Nekromanti Till tvärstoppens lov!

[2097]

Hej thartvigsson! Blir glad av att du har intresse av tråden.

Som jag förstår fail forward handlar det inte om att man "lyckas med massa negativa konsekvenser" utan man misslyckas faktiskt men det sätter inte stopp för det fortsatta berättandet. Man misslyckas med det man åtagit sig men det innebär inte att man bankar pannan blodig mot en stenport och går sedan hem och lägger sig.

Det där går emot många av dom exempel på fail forward som jag har sett under årens lopp. Crime World (i Fate Worlds: Worlds of Shadow) har nått exempel på att "du kommer in, men larmet går och du har hundra vakter efter dig" osv.

Här är ett exempel från The Forge: "Om du lyckas med tärningsslaget kommer du över ravinen. Om du misslyckas med tärningsslaget kommer du över, men får 3d6 skador."

Det finns andra intressenter som vill hjälpa eller stjälpa rollpersonernas uppdrag. Hur hanterar de situationen? Hur svarar de på rollpersonernas misslyckande? Hur reagerar köpmannen på att han haft inbrott? även om han kom på tjuvarna och lyckades avstyra det? Vad händer nu när adelsmannen rollpersonerna skulle skydda är död? Vad gör gruvbolaget åt att deras bärgningsförsök av sin freighter misslyckades? Hur reagrerar samhället på kidnappningen som urartade i ett blodbad? Vad händer när expeditionen blir kidnappad av vildar? Kommer det räddningsförsök?

Dessa typer av saker tycker jag är helt awesome. Men det är inte vanligtvis den sortens grejer som jag menade misslyckas framåt eller fail forward. Givetvis har många begrepp använts på lite olika sätt i olika grupper och sammanhang under årens lopp, men jag tycker jag ändå har ett historiskt stöd i den betydelsen jag menade.


Om inte annat så... är det fenomenet (ta det där med ravinen till exempel) något som många spel- och äventyrs-designers använder (hur jag än ogillar det) och det behöver ett namn, och det perfekta namnet för det är "fail forward".


Det du beskriver är väl mer vanliga misslyckanden och jag älskar ju dom. Ibland är det fail sideways (dom kommer inte in genom dörren till just det huset men kanske dom kan göra något annat intressant i staden) och ibland är det bara pladask, OK, hjältebragderna över, nu måste ni bara ut härifrån levande istället, glöm den där diamanten ni kan inte få den, spring för livet, det är ert nya äventyr nu. Gillar dom båda?

 

[Rickard]

Är inte James Bond RPG lite av ett illusionismens och GM Force:ns högborg? Har fått för mig att många räls-traddiga tekniker återfanns där.

Låter faktiskt konstigt, då Chris Klug sade till mig att han baserade James Bond RPG på Impro av Keith Johnstone. Har inte läst spelet med just rälskritiska ögon, men det spelet var rejält annorlunda för sin tid - även när jag läste det för tio år sedan. Enda omständliga var muliplikationstabellen.

 

[thartvigsson]

Jag kan inte säga att jag gjort en djupstudie av hur begreppet använts utan har mer ett minne av att jag på senare år sett det i en del spelböcker med den definition jag gav.
Om det används på det sätter som 2097 säger tycker jag att det är att missförstå vad det betyder att misslyckas och håller med om att det är en konstig idé. Det där bromisslyckandet låter ju mest som dålig fantasi eller ett dåligt upplagt äventyr.
(Att man lyckas med negativa konsekvenser är ju snarast rimligt om man lyckas "dåligt" eller lyckas med väldigt liten marginal. Tyckte det nya warhammer fantasy hade ett väldigt inspirerande system för detta där tärningarna avgjorde om man lyckades bra eller dåligt men också i fall man fick en oväntad bonus eller negativ konsekvens. Nya Coriolis/mutant har också idén om ett precist men problemfyllt lyckande. Likaså kan man använda systemet med utmaningar/konflikter i Eon IV på samma sätt.)

