Nekromanti Två vapen i Eon IV?

[Vincir]

Finns det några regler för att använda sig av två närstridsvapen i Eon IV? Har nämligen inte hittat något, men en spelare fick resultatet Dubbelhänt från bakgