Nekromanti The Witcher recension (spoilers)

[CapnZapp]

Jag undrar egentligen vad som är charmen med världen.

Jag förstår att du inte ställde frågan till mig men du kan inte hindra mig från att svara

Jag gillar tanken på att The Witcher egentligen är sword-and-sorcery fast med Warhammer (eller Solomon Kane) trappings. Starka fåordiga män, farligt fascinerande kvinnor, ond bråd död, "förhöjd" sagostämning med vuxna konsekvenser. Tänk er pitchen Frazetta's Conan möter Sin City 2's Eva Green - tillsammans utmanar de monstren från våra historiska rädslor för mörkret och det okända!

 

[Gustav Lorentz]

Tyckte det som helhet pendlade mellan b-film och ren kalkon. Jag ville verkligen tycka om det, men lyckades inte. Geralt är helt enkelt för urtrist för att funka som hjälte. Jennifer började bra, men med puckelryggens försvinnande försvann även allt annat som var intressant med henne och hon blev bara en klyscha. Ciri slutligen var för passiv. Historierna var överlag oengagerande, effekterna (särskilt drakarna) undermåliga och regin ganska B. Och ändå kunde jag inte sluta se serien – men begriper inte varför…

 

[Magnus Seter]

Har nu sett alla åtta avsnitt. Jag gillade serien väldigt mycket. Action, Old World-känsla, trygga klyschor, stillsam humor och rätt fräcka strider. Kommer att ha dessa på rotation ett tag, väldigt stämningsfullt att ha i bakgrunden när jag skriver rollspel.

Visst var det förvirrande med de där "tidshoppen", kanske hade varit enklare med en rak berättelse. Om jag inte hade läst om att det skulle vara så så hade jag nog inte hängt med.

För mig är det alltså en avhuggen tumme upp för The Witcher! Popcorn-fantasy med grimdark-känsla får godkänt!

(sen kanske jag sätter gränsen för godkänt annorlunda än vad flera av er andra gör. När jag var ung var Sword & the Sorcerer det vi hade, och det fick vi banne mig gilla om vi ville se fantasy ... jämfört med det utbudet är The Witcher en lisa för själen! ... mummel ... mummel ... ni ungdomar har det för bra ... mummel ...)

 

[entomophobiac]

jämfört med det utbudet är The Witcher en lisa för själen! ... mummel ... mummel ... ni ungdomar har det för bra ... mummel ...)

OK boomer.

Skämt åsido håller jag helt med, även om jag fortfarande har tre avsnitt kvar att se.

 

[CapnZapp]

(sen kanske jag sätter gränsen för godkänt annorlunda än vad flera av er andra gör. När jag var ung var Sword & the Sorcerer det vi hade, och det fick vi banne mig gilla om vi ville se fantasy ... jämfört med det utbudet är The Witcher en lisa för själen! ... mummel ... mummel ... ni ungdomar har det för bra ... mummel ...)

Jo du gamle gubbe (själv fyller jag femtio i år ) jämfört med Kull Erövraren och liknande filmer så får ju allt nytt fantasymaterial fem stjärnor.

Huruvida ett betygsystem där allt material får högsta betyg leder till intressant kritik eller inte får var och en avgöra.

 

[Jocke]

Alltså... Nu har jag sett klart serien och avsnitt sju och åtta var ju markant sämre och tråkigare än de andra. Sen så tycker jag att man kanske skulle lagt mer energi på att förklara att Geraldt typ alltid håller på med något och inte bara går rakt in till monstret som det ser ut nu. Det som jag tycker är den mest klassiska av berättelserna - den om prinsessan som blivit en Myling - skulle med fördel vart längre och tydligare. Nu ser det ut som att han mest bara råkar ha en kedja, mest bara slumpmässigt dricker lite blandad trolldryck (som vi inte får veta vad den gör) och sen av rent misstag gömmer sig i hennes sarkofag så att hon inte kan gå och lägga sig. Visst, det går inte alls som planerat men han vet egentligen vad han gör och varför.

