Nekromanti tropes vs women

[obak]

Hej allihopa, såg en notis I senate fenix om denna serie. Upptäckte den själv för några veckor sedan och delade den med några vänner.
Jag blev väldigt faschinerad men kände att jag behövde mer input i ämnet så jag sökte efter repliker på serien. Serien har genererat mycket respons, majoriteten av den är mestadels svammel, rants, rage etc. men fann åtminstone ett seriöst svar som jag tänkte dela med mig av.
Tropes vs women part 1 & 2:
http://www.youtube.com/watch?v=X6p5AZp7r_Q

http://www.youtube.com/watch?v=toa_vH6xGqs

TheBadCop69 replik:
http://www.youtube.com/watch?v=mmtYTKosWIk

Dangerousanalysis replik:
http://www.youtube.com/watch?v=bwwFx-tz9TY

KiteTales replik:
http://www.youtube.com/watch?v=HJihi5rB_Ek

 

[krank]

TheBadCop69 replik:
http://www.youtube.com/watch?v=mmtYTKosWIk

Löpande kommentarer (till killen i filmen, inte till obak):

Nej, existensen av ett fåtal spel med kvinnliga protagonister "dismantlar" inte hennes argument i första videon. Den som tror att existensen av 5-6 spel med starka kvinnor rom protagonister väger upp det rätt mycket större antal spel som inte har det behöver lära sig mer matte.

"PS1-spel från 2001 är inte modernt" - dude, självklart är det en del av "modern gaming". Det handlar inte om konsollgenerationer utan om paradigmer.

Jo, självklart är våld mot kvinnor en selling point. Chock value, kallas det.

...Så nu bevisar du att du inte fattar statistik, genom att inte greppa varför man blir argare när det är våld mot kvinnor än våld mot män. Dels är det våld män utsätts för oftare våld de själva deltar i, och dels har vårt samhälle könsroller som säger att det är mer OK med våld mot män än våld mot kvinnor.

Sånt här gör mig alltid jävligt irriterad. Man måste kunna påtala "tropes vs women" utan att samtidigt avkrävas ansvar för att göra "tropes vs men", eller "tropes pro women". Så fuck you and your airquotes.

"Men deserve to be hit, right" - MEN FUCK YOU OCH DIN JÄVLA STRÅGUBBE, IDIOT.

Men för fan... När det handlar om tropen "damsels in distress" ska man alltså också tala, samtidigt, om att det minsann är synd om män också? MISSING THE POINT.



Återkommer om jag ids ta mig igenom hela hans del 2...

 

[krank]

Del 2:

"I went into this with an open mind" - lögnare, för sen beskriver du att du inte gör det.

Ja, för att stänga av youtubekommentarer är "CENSUUUUUUR". Jag har läst hur kommentarerna om och till Anita ser ut. Jag förstår varför hon stänger av kommentarfältet.

"Nejnej, Dantes Inferno är inte alls bara ett spel om en man vars äventyr motiveras pga att hans fru tas till helvetet och han måste nå henne, det är ett spel om en man som motiveras att söka sin kidnappade fru för att han måste erkänna att han varit en Bad Boy" - men vafan, på vilket sätt är det relevant? Det blir inte mindre damsel in distress för det. Det handlar INTE lika mycket om henne som om honom, och det faktum att du tror det visar vilket snett jäkla perspektiv du har.

"Yes, jag kan hitta ett exempel på mercy killing mot män, alltså FINNS INGA STRUKTURER RAAAAAH"

Yay, "i love women". Det ursäkter ju allt...

Jag tänker fan inte kolla på sex delar av det här... Efter två videos har han mest gnällt, missat poänger, visat att han inte fattar vad strukturer är, etc.

Om Anita Sarkeesian någonstans påstått att den här videoserien skulle vara någon form av akademisk forskning har jag missat det. Jag kräver inte samma saker av en videoserie om troper mot kvinnor i TV-spel som jag skulle kräva annars. Men även OM jag skulle göra det så verkar den här killens huvudsakliga argument vara att Anita minsann borde ha snackat om män också, hur synd det är om dem. Och det är ett antifeministiskt argument jag är sååååååå trött på.

 

[krank]

Ska förtydliga att jag inte tycker att Sarkeesians videos är Best Thing Ever. De är ganska mediokra, om än intressanta. Det är lite intressant att få namn på saker och få se några belysande exempel eftersom man då lättare ser liknande grejer i andra sammanhang. Och för en spelskapare är det guld. Jag tycker de är helt OK. Inget att tillbe, men heller inget att hata. Men det är tydligt att en hel del män upplever sitt privilegie som ensamma uttydare och konsumenter av spel som hotat.

