Nekromanti Tidskrävande strider.

[aggetheone]

Hej bullen vi har ett problem...

Problemet består av att striderna i EON tar för lång tid. Sist vi hade en strid tog det ca 8 timmar då var vi 4 mot 5. Vi använder rätt många Frivilliga regeler men tycker ändå att det inte borde ta så lång tid.. Några andra som upplevt samma situation? Några ideer lösningar??

 

[Gastono]

Om du vill att allt skall flytta på så bör du bara köra med de grundläggande stiridsreglerna...

Du kan även prova med färdigslagna tärningsresultat (slå fram ett antal slag innan spelmötet och stryk ett vid varje gång nån gör nåt...

 

[GrottrolletNaug]

Strömlinjeformande

Jag rapar bara upp några allmänna punkter på problemet. Du är inte den enda som tänkt på det, och även jag har brottats med problemet en smula.

<ul type="square">
[*] Lär dig alla regler som flytande vatten. Spelledare och spelare.
[*] Desto fler fiender ni fajtas mot, desto färre extraregler. Jag slimmade ned stridssystemet till grundreglerna och två extraregler vill jag minnas (den ena var regeln om måtta och den andra minns jag ej). Ta 20 minuter som SL och sätt dig ned och gör detsamma. Skriv en sammanställning på ett papper så att du vet precis vad som ska användas. Deklarera det för dina spelare nästa möte så att dom vet vad som gäller. Ni kan i alla fall göra det på prov i 1 möte.
[*] När det blir många fiender, använd det förenklade skadesystemet som finns i MiM (eller MV om du har den gamla rackarn).
[*] Försök använda på förhand slagna tärningsslag. Jag kan tänka mig att det kanske funkar, även om jag aldrig själv provat på det.
[*] Friforma. Jag måste säga det. Friformade strider går sketasnabbt, även fast jag avskyr friformande i sig. Jag vill ha mina regler. Men förr i tiden så började jag friforma de obetydliga randomstriderna i äventyret, tills jag insåg att de obetydliga randomstriderna sög och tog bort dom helt och hållet
[/list]

I viktigare strider eller dueller använder jag däremot gladeligen hela stridssystemet med varenda regel med allting på och extra ost.


/Naug, föreslår

 

[malmkvist]

En av de bästa sakerna ni kan göra, är att de som har offensiva färdigheter lär sig de på förhand överenskomna reglerna angående strid, på så sätt slipper ni sitta och slå i böcker och ha er.
I min spelgrupp är jag den ende nästan som har offensiva förmågor, så jag försöker kunna stridsreglerna lika bra som SL, för att just slippa bläddra i böcker. Då kan man tjäna mycken tid.

 

[aggetheone]

En annan sak vi har tänkt på är att EON knappast främjar skapandet av en klassisk fantasygrupp. Jag menar typ en magiker, en krigare, en alv (jägare) och någon person som kanske inte är särskilt stridisk.

I strid i EON dör man väldigt lätt (visserligen är det realistiskt) men man har inget i en strid att göra om man inte är utrustad med tvåhandsvapen och tungrustning. Prova att slåss med en dolk mot någon i plåtrustning så inser man rätt lätt att man är chanslös.

Till slut hamnar alla grupper där - tungt bepansrade och med tvåhandsvapen... alla andra har dött ut

Något krasst skrivet - men ni förstår poängen hoppas jag =))

 

[Krille]

"Problemet består av att striderna i EON tar för lång tid."

Börja med att analysera vilka moment som ni upplever tar lång tid. Är det initiativet? Handlingarna? Skadan?

Försök sedan att slimma de tidsödande momenten. Är det skadan som tar för lång tid, leta upp ett snabbare skadesystem, till exempel.

 

[Gurgeh]

Stridsfokusering

Till slut hamnar alla grupper där - tungt bepansrade och med tvåhandsvapen... alla andra har dött ut

Det skulle jag se som att det är för mycket fokus på stridande och för lite fokus på andra saker i rollspelandet. Spelarna anpassar sig väl bara efter de yttre omständigheterna, och om dessa är att man måste slåss hela tiden och att man bara överlever en strid om man är ingjuten i ett betongblock kommer de att skapa sådana rollpersoner. Testa att ge dem lättare motstånd och att låta dem klara äventyren på andra sätt än genom att slåss.

