Multiple Trollbabes
Den normala utgångspunkten i
Trollbabe är att varje trollbabe går lite sin egna väg. Du är på väg till bergen, jag är på väg till sjön. Vi har våra egna äventyr som alla är knutna till samma Scale men med våra egna Stakes kopplade till platserna vi anländer till. Vi slänger ut Conflicts och vi ser var tärningarna tar oss. När det är din tur sitter jag och lyssnar på hur
du tar äventyr vidare.
Men det måste inte vara så. Dels kan en trollbabe ta en annan trollbabe som Relationship, helt enligt reglerna, och därför dra in denna för att få göra omslag. Det går också att vara på väg till samma plats och därför involveras i samma Stakes och/eller Conflicts när ni väl anländer.
Slutligen går det också att mucka. Det är rentav
lätt att mucka. Det är helt legitimt att statuera som mål att du vill döda min trollbabe - och det är lika legitimt för mig att döda dig tillbaka. Till och med om enda skälet att du dras in i konflikten är för att jag checkar av dig, som relation, för att få ett omslag!
Egentligen fungerar reglerna precis som alltid. Respektera vem som narrerar, följ vart tärningsslagen leder, och berättelsen uppstår dynamiskt runt bordet. Men givetvis bör inte "jag dödar dig" vara det första du gör utan hellre få vara kulmen på ett långt äventyr med rimlig narrativ eskalering.
En trollbabe kan alltid följa Mal-logik. Om spelaren vill.
Kapitlet tar upp olika omständigheter och utfall kring konflikter mellan trollbabes och går även in på det som nämndes tidigare - hur det funkar när ni
inte är del av varandras scener. Direkt nödvändigt kapitel att ha läst igenom som spelledare.
Play
Ett solitt tipskapitel som ger dig som spelledare nio punkter att förhålla dig till som vardera är väldigt konkret och beskrivet med endast en paragraf. Skulle nästan föreslå att du kopierar sidan och har den med dig till spel.
Som spelledare, se till att inte komma med förberedda idéer - se vart spelet leder er. Driv förändringar utifrån vad som händer. Tryck hårt på konsekvenserna av avslutade konflikter - låt dem inte bara fisa av. Bygg vidare, och kom ihåg Screwdown. Etc. Tvärtom vad många äldre rollspel skriver om spelledarrollen så tycker Edwards att det oftast är
lättare att vara spelledare (i
Trollbabe) än det är att spela en trollbabe. Du reagerar och du lägger det minimalistiska grundarbetet. Men du behöver inte vara konsekvent.
Som spelare, spela rakt in i kaklet! Öppna munnen och
bli din trollbabe - begränsa henne inte. "Ride the tiger", tycker tipsen.
En kommentar Edwards gör kring varför spelet ser ut som det gör är att det egentligen bara uttrycker hur han iakttog att många grupper redan spelade. Att det här sättet att distribuera det narrativa ansvaret - men göra det
extremt tydligt - tjänar syftet att göra processen runt bordet mer tydlig. Om
Trollbabe faktiskt lyckas med det känner jag är en smaksak mer än något annat, eftersom det i vanlig ordning är ett helt legitimt svar att helt sonika säga "jag håller inte med".
Kapitlet avslutas med en riktigt bra genomgång av olika effekter som kan uppkomma ur spelet, och ett antal påpekanden om vad spelet
inte är. Det är inte en undersökning exempelvis (inget mysterium).
Glossary
Ett par sidor som listar alla ord som används, framförallt i regelsystemet. Skulle nog också vara behändig att ha som utskrift när det spelas.
Design Notes
"I was messing with stuff no one had ever tried" är kanske den mest stereotypt Edwardska kommentaren i hela boken, och dyker upp i hans designkåseri kring
Trollbabe och dess bana från idé till rollspel. Eller "
Trollbabe's impact on role-playing thinking and design was and is huge". Sorry, men när jag snubblar över den här nivån inverterad ödmjukhet blir jag faktiskt lite besviken.
Trollbabe är ett coolt rollspel, om än lite snårigt beskrivet. Men på samma sätt som jag ogillar när någon berättar för mig hur deras regelsystem är "snabbt" eller "enkelt", när det inte alls är det, så tycker jag inte om att få höra hur unik och innovativ
författaren av det jag läser är - från författaren själv.
Även om det är intressant att spåra olika designinfluenser som lett till
Trollbabe som produkt tycker jag faktiskt du hoppar över det här självupptagna kåseriet.
Acknowledgements
En sida med praise till andra skapare. Bra som lite tipslista.
Comics
Ett par sidor med seriestrippar som alla har med scener med coola trollbabes.
Slutsats - Trollbabe
Improvisation och olika tekniker för att göra det tydligare är något jag verkligen älskar. Det är inte säkert att du håller med om att det
Trollbabe gör faktiskt är improvisation, eftersom din definition kan skilja sig från min, men på det stora hela ser jag
Trollbabe som ett sätt att göra det bekvämare och tydligare vad du kan och får göra. Och med föredömligt enkla överskådliga regler.
Det är ett riktigt coolt rollspel, om än lite snårigt skrivet. Och jag förstår faktiskt varför det är så inzoomat som det är. Du spelar en trollbabe. Du är på väg någonstans. Det eliminerar många av diskussionerna som annars ofta kommer upp under en klassisk "session zero". Här hoppar ni över det helt och
bara kör. Något jag verkligen älskar. Kortare startsträcka, mer fokuserat spelande.
Om du kan ta till dig Edwards sätt att skriva rollspel och aktivt hoppar över Design Notes så har du här ett riktigt häftigt högoktantiskt rollspel som kommer kunna överraska dig i spel. Men du måste vara villig att släppa tyglarna när det krävs, och att greppa dem när
det krävs.
Så ... när spelar vi?