 

[Möller]

Nu har jag sett båda delarna och ... mja.

Hon har ju helt rätt, Sarkeesian, men det är knappast nyheter hon kommer med. Om man redan är insatt i ämnet genus i spel så behöver man nog inte se dem.

Däremot kan de vara bra för nytillkomna, kanske feminister som inte är så haj på spel eller gamers som inte har så mycket koll på feminism. För de är välproducerade och gedigna.

 

[Magnus Seter]

... gamers som inte har så mycket koll på feminism. För de är välproducerade och gedigna.

Den kategorin tillhör nog jag. Det är kanske uppenbara saker som sägs, men för de som inte tänkt så mycket på såna saker, kan det vara bra att det finns något som kan fungera som ögonöppnare och introduktion.



/M

 

[krank]

Däremot kan de vara bra för nytillkomna, kanske feminister som inte är så haj på spel eller gamers som inte har så mycket koll på feminism. För de är välproducerade och gedigna.

Ja, jag har minst en kompis som nu plötsligt börjat se damsels in distress överallt efter att ha sett dem =)

 

[Feuflux]

... gamers som inte har så mycket koll på feminism. För de är välproducerade och gedigna.

Den kategorin tillhör nog jag. Det är kanske uppenbara saker som sägs, men för de som inte tänkt så mycket på såna saker, kan det vara bra att det finns något som kan fungera som ögonöppnare och introduktion.



/M

Och för oss som spelat typ 5 olika dataspel de senaste 10 åren var det en rejäl ögonöppnare att se mängden spel som kör med samma grej (typ den där "rädda kvinnan fast sen visar det sig att hon förvanskats till ett monster och ber om att dödas" som jag själv aldrig stött på).

För övrigt så längtar jag efter hennes del 3.

 

[Ond bråd död]

Precis. En riktig ögonöppnare att spel har så extremt lika handling.

 

[Troberg]

Precis. En riktig ögonöppnare att spel har så extremt lika handling.

Effektiva plot elements är återkommande, för att de funkar. Bra eller dåliga.

 

[krank]

Effektiva plot elements är återkommande, för att de funkar. Bra eller dåliga.

Allt som "funkar" är inte bra eller rimligt eller vettigt att använda. Det finns ingen som påstått att troperna inte funkar. Det finns heller inte speciellt många som hävdar att de används för att onda, konspirerande patriarkat-megabossar sitter och illvilligt vill programmera unga pojkar att bli våldsmördare. De finns säkert, men jag törs lova att de inte är i majoritet.

Det de flesta menar är istället att det handlar om att speltillverkare utan att reflektera speciellt mycket över det reproducerar normer som egentligen inte skulle behöva reproduceras. Det betyder inte att speltillverkarna är onda konspiratoriska patriarkatondingar. Det betyder bara att de antingen inte tänkt på de potentiella problemen eller inte ser de potentiella problemen som speciellt stora.

Med andra ord: jag ser inte riktigt vad argumentet "för att de funkar" passar in.

 

[Arfert]

Precis. En riktig ögonöppnare att spel har så extremt lika handling.

Effektiva plot elements är återkommande, för att de funkar. Bra eller dåliga.

Ja så är det ju. Enkelt att skriva (de flesta spelförfattare är inge vidare, sorry). Och enkelt att använda för att få fram känsloreaktioner hos den manlige spelaren. Som inom är målgruppen.

Sen var många av exemplen japanska spel. Japanska män är mansgrisar. Bigtime. Och de flesta andra var amerikanska spel. Amerikanska män är väl generellt inga... nej det år räcka. Ni vet vad jag menar.

 

[Arfert]

de där "snälla döda mig"-spelen har jag aldrig spelat... men vilken skit de verkar vara.

 

[krank]

de där "snälla döda mig"-spelen har jag aldrig spelat... men vilken skit de verkar vara.

Jag spelare inte sådär supermycket numera (ligger några år efter), men... ja.

Tyvärr dyker den här sortens skit upp i annars ganska dugliga spel också. Spelar Prototype nu, som har en ganska trevlig story med lite olika lager och så. En protagonist som inte är speciellt god, hela den svängen. Och så känner de sig absolut tvungna att ha en scen där hans syster blir kidnappad av ett stort muskelmonster. Bleägh. Jag gillar mycket med spelet, men inte hur kvinnor gestaltas...

(Givetvis en superond supersexig kvinna som frestar också. Oh, vad jäkla less jag är på det där frestandet.)

 

[Anchorman]

de där "snälla döda mig"-spelen har jag aldrig spelat... men vilken skit de verkar vara.

