid och uppdrag under resor. :)
Som man enbart behöver om man skall gå vidare till att spela det fullständiga spelet, de fyller ingen funktion i startsetet som sådant...
Att det var så hade jag missat. Jag har själva spelet och har som bäst ögnat igenom de förkortade reglerna i startkitet. Så det är i sådana fall ytterligare en anledning till att lådan mest är ett köp för den som även har den riktiga regelboken.
 

Skarpskytten

Ödestyngd världsvandrare
Joined
18 May 2007
Messages
6,237
Location
Omfalos
Sedan kan man fundera på om äventyr skrevs på ett annorlunda sätt till 1e, och att det har hängt med i den här författarens sätt att skriva? Men det kan jag egentligen inte uttala mig om.
Äventyren i Tales from Wilderland är i alla fall rälsade. Tokrälsade, skulle jag säga, men det var längesen jag läste så ta det med en nypa salt. Ett plus (?) är att de inte hycklar om det, det är rätt mycket ”berätta för spelarna att de slår läger i den här gropen”.
 

Big Marco

Läskig
Joined
20 May 2000
Messages
6,968
Location
Sandukar
Det största problemet är att äventyren inte engagerar.
Jag håller med om mycket av den strukturella kritiken som ges, men just detta upplevde iaf inte jag med den spelgrupp som spelade igenom startboxen för några veckor sedan. Iaf äventyr 2, 3 och till viss del 5 tyckte vi var engagerande och stämningsfulla. Det kanske berodde på spelgruppen och rollpersonerna mer än äventyret (jag har inte läst det själv) men ville poängtera att jag intehåller med om just detta. :)
 

Organ

Out of time, out of mind
Joined
6 Jun 2001
Messages
5,661
Location
En mälarö
Den känslan falnar en smula (Who am I kidding? Den tvärdör!) emellertid när jag läser äventyren.
Ett tag efter att ha skrivit det ovan så fick jag efter ett tag en gnagande känsla av att ha tagit i en smula. Speciellt efter att Big Marco kommenterade det jag skrev. Hade jag överdrivit min kritik mot äventyren? Var de verkligen så illa? När jag skrev så hade jag som sagt inte spelat äventyrshäftet utan bara läst det. Lite slarvigt även måste erkännas. Efter att ha tappat intresset en bit in så började jag läsa mindre noga och det sista kapitlet ögnade jag mest igenom.

Så igår kväll satte jag mig ner för att läsa genom det hela ordentligt. Jag skulle ge äventyren en ärlig chans. Och efter att ha gjort det så kunde jag konstatera att den gnagande känslan var både korrekt och inkorrekt. Jag hade rätt i min kritik tycker jag. Men jag var även lite orättvis.

Mitt största problem med äventyren är den låga nivån på faran. Inget sätts någonsin på spel. Det är lite som att säga att man ska spela något med heist-tema i stil med Oceans Eleven och sedan låta det handla om att smyga in på sin lokala Ica-butik och plundra pantmaskinen på pantburkar. Det är visserligen inte fel på det i sig. Pantburksheister kan vara nog så spännande. Men då ska man inte locka med synkroniserade klockor, hackede säkerhetskameror, folk som sänker sig ner från museitak hängande i linor och att avslöja laserstrålslarm med cigarrettrök.

För så är precis fallet med startboxen kontra det "riktiga" spelet. Allting i The One Ring säger att det handlar om något annat än det man stöter på i startboxen. ToR handlar om uråldriga alvers visdom, att gräva för djupt och för girigt och att då väcka balrogar. Det handlar Maiors intriger, ättlingar till forna härskare som på grund av sina uråldriga anor ska bestiga troner, tusenåriga ruiner och hjältar i kamp mot Saurons nazguler om hela världens framtid. Startboxen handlar om mysiga äventyr i The Shire där det värsta som kan hända är att man i andra hobbitars ögon kan bli ansedd som ”konstig” för att man en gång besökt grannbyn eller att man blir utskälld av bonden Maggot. Återigen, mysiga äventyr i The Shire är inte fel. Men det är inte riktigt (eller i alla fall inte bara) vad ToR handlar om.

