Björn Hellqvist
Swordsman
Jag har kommit hem från LinCon, som var långt (3½ dygn) och späckat med spel. Jag har sällan spelat så mycket på ett konvent, men det var också högst skiftande kvalitet på arrangemangen. Call of Cthulhu-turneringen övertygade mig dock om friformens (i synnerhet den minimalistiska varianten) enorma svagheter. Vi var ett gäng som fick spela ett scenario färdigskrivet samma dag, och som SL fått ut en timma innan spelstart. Då scenariot var på en (1) sida, så tog det väl inte så lång tid att läsa in det... Karaktärsbeskrivningarna var på totalt ca sex sidor, och scenarioidén rätt bra. Tyvärr gjorde den korta förberedelsetiden det svårt för SL:arna att ta in och bearbeta texten. Vår SL hade tillräcklig improvisationsförmåga och allmänbildning för att kunna fylla ut det knapphändigt redovisade förloppet, men det fick mig att fundera över ett par saker...
Den första är att det är nonchalant mot både spelare och SL att vara så pass sen med dela ut scenariot. Som lag betalar man 100-125:-, och då förväntar man sig en viss nivå på arret. Det var flera scenarion på LinCon som var kvalitativt och kvantitativt undermåliga, vilket drog ner intrycket av ett konvent som hade flera mycket bra scenarier att bjuda på. Snacka om grisen i säcken...
Det andra är att problemet med den här typen av "minimalistisk friform" (författaren är sen, lat och struntar i testspel) är att en medelmåttig SL får stora svårigheter att köra äventyret. Det finns inga miljöbeskrivningar, inga SLP-beskrivningar, samt inga stats som kan kvantifiera motståndet. Om man har ett "traditionellt" scenario, så kan även en medelmåtta erbjuda spelarna en hyfsad spelupplevelse, men knappast med en sida friform.
Detta ska kontrasteras mot Western-äventyret (del 2 i "Dollartrilogin"), som visserligen omfattade rätt kort scenariotext, men där stödet till SL var klart bättre. Scenariot hade massor av spaghettiwesternkänsla, och det fltiga bruket av tärningar i eldstriderna gjorde att man kände att man verkligen riskerade något. Flera spektakulära resultat gladde oss, vilket skulle varit omöjligt med friform (om nu man inte skulle störas av att det kändes riggat). Tyvärr, friformsfantaster, ni kommer att ha ännu svårare att övertyga mig. Rollspel och "rullspel" går att kombinera.
PS: då arrangörerna av CoC-turneringen är mina vänner, känns det inte helt lätt att kritisera dem. Jag har dock redan fört fram kritiken till dem personligen.
http://www.algonet.se/~enda
Den första är att det är nonchalant mot både spelare och SL att vara så pass sen med dela ut scenariot. Som lag betalar man 100-125:-, och då förväntar man sig en viss nivå på arret. Det var flera scenarion på LinCon som var kvalitativt och kvantitativt undermåliga, vilket drog ner intrycket av ett konvent som hade flera mycket bra scenarier att bjuda på. Snacka om grisen i säcken...
Det andra är att problemet med den här typen av "minimalistisk friform" (författaren är sen, lat och struntar i testspel) är att en medelmåttig SL får stora svårigheter att köra äventyret. Det finns inga miljöbeskrivningar, inga SLP-beskrivningar, samt inga stats som kan kvantifiera motståndet. Om man har ett "traditionellt" scenario, så kan även en medelmåtta erbjuda spelarna en hyfsad spelupplevelse, men knappast med en sida friform.
Detta ska kontrasteras mot Western-äventyret (del 2 i "Dollartrilogin"), som visserligen omfattade rätt kort scenariotext, men där stödet till SL var klart bättre. Scenariot hade massor av spaghettiwesternkänsla, och det fltiga bruket av tärningar i eldstriderna gjorde att man kände att man verkligen riskerade något. Flera spektakulära resultat gladde oss, vilket skulle varit omöjligt med friform (om nu man inte skulle störas av att det kändes riggat). Tyvärr, friformsfantaster, ni kommer att ha ännu svårare att övertyga mig. Rollspel och "rullspel" går att kombinera.
PS: då arrangörerna av CoC-turneringen är mina vänner, känns det inte helt lätt att kritisera dem. Jag har dock redan fört fram kritiken till dem personligen.
http://www.algonet.se/~enda
Får se hur det gick i år