/tobias

 

[Krille]

"I strid i EON dör man väldigt lätt (visserligen är det realistiskt) men man har inget i en strid att göra om man inte är utrustad med tvåhandsvapen och tungrustning. Prova att slåss med en dolk mot någon i plåtrustning så inser man rätt lätt att man är chanslös."

Vänta tills riddaren badar. Då har han inte plåtrustning på sig.

Mobba krigsrustade rollpersoner. Stridspittar får ingen service på värdshus, ses som trubbelmakare och hivas i vallgraven, får diskvattnet i hjälmen, etc. Dessutom, tvinga dem att skrubba rost i helrustningen två timmar om dagen och dra av full utmattning för varje förflyttning i rustningen som genomförs. Lägg till plus två tärningar på alla sociala slag på grund av stanken från svettig och möglig stoppning.

Ett par veckor i vildmarken bör övertyga även den hårdaste rollperson att de fjantiga stadsborna utan rustning har en poäng.

 

[aggetheone]

Re: Stridsfokusering

Håller med dig till fullo... har provat att lägga upp spelmötena på annorlunda vis men det har bara varit delvis uppskattat. Verkar visst som strid är det roligaste så länge det fungerar vill säga....

Bra idéer dock =))

 

[aggetheone]

Re: Stridsfokusering

Dessutom går det inte vara helt utan strid och när striden tar 80% utav tiden så förstår jag jag en spelare som vill kunna göra bra ifrån sig. Sitta 80% av spelmöterna och titta på bara för man inte kan strida. Ni ser cirkeln va? =)

 

[Gurgeh]

Re: Stridsfokusering

Dessutom går det inte vara helt utan strid och när striden tar 80% utav tiden så förstår jag jag en spelare som vill kunna göra bra ifrån sig.

Jag hade jätteroligt för ett par veckor sedan när det blev strid i spelet Blue Planet och min del av striden såg ut såhär:

Spelledaren: Och vad gör du den här rundan?
Jag: Jag kryper ihop i fosterställning och skriker hysteriskt.

Nu tog den striden upp betydligt mindre än 80 % av spelmötet; jag erkänner att jag hade blivit uttråkad om det tagit längre tid.

Är då ert problem att striderna tar lång tid och spelarna därför satsar all energi på dem, eller att spelarna vill slåss och därför är nästan hela spelmötena fyllda med strid?

/tobias

 

[Praetori]

I våran spelgrupp (min nuvarande kampanj) så är rustningar ovanliga, ringbrynjor är det tyngsta som förekommit än. Dessutom är svärd ovanliga och dyra, inte särskilt många har annat än klubbor yxor eller spjut.
Vi har spelat ett par år och har ett hyfsat tempo i striderna. I snitt tror jag det går åt 2-7 min per person och runda (Inräknat blockeringar och anfall från SLP).
Jag använder mig av enklare formulär för mina SLP och vi går inte enligt initiativ inom spelgruppen (Medsols, så länge de inte slåss mot varandra, VININT mot SLP).
Å andra sidan går det åt i snitt 0.3 RP per strid. (Ja folk dör när de slåss).

Vi använder oss av alla frivilliga regler men spelarna tenderar att glömma bort "insikt".
Främsta "tidstjyvarna" är regeltjafs (som dock mest beror på felsägningar eller felräkning) samt "lägesbeskrivningar".
Oftast är det lägesbeskrivningarna som ställer till det, spelarna upplever inte situationen som jag tror att jag beskrivit den, eller så skiljer sig deras uppfattningar stort sinsmellan.

Något som jag dock tror snabbar upp striderna är det mer realistiska sättet att spela.
När man får skada kan man antingen agera på 2 sätt i EON.
Antingen bryr man sig inte (rollspelar inte skadan) och fäktar vilt på trots +Ob2T6 i smärtkolumnen. Eller så skriker man högt, kastar sin dolk, sträcker upp händerna och säger: "jag ger mig". Detta gör SLP betydligt oftare än RP, vilket iofs är förståligt.

Rent regeltekniskt så behöver man inte ge sig på något sätt, en RP kan teoretiskt sätt fortfarande vara precis lika duktig kämpe med 17 kryss i Trauma och en massa i utmattning och smärta (lite svårighetsökningar klarar man med lite tur/powerplaying) som om han/hon vore oskadad. Dock spelar inte alla spelare på det sättet.
Det hela kommer (trots alla fina regler) tillbaka till gammalt hederligt "rollspelande".