 

[2097]

Thartvigsson: Låter som om vi är rätt överrens om hur vi gillar våra lir!

Rickard: Mmm, det jag mindes var faktiskt nån kvant-rese i nån trappa eller vad det var. Men nu hittar jag inte det igen.

 

[Lupus Maximus]

När det gäller James Bond-rollspelet så är det möjligt att äventyren har sådant. Jag har bara ett köpesäventyr till spelet, så jag har noll koll på de övriga. Från mitt perspektiv är JB det mest linjära/rälsiga som jag kan tänka mig spelleda eftersom det finns ett uppdrag att utföra och rollpersonen/rollpersonerna är är skapade med att de skall vara lojala mot sin organisation.

Men jag kan inte påminna mig några "kvant"-rekommendationer i reglerna. Snarare rekommendationer som "gör en tidsplan för skurken, som är vad som händer om spelarna inte gör något" och hur plot-pointsen kan användas och hur de kan motsvara "lucky breaks" i filmerna.

 

[Lupus Maximus]

Det är iofs inte DMs jobb att vara en "booming voice from the sky" som kommer med tips och goda råd men i DMs arbetsuppgift ingår att ställa frågor för att se till att kommunikationen kring utförandet är tydlig. Och dom frågorna kan ju vara ledande: "Har du din rustning på dig?"

Men, jag skulle nog snarare vara helt skoningslös.

Tja... Jag anser att en av mina uppgifter som spelledare är att försöka undvika att det inte finns flera olika visioner om vad som pågår och hur det fungerar i settingen. Spelarna får gärna göra misstag utifrån att de felaktigt tolkar korrekt förmedlad vision. Men ett misstag baserat på att spelaren misstolkat något som skulle vara uppenbart för rollpersonen.

I vissa settings är det rimligt att kunna smyga i full plåtrustning, i andra inte (eller ens orka ha den på sig konstant). Det finns ofta "underförstådda självklarheter" som är allt annat än en självklarhet.

 

[ceruleanfive]

Tja... Jag anser att en av mina uppgifter som spelledare är att försöka undvika att det inte finns flera olika visioner om vad som pågår och hur det fungerar i settingen. Spelarna får gärna göra misstag utifrån att de felaktigt tolkar korrekt förmedlad vision. Men ett misstag baserat på att spelaren misstolkat något som skulle vara uppenbart för rollpersonen.

Om karaktären rimligen borde ha haft information som hade inneburit att spelaren hade agerat annorlunda, då anser jag det väldigt angeläget att SL flikar in den informationen innan spelarens beslut är slutgiltigt.

Som mitt överdrivna exempel med det uppenbara hålet mitt i rummet. Karaktären borde givetvis ha uppmärksammat hålet och hade då inte klivit rakt ut i det. SL bör då absolut klargöra läget först.

 

[2097]

Tja... Jag anser att en av mina uppgifter som spelledare är att försöka undvika att det inte finns flera olika visioner om vad som pågår och hur det fungerar i settingen.

Som jag skrev senare i tråden var mitt minne påverkat av att mina senaste kampanjer varit fish-out-of-water där RP färdats till ett för dom okänt land. I en situation där RP mycket väl borde känna till dvärgapolitiken är det kanske en annan femma.

 

[Lupus Maximus]

Sedan finns det också ett värde att ibland ge för lite information, och låta spelarna agera på det. Ungefär som alla de gånger i en FPS där man skjutit mot sin spegelbild...

Men inte lätt att få det bra.

 

[ceruleanfive]

Som jag skrev senare i tråden var mitt minne påverkat av att mina senaste kampanjer varit fish-out-of-water där RP färdats till ett för dom okänt land. I en situation där RP mycket väl borde känna till dvärgapolitiken är det kanske en annan femma.

Sedan finns det också ett värde att ibland ge för lite information, och låta spelarna agera på det. Ungefär som alla de gånger i en FPS där man skjutit mot sin spegelbild...

Absolut! Där har vi ju inte problemet med att karaktärerna själva borde veta bättre – det är ju då de själva som inte har mer info eller tolkar den fel.