Dessutom så är det konstigt att de presenterar hans relation med Riddarsporre som att den senare mest är "besvärlig" i stället för att de typ är kompisar. Det hade ju inte vart omöjligt att låta tittaren lära sig Häxkarlarnas olika trix genom att Geraldt försöker förklara förr Riddarsporre hur det egentligen gick till medan veckans balad blir komponerad. (jämför med Ny på Jobbet som alla andra TV serier och High Concept filmer som tex Inception kör med för att kunna prata om sånt som alla förväntas veta).

Yennifer hade jag gärna sett som tydligt ondare fram till och med att hon och häxkarlen blir kära och gärna mer av hennes "minst tre livstider" att träna sig i magi och bli besviken på hovlivet tog inte direkt 90 år. Känns som att det hade gått att göra mycket där.

Hur världen ser ut och vad meningen med Nilfgaards invasion är kanske blir tydligt i säsong två för det var ju helt obegripligt här.

Men allt som allt så tyckte jag att det var trevligt att titta på och att Henry Cavill sålde in sig bra som monsterjägare och att de andra också gjorde bra ifrån sig.

 

[Rickard]

Något jag direkt ogillade med tidshoppen var just det att de ibland synkade scenerna, som när Geraldt slogs mot mylingen samtidigt som Yennifer genomgick sin transformering. En transformering som skedde 30 (90?) år före mylingsfighten. Så varför är de då filmade på ett sådant sätt att det ska kännas som att det händer samtidigt?

Sedan var farmor-drottningen till Ciri en rätt kass skådis.

Jag vet inte riktigt vad som skulle ge mig en wow-känsla. Jag gillade inte GoT-serien, exempelvis, men första avsnittet drog åtminstone in mig.

Bra översättning av monsternamnen till svenska, för övrigt. IMHO bättre än engelskans översättningar.

 

[Vimes]

Nu får ni sluta gnälla. Allt var asbra. Även det som var dåligt.

t.ex. i GoT var ju det som var dåligt bara dåligt och aldrig bra.

 

[Arfert]

Vad som är "meningen med Nilfgaards invasion" (mer än det är ett expanderande imperium) får man reda på först i sista boken.

 

[MattiasLejbrink]

Nu har jag fått lite distans till serien och kommer mer ihåg de stora dragen - alltså så som jag kommer att minnas den fortsättningsvis. Jag märker att jag saknar serien, så det är väl ett gott betyg, kanske det bästa? Mina kvarvarande intryck är att Geralt funkade toppen. Skådis, plats i handlingen, allt. Som det känns nu skulle jag lätt se ett par säsonger till med honom. Tycker även att effekterna och kulisserna bortsett från några få stunder höll hög klass. Minns dom som mycket bättre än Xena, men kanske inte riktigt Game of Thrones. Trubaduren funkade bitvis men hade en hel del anakronismer i språk och utseende, och så tyckte jag att han fick vara lite väl komisk, även för att vara comic relief. De bästa stunderna var när han och Geralt pratade känslor som vänner! Yenefer var också bra totalt sett men lite svårt att greppa slutet på hennes character arc. Tycker även hennes allvarligare dialoger med Geralt var jättebra. Prinsessan gjorde varken från eller till. Det ostigaste i hela serien minns jag alverna som.

 

[God45]

Nu har jag fått lite distans till serien och kommer mer ihåg de stora dragen - alltså så som jag kommer att minnas den fortsättningsvis. Jag märker att jag saknar serien, så det är väl ett gott betyg, kanske det bästa? Mina kvarvarande intryck är att Geralt funkade toppen. Skådis, plats i handlingen, allt. Som det känns nu skulle jag lätt se ett par säsonger till med honom. Tycker även att effekterna och kulisserna bortsett från några få stunder höll hög klass. Minns dom som mycket bättre än Xena, men kanske inte riktigt Game of Thrones. Trubaduren funkade bitvis men hade en hel del anakronismer i språk och utseende, och så tyckte jag att han fick vara lite väl komisk, även för att vara comic relief. De bästa stunderna var när han och Geralt pratade känslor som vänner! Yenefer var också bra totalt sett men lite svårt att greppa slutet på hennes character arc. Tycker även hennes allvarligare dialoger med Geralt var jättebra. Prinsessan gjorde varken från eller till. Det ostigaste i hela serien minns jag alverna som.

