Tic tac toe

[Genesis]

Jag nämnde en deckarkampanj tidigare, och till och med då, när karaktärerna gick runt med pistoler i varje scen, och vi nog spelade uppemot femtio gången, tror jag inte vi hade fler strider än man kunde räkna på en hand, eller kanske två. Så jag har nog utgått ifrån att en hel kampanj kommer ha en stid per miljö, och kanske en jakt. Jag menar, man fäktas mot en räv på en äng — sen har man liksom gjort det. Sen kanske man jagar en Sjusovare genom vassen vid floden, och jagar honom igen över ängen, och slåss med en varg i skogen i slutet av kampanjen. Typ så.

Visst, men systemet används ju inte bara för strider. Du nämnde ju själv sociala situationer och jaktscener, till exempel. Men absolut, det beror på hur ofta man använder konfliktsystemet. Och gör man spelet för sin egen skull så behöver det ju bara funka med ens egna spelstil.

Om man får fråga, och du pallar svara: vad krävs för att man ska ”återta övertaget” eller ”vinna tillbaka” segern i SaKVaL? Jag är vagt bekant med spelets premiss efter att ha lurkat här i alla år.

I svenska utgåvan av Svart av kval (den franska är lite annorlunda) så funkar det såhär:

1. Sidan som ligger högst upp på konflikthierarkin vinner första rundan. Äldre vampyrer vinner över yngre vampyrer, alla vampyrer vinner över människor, vampyrjägare och folkmassor vinner över vampyrer. Detta ät första fasen och triggar lite beskrivningar.
2. Om förloraren är en vampyr så kan hen välja att släppa lös Besten. Då vinner hen och får beskriva hur hen vänder på konflikten och pucklar på motståndaren.
3. Om den nya vinnaren har minst en markör framför sig (tecken på att hen vägrat utföra Bestens kommandon) så kan valfri spelare plocka bort en sådan markör. Då vinner återigen den ursprungliga vinnaren, då Besten sviker förloraren. En sista runda beskrivningar visar hur fajten avslutas.

Så en konflikt kan pågå i en, två eller tre rundor, beroende på lite olika faktorer.

EDIT: Spelet finns gratis på min hemsida (länk i signaturen) om du är nyfiken.

 

[Sinisa_]

Slumptabellen är inte specifik utan har saker som "miljön ändras" och "försvaren får hjälp"

Jag har lärt mig att jag tycker om att ha tabeller med rätt specifika resultat för det här, snarare än att hålla resultaten allmänna (”miljön ändras”). Det är nog väldigt personligt och subjektivt, men i det senare fallet måste jag ju under spel — mitt i konflikten — komma på hur miljön ändras, och avgöra om det ska vara till rollpersonernas eller motståndarnas fördel, osv., och jag har väl egentligen inte särskilt svårt för att göra det, men det — jag tror att förstör det som är kul med att spelleda för mig; att också jag själv tappar kontrollen över berättelsen, att något oväntat händer som får mig att säga ”wow, det hade jag aldrig tänkt ut själv”. Typ så.

Så jag tror att vad jag gillar är att specifika, detaljerade tabeller låter mig kasta in en plötslig förändring mitt i en konflikt, och ändå hålla det, för att låna en bra term härifrån forumet, en aning ”blorbigt”; dvs det är inte jag som bestämmer exakt vad som förändras, utan reglerna, slumpen, och förberedelserna.

 

[Girighet]

Jag har lärt mig att jag tycker om att ha tabeller med rätt specifika resultat för det här, snarare än att hålla resultaten allmänna (”miljön ändras”).

Ja, det är en smaksak. Min tanke med det var att den som förlorade första akten skulle få beskriva efter tabellens resultat. Plus att om det är barn kan man få spännande tolkningar

En fråga om slagen. Hur blir det om det skiljer mycket i pölarna? Om det är 8,6,4,2 mot 4 så blir det väl två lyckade? Men hur blir det om man slår 8,6,4,2 mot 8?

 

[Sinisa_]

Du nämnde ju själv sociala situationer och jaktscener, till exempel. Men absolut, det beror på hur ofta man använder konfliktsystemet. Och gör man spelet för sin egen skull så behöver det ju bara funka med ens egna spelstil.

Sociala situationer tänker jag har sina egna tabeller. Just nu delar jag upp det i "Formellt" -- typ maskeradbaler i månpalatset, situationer där man bör vara artig och korrekt -- och "Festligt", där det kanske blir kurragömma, stök och bus, skämt, vilda lekar, och så vidare. Jag tror att jag kanske behöver fler kategorier, men är osäker på vilka. Kanske en för uppträdanden, men de kan ju i sig ske i formella eller festliga sammanhang.

Och alltså visst, jag gör spelet i första hand för mig själv, men det finns ju också en stor och liksom gåtfull glädje i att tänka att man ska dela det man skapar med andra, och kanske publicera det på nåt sätt, och att andra ska träda in i ens värld och leka själva där, så när jag skriver att jag skapar ett regelsystem baserat på mitt sätt att spelleda är det inte alls menat som en undanflykt, eller en brasklapp om att det egentligen inte spelar roll hur andra skulle använda systemet, utan snarare tvärtom; jag delar med mig av saker här för att jag vet att jag har rätt speciella preferenser för hur jag spelar, och jag är bland annat intresserad just av att få mina blinda fläckar utpekade, och få höra invändningar som handlar om hur andra upplever systemet, utifrån hur de är vana vid att spela. Så dina och andras synpunkter är utmärkta.

 

[Sinisa_]

Ja, det är en smaksak. Min tanke med det var att den som förlorade första akten skulle få beskriva efter tabellens resultat. Plus att om det är barn kan man få spännande tolkningar

En fråga om slagen. Hur blir det om det skiljer mycket i pölarna? Om det är 8,6,4,2 mot 4 så blir det väl två lyckade? Men hur blir det om man slår 8,6,4,2 mot 8?

Då blir det tre vinnande tärningar för ena sidan; och ja, det där kan ju verkligen rinna iväg i vissa speciella fall. Jag vet inte om det behövs en liten spärr där, och hur den skulle se ut; min tanke nu är att om man t.ex. har tre konsekvenser av en viss typ -- tre Skador, tre Hunger, etc -- så är man utslagen ur spel tills man hanterat det; möjligen kan man helt enkelt sätta ett tak på att man aldrig vinner med mer än tre tärningar. Jag får tänka på det. Tack för synpunkten!

 

[Sinisa_]

I svenska utgåvan av Svart av kval (den franska är lite annorlunda) så funkar det såhär:

1. Sidan som ligger högst upp på konflikthierarkin vinner första rundan. Äldre vampyrer vinner över yngre vampyrer, alla vampyrer vinner över människor, vampyrjägare och folkmassor vinner över vampyrer. Detta ät första fasen och triggar lite beskrivningar.
2. Om förloraren är en vampyr så kan hen välja att släppa lös Besten. Då vinner hen och får beskriva hur hen vänder på konflikten och pucklar på motståndaren.
3. Om den nya vinnaren har minst en markör framför sig (tecken på att hen vägrat utföra Bestens kommandon) så kan valfri spelare plocka bort en sådan markör. Då vinner återigen den ursprungliga vinnaren, då Besten sviker förloraren. En sista runda beskrivningar visar hur fajten avslutas.

1. Gött att kunna skriva "den franska utgåvan är lite annorlunda" om ett rollspel man skrivit ändå.
2. Intressant mekanik. Nu drar jag väl min egen tråd till OT, men det känns som att ramen skulle funka att låna in i ett magisystem där en yttre kraft (typ någon sorts demon, eller "den mörka symmetrin") utför de magiska effekterna i utbyte mot -- något. Mörkerkommandon. Ibland fantiserar jag om att skriva ett sorts heartbreaker-Gemeni. Där skulle det kunna finnas magiker som är som vampyrerna -- de typ gör en gest och får en riddare att falla ihop med blödande ögon, eller får folks kläder att fatta eld och brinna med svarta flammor, osv — tills mörkret förråder dem, därför att de inte har gjort tillräckligt av — något. Jag vet inte. Fattar att SaKVaL handlar om spänningar inom gruppen mer, men ändå - jag gillar gesten, på nåt sätt. Snyggt.