På vad sätt menar jag att jag var orättvis i mitt omdöme då? Vad är bra med äventyren? Jo, på så vis att de trots det jag skriver är ganska mysiga. Och om man vill bygga sin kampanj kring hobbitar som lallar runt i The Shire så funkar det faktiskt. Och jag gillar att man vävt in så mycket man kan av den fakta kring området som faktiskt finns. Den vars favoritdel av trilogin är första boken fram till ungefär striden på Weathertop och läst den om och om igen kommer definitivt att känna igen sig. Man har ansträngt sig för att få med så många bekanta platser, personer och företeelser som möjligt.

Spelarna kan spela kända hobbitar som Lobelia Sackville Baggins eller föräldrar till de hobbitar som kommer utgöra ringens brödraskap, deras uppdragsgivare är självaste Bilbo Baggins, de ska hitta Bandobras Tooks klubba, de blir finkade i Michel delving, de träffar farmer Maggot och är delaktiga i att han får sina beryktade vakthundar och de springer på Tom Bombadill.

Så, slutligen. Mina åsikter om Startsetets äventyr. I sig är de ok. Där var jag nog lite hård. De är till formen ganska enkla och väldigt rälsade men med tanke att de riktar sig till en nybörjar-SL så fungerar de bra. Som introduktion till spelet The One Ring däremot så funkar de sämre.
 

Badmojo

Old’s cool
Joined
21 Sep 2011
Messages
2,462
Location
Marjura
Allting i The One Ring säger att det handlar om något annat än det man stöter på i startboxen. ToR handlar om uråldriga alvers visdom, att gräva för djupt och för girigt och att då väcka balrogar. Det handlar Maiors intriger, ättlingar till forna härskare som på grund av sina uråldriga anor ska bestiga troner, tusenåriga ruiner och hjältar i kamp mot Saurons nazguler om hela världens framtid. S
Vill verkligen inte dra igång ngn diskussion om detta, men är det verkligen det spelet handlar om eller intrycket man får? Jag tycker man snarare får intrycket av en (låg-level) bortglömd/fallen värld där man stretar på i mindre skeenden och försöker göra gott i det lilla mot en växande (men ännu inte uppenbar) ondska.

Startäventyren var charmiga för nybörjare eller om man vill gå full Hobbit, men kan behövas piffas och tuffas till lite för erfarna spelare om de skall köra dem.

EDIT: De är nog kul (och kanske mest tänkta) för en erfaren spelledare som introducerar nya (läs unga/barn som precis läst/sett Hobbit etc) till rollspelens magi. Men då kanske man bör köra något enklare system... typ There & Back Again.
 
Last edited:

Bolongo

Herr Doktor
Joined
6 Apr 2013
Messages
4,300
Location
Göteborg
Jag tycker man snarare får intrycket av en (låg-level) bortglömd/fallen värld där man stretar på i mindre skeenden och försöker göra gott i det lilla mot en växande (men ännu inte uppenbar) ondska.
Ja, det jag ville förmedla i min recension - men jag kanske inte lyckades - är att jag tror att TORs "egentliga" spelstil skiljer sig från startboxen på tre sätt:
1) Det handlar om mer än bara Fylke. Inte på en episk hela-världen-nivå, men på en nivå där man åtminstone gör mer än att promenera runt i hemtrakten. Detta är det minsta av startäventyrens problem, eftersom jag inte tror att någon egentligen blir förvirrad av detta. Jag tror de flesta fattar att boxen skall vara en mjukstart i detta avseende.
2) Det är väldigt mycket läs-högt-text och väldigt lite spelaragens. Man kan i princip lösa den allra sista konflikten på två sätt, men författaren vill väldigt gärna att man skall välja det ena. Fram till dess har man inte ens så mycket val. Och som jag skrev tycks huvudbokens idé snarare vara mer öppna äventyrsplatser.
3) Det rullas orimligt mycket tärningar för allt. Detta kanske är menat att lära ut reglerna? Jag tror det är ett dåligt sätt i så fall.
 
Top