I Gears of war är det utan tvekan den lraftigaste scenen. Spelade coop med en kompis, jag spelade som Dom som blir tvungen att skjuta sin fru.
Efter den scenen ska man smyga sig ut och det är ett tillfälle då karaktärer säger till varandra när en patrull passerar att vi ska sitta och vänta.

Jag hoppar upp och skjuter som en galning, min kompis skriker i micken och undrar vad fan jag gör.
-DEM DÖDADE MIN FRU!!

Öhhh så ja, jag vet inte riktigt vad det var för mening att skriva det här. Men det kan ju vara väldigt kraftiga scener även om de är tråkigt klyschiga.

 

[Arfert]

Visst är det så.. datorspel staplar ju klyschor på varandra, men funkar ändå för många. Jag har dock tröttnat på dem. Och har inte samma reaktionshastighet som förr. Det får bli strategispel som inte är realtime för mig.

 

[Troberg]

Med andra ord: jag ser inte riktigt vad argumentet "för att de funkar" passar in.

Det förklarar deras återkommande förekomst.

 

[Tsianphiel]

En annan anledning till varför den här typen av tropes och stereotyper förekommer är för att spelförlagen använder sig av samma, begränsade fokusgrupper och målgruppsurval för nästan varje nytt spel som skapas.

Förlagen är också fast i samma gamla hjulspår som de alltid varit, det är mindre riskfyllt och det är en garanterad framgång. Det är därför EA och Ubisoft satsar på uppföljare. Man kan utan problem förvänta sig en viss vinst bara genom att använda ett namn som nått framgång tidigare.

Sedan är också många förläggare och utvecklare rekryterade ur mål- och fokusgrupperna som spelen riktar sig till, och många av dem är har samma inställning som de kommentatorer som i alla fall jag ser ofta i samband med kritiska texter eller som här, kritiska videos, det vill säga att de inte upplever det som ett problem med sexism, så därför är det heller inte ett problem.

Jag har hört mängder med ursäkter till varför kvinnor inte är en giltig målgrupp, varför kvinnor inte bör vara med i spel annat än som plot points och varför det absolut inte går att ha en stark kvinnlig spelarperson. Det rör sig om allt från moraliska och etiska resonemang (man kan inte slå på kvinnor!) till historisk korrekthet (det fanns inga kvinnor på den tiden!) etc, etc. Och pengarna vinner nästan alltid. Det finns en förutfattad mening om att det som säljer nu kommer att fortsätta sälja, trots att det börjar visa sig att den kvinnliga publiken växer enormt (45% av alla spelare är kvinnor) och att den kvinnliga publiken och för den delen många av de manliga spelarna vill ha en bredare och mer jämställd spelupplevelse.

För min del köper jag inte argumentet "det funkar" rakt av. Ja, det fungerar, men det finns också många andra orsaker till varför ingen förändring sker, bland annat en tröghet inom förlags- och utvecklarväsendet.

 

[Magnus Seter]

Med andra ord: jag ser inte riktigt vad argumentet "för att de funkar" passar in.

Det förklarar deras återkommande förekomst.

Ja, jo, men "det funkar" ju för en specifik avgränsad målgrupp, den som den alltid funkat på.

För att bredda marknaden krävs nog något som funkar för fler. Och det kanske innebär att man måste avskeda de kunder som det funkar för idag, eftersom det kan vara så att de håller tillbaks utvecklingen av bättre spel på grund av att det gamla vanliga funkar.

För många år sen bråkade jag med "gamers" om det som idag kallas "casual gaming". Framsynt som jag är hävdade jag att det som inte ansågs av gamers som "riktiga spel" i själva verket var framtiden för spelen och spelbranschen. Något som idag inte är en lika kontroversiell åsikt.

Men fortfarande hör vi "hardcore gamers" definiera spel och berättelser och allt annat på ett sätt som exkluderar nästan allt som är nytt och spännande.

Så "det funkar" ända tills skeppet sjunker.

/Magnus

 

[Arfert]

Det är ungefär som att jobba med DR till bokklubbar (som jag bl.a. gjort). Man har en formel som funkar, man kan till och med i förväg räkna ut vad vinsten blir med hyfsad säkerhet. Men man tar inga som helst risker att göra nåt annorlunda/bättre eftersom man då tar en risk.

För övrigt tycker jag att de som hänger upp sin verksamhet på marknadsundersökningar inte är innovativa. Sony avråddes från att släppa den första Walkman:en, undersökningarna sa att den skulle floppa. Men Sony-chefen, den legendariska Akio Morita, körde över undersökningen med "The public doesn't know what is possible".

Steve Jobs ogillade förresten marknadsundersökningar, de hämmade kreativiteten.