Mina SLP kämpar i princip aldrig till döds, de ger sig, springer sin väg, lägger sig ner och skriker och gråter på marken. Ja sådant man kan förvänta sig av levande varelser.
Zombier och vildsinta Tiraker undantaget (dessa förekommer extremt sporadiskt)....

 

[quisling]

Pansarsoldater

Du har fått god hjälp med ditt första problem av bland annat grottrollet, så jag koncentrerar mig på överlevnadsproblematiken.

I strid i EON dör man väldigt lätt (visserligen är det realistiskt) men man har inget i en strid att göra om man inte är utrustad med tvåhandsvapen och tungrustning. Prova att slåss med en dolk mot någon i plåtrustning så inser man rätt lätt att man är chanslös.

I kampanjen vi nyligen spelade så var karaktärerna inte överdrivet stridsdugliga och ändå fungerade det bra. Fokus i kampanjen låg inte alls på strid (consaberkampanjen ), men det är ett spännande och ofta uppskattat element av vårt spelande. Det var inte så att SL "anpassade motståndet" utan RPna anpassade helt enkelt sitt agerande.

Om man av någon anledning hamnar i en mörk gränd med en riddare med långt gången aggressionsproblematik, medan man själv har ett conriskt fäktsvärd och en nätt liten ringbrynja så har man två val (om man inte vill gå hem och byta om till den där pansardräkten och morfars gamla slagsvärd, dvs):

1 Fullförsvar (om regeln används).
2 Snabba anfall. Man återtar troligtvis initiativet med ett hyfsat VINIT, särskilt om man utgår från EON IIIs regler för snabbhetsindex. Sedan får man ligga i för att hålla honom borta...

Sedan är det bara att skrika på hjälp...

Med en dolk i näven får man nog undvika mörka gränder där riddare lurar, men i övrigt borde det inte vara något problem. Hyfsa till färdighetsvärdet och måtta mot huvudet så går det väl.

Ett av de enklaste sätten att ge spelarna möjligheten att inte vara stridisar allihop är förstås att inte låta det vara strider i varje spelmöte, åtminstone inte i situationer där fler än 2-3 individer är inblandade. Det blir dramatiskt nog om man har hotet om våld hängande över sig, det behöver inte alltid förverkligas.

 

[MovinGalt]

Re: Pansarsoldater

1 Fullförsvar (om regeln används).
2 Snabba anfall. Man återtar troligtvis initiativet med ett hyfsat VINIT, särskilt om man utgår från EON IIIs regler för snabbhetsindex. Sedan får man ligga i för att hålla honom borta...

Jag vill inte låta pessimistisk, men taktikerna funkar inte riktigt så bra som de låter i teorin. Jag har provat på båda

Jag körde en strid mot brorsan, han var en riddare i helrustning (dock lättsmidd så han inte blev överbelastad), med en Zandh-yxa och en riddarsköld.
Själv var jag en prisjägare/skogsman med jargsabel och liten förstärk rundsköld (samt en värja i bältet (den är så jäkla tufff)). jag hade laminerad plåt på torson, och härdat läder på armar och ben. Två olika stilar alltså, tung mot lätt.

I alla fall, så började striden till min fördel, men ett problem, ett ganska stort problem, var att brorsan var nästan omöjligt att döda (både i och utanför spelet). Min Jargsabel på dryga Ob5T6 kom knappast igenom hans rustning någon gång (20 i Hugg tror jag). Än mindre om jag gjorde Snabba anfall. Jag behöll visserligen initiativet, men eftersom (som han kom på efter några rundor) jag knappt kunde slå igenom rustningen så slutade han försvara sig och började göra motanfall istället. Och jag var livrädd för att bli träffad, så jag gjorde Instinktiva försvar, och förlorade automatiskt initativet. Och när han slapp halvera sin skada, som man gör i Motanfall, blev han ännu farligare. Jag tog tillbaka initativet, javisst, men det gjorde inte så stor skillnad.

Fullförsvar fungerar däremot ganska ypperligt, om man har en sköld . Grundsvårighet i Sköld är Ob2T6, men med Fullförsvar blir det Ob1T6. Att slå perfekt på Ob1T6 är 50%, och ett perfekt Försvar medför att man automatiskt bli anfallare. Man får ju egentligen inte slå VINIT nästa runda, men man vinner ju automatiskt. Ju defensivare man blir, desto större chans har man att bli anfallare Även om det inte gör stor skillnad, då man med minimal chans kan slå ut fienden, vilket är grundförutsättningen för att man ska kunna vinna en strid.