Är det anakronismer? Är inte världen att folk från vår värld kommit till den sammtidigt som monsterna kom? Eller något sådant. Så det är post-apocalyptiskt egentligen?

 

[Vimes]

Bra teori, God45. Och även det är anakronistiskt så gör det ju inget när barden skriver sådana rökare till låtar som Toss a Coin to your Witcher!

https://youtu.be/hqbS7O9qIXE

oh valley of pleeeeenty!

 

[Rymdhamster]

Fy fan vad bra den här serien var!


Jag förstår inte vad alla pratat om att serien skulle vara hälften allvarlig och hälften larvig, den var ju awesome rakt igenom! Lite förvirrande först med tidshoppen, men när jag väl fick grepp om det (typ två minuter in i förlovningsfesten) så funkade det alla tiders.

Tycker de var överlag jäkligt bra med att presentera karaktärerna, så redan när folk började dö i första avsnittet så tyckte jag om dem, och blev lite ledsen, men sen glad när de fick vara med mera i en tidigare tidslinje. Fast samtidigt lite synd att de visade sig vara mindre awesome än vad första intrycken gav vid handen. Men samtidigt aweseom att så inte var fallet, och att de också fick vara trasiga människor!

Coola nods till blandande folksagor, balla monster, jag gillar magin (men lite tråkigt att det där med att all magi har en kostnad typ helt försvann efter att det etablerats)

Lever inte riktigt upp till första säsongen av Game of Thrones, men väl on par med de sista. Sjukt nyfiken på hur nästa säsong artar sig och hoppas att de fokuserar lite mer på Geralt och monsterjägande. Skulle gärna se en mer "monster of the week"-aktig serie som tidiga X-files.

Men ärligt talat, får vi bara fler repliker i klass med "he was blessed with the balls of an ox" så är jag nöjd (brilljant!).

 

[Xyas]

Bra teori, God45. Och även det är anakronistiskt så gör det ju inget när barden skriver sådana rökare till låtar som Toss a Coin to your Witcher!

https://youtu.be/hqbS7O9qIXE

oh valley of pleeeeenty!

Det viktigaste för säsong 2 är ju att vi får höra The fishmongers daughter i sin helhet.

 

[Vimes]

Det viktigaste för säsong 2 är ju att vi får höra The fishmongers daughter i sin helhet.

Den barden sjunger på värdshuset när han träffar Geralt första gången? Absolut! Ett löfte serieskaparna inte får slarva bort.

Min första tanke när barden dök upp var "det här låter inte alls som förmodern musik ska låta... men vänta! Det är ju catchy! Och texten är ju burleskrolig! Och han sjunger ju rätt bra! Men vafan... jag vill höra mer!"

 

[Xyas]

Den barden sjunger på värdshuset när han träffar Geralt första gången? Absolut! Ett löfte serieskaparna inte får slarva bort.

Min första tanke när barden dök upp var "det här låter inte alls som förmodern musik ska låta... men vänta! Det är ju catchy! Och texten är ju burleskrolig! Och han sjunger ju rätt bra! Men vafan... jag vill höra mer!"

Jag tänkte på den han sjunger vid cintras hov, men båda behövs.

edit: både skådespelaren och rollen han spelar är så himla charmiga.

 

[Mundo]

När jag läste God45s startinlägg och det nämdes att två tredjedelar av serien var bra så tänkte jag att nu tycker alla som jag, men de gjorde de tydligen inte.

Jag tycker nämligen också att två tredjedelar av serien är ett satans sömnpiller, men för mig är det Ciri och Geralt, medan Yenner är den som är mest intressant. Geralt bärs lite då och då av att han umgås med Yennefer eller med Jaskier, men i övrigt är han en riktigt tråkig person (och därav blir det mesta han gör riktigt tråkigt).

Tekniken för att berätta storyn känns även den som om den tillför väldigt lite men garanterar att jag har något att störa mig på.

En ljummen tre av fem. Jag ångrar inte att jag såg serien, och jag kommer se säsong två, men jag kommer inte rekommendera den särskilt varmt till något. Min övertygelse är dock att det kommer bli bättre, eftersom nu har alla karaktärerna landat i någorlunda samma tidslinje.

------------------------------------------------------------------------

Sen är jag nyfiken och undrar om det egentligen är någon som gillade Ciris plotline i första säsongen. Nästan alla jag pratar med klagar på den (vilket jag helt och hållet förstår).

 

[CapnZapp]

När jag läste God45s startinlägg och det nämdes att två tredjedelar av serien var bra så tänkte jag att nu tycker alla som jag, men de gjorde de tydligen inte.

Jag tycker nämligen också att två tredjedelar av serien är ett satans sömnpiller, men för mig är det Ciri och Geralt, medan Yenner är den som är mest intressant. Geralt bärs lite då och då av att han umgås med Yennefer eller med Jaskier, men i övrigt är han en riktigt tråkig person (och därav blir det mesta han gör riktigt tråkigt).

Mja, att folk (jag) säger sig uppskatta Geralt-delarna är nog inte så mycket the Witchers flärpiga personlighet ;-), utan att man uppskattar en linjärt berättad avslutad hederlig monsterhistoria. Plus, att det var ju liksom det man förväntade sig, det man började titta för... Att sedan Geralt är en träbock; tja, låt mig säga så här: att man inte får skapa sin egen hjälte i spelen (som man får i exempelvis Skyrim och nästan alla andra) är ju ett kraftigt minus, och jag förstår varför de börjat låta dig styra Y och C oxå. Hoppas på ett Witcher 4 med onamnad protagonist fast fortfarande i samma härligt nersvärtade värld!

Yennefer/Chalotra är snygg och karismatisk och inte oäven skådespelerska. Men hennes story sänks av att vara så in i helvete lösryckt. Hon blir liksom aldrig en hel person; man får ingen insikt i hennes mål och motiv, vilken värld hon lever i, reglerna för magikergillet, osv osv. Känslan av en klubb för de redan insatta är påträngande. Jag bryr mig helt enkelt inte, vilket jag skulle gissa är anledningen varför folk (God45) placerade hennes tredjedel lågt.

Valet att redan i S1 casta och introducera skådisen som spelar Ciri är ett svagt och dåligt val. I princip varje minut av hennes flykt var usel och ointressant - man förstod direkt det var ren utfyllnad, och jag satt bara och irriterade mig på att varje minut Ciri var en minut mindre The Witcher serie. Det hjälpte inte att alla scener i slottet/staden var förvånansvärt billiga, konstigt tomma och formligen skrek "lågbudget". De delar som är relevanta hade de kunnat filma med en anonym skådis som sedan växer upp till deras val av skådespelerska från och med S2.

 

[Vimes]

Sen är jag nyfiken och undrar om det egentligen är någon som gillade Ciris plotline i första säsongen. Nästan alla jag pratar med klagar på den (vilket jag helt och hållet förstår).

Ciris var helt klart den svagaste storyn av de tre.

Men folk gnäller för mycket. Doppelgangerbiten tyckte jag var bra, tiden i alvskogen var så larvig och lökig att den blev bra, adelskvinnan med dvärgbetjänten på flykt gillade jag. Sen är ju Cintra-storyn och Ciri det som håller ihop säsongens övergripande struktur. Man hade kanske kunnat gjort mer med Ciri än vad man gjorde, men hade man introducerat henne i slutet eller i s2 hade man ju tappat det snygga tvinnandet av tidslinjerna.