Det finns ju faktiskt en anledning till att stridisar (riddare) har tunga rustningar, och spejare och bågskyttar har lätta. Man har helt enkelt större chans att klara sig, även om fienden har tre svärd och man själv bara slåss med nävarna.

Om jag skulle rekomendera en taktik, får det nog bli antingen den underskattade handlingen Reträtt, eller brukande av spindelgift på vapenbladen....

/MovinGalt

 

[quisling]

Re: Pansarsoldater

I

Jag vill inte låta pessimistisk, men taktikerna funkar inte riktigt så bra som de låter i teorin. Jag har provat på båda

Mitt exempel var faktiskt också hämtat från "verkligheten". I det klarade rollpersonen några slagutväxlingar med riddaren. Båda hade endast svärd och bar ringbrynja respektive tunnplåtharnesk/ringbrynja. Skillnaden dem emellan var dels psykologisk, dels satt den förstås i skickligheten (svärd FV13 mot riddarträning av något slag FV17). Chansen att slå ihjäl riddaren var förstås minimal, men ingen av dem ville bli sedd så det fanns en tidsfaktor. Rollpersonen tog två hugg över axeln/skuldran vilket inte blev alltför allvarligt och lyckades till och med vifta tillbaka (harmlöst) ett par gånger. Poängen var dock att han överlevde.

När han sedan förtäljde historien för sina kamrater må ni tro att den mystiske riddaren som angripit RPn fick en hel del respekt av spelare och rollpersoner. Om spelarna/rollpersonerna tar strid på allvar och ser det som en sista utväg om de inte är i extremt överläge (samt ser sig som "rättfärdiga") behöver inte ojämlik strid vara ett problem, utan snarare något som kan bidra till att driva spelet vidare.

Parentes: Neogames system uppmuntrar starkt till just detta. Minns en episoder från drakar och demoner där rollpersonerna under en kampanj gång på gång förhastat slog ihjäl SLPer, just eftersom detta var en snabb, enkel och ofta ofarlig lösning. Bland annat strök en viss grön nekromantikers hustru samt en björkebensk hjälte med på detat sätt (för er som spelat den femte konfluxen)

 

[MovinGalt]

Re: Pansarsoldater

Visst klarade jag mig ett tag, striden är inte över än, även fast den säkert pågått i 10-20 rundor, men jag har en artärblödning i armen och står vapenlös (fumlade två gånger; kastade bort båda mina vapen) så utsikten är inte direkt ljus

/MovinGalt - har dessutom Kastsnara

 

[regelslaktaren]

"Till slut hamnar alla grupper där - tungt bepansrade och med tvåhandsvapen... alla andra har dött ut"

Glöm inte killen med bågen som springer iväg om det ser läskigt ut. Han lever också.

 

[Jaggernaut]

Illvilliga riddare hedervärda tjuvar (OT)

Kunde inte bara låta bli

Med en dolk i näven får man nog undvika mörka gränder där riddare lurar, men i övrigt borde det inte vara något problem.

Jag har upplevt att det brukar vara tvärtom. Alltså riddaren vandrar stolt längs gatan medan de lömska tjuvarna håller sig till de mörka gränderna.

 

[avatarex]

Det finns enkelt skadesystem i Eon III med [ANT]

Dela skadeverkan i två delar. Den ena blir Smärta och den andra Trauma. Är skadeverkan udda så blir det en mer i Smärta.

 

[Enshadi]

Kan det bero på ovana?

I början när min spelgrupp spelade Eon tog det låååång tid med striderna, men efter att alla hade lärt sig reglerna och jag hade utvecklat snabba spelledar-bläddra-sidor-fingrar gick allt mycket snabbare.

Sedan behöver man inte spela med alla regler som finns, eller använda dem. Momentet Vräka är iofs väldigt häftig men kan vara bra att lära sig utantill så man slipper bläddra upp den.

Du kan också dela upp dina strider i delstrider. Alltså mindre strider där en fiende anfaller en RP, två en annan och ytterligare en den sista. Låt dem sin spela ganska många rundor i sina strider och skifta sedan.

Du behöver inte skrivaner hela utgången. En som får ett kraftigt hugg och får typ 13 i Smärta har nog +Ob2T6 på allt han gör om han inte är en kraftig varelse. Du behöver inte skriva ner varenda litet skadekryss. Håll bara svårigheten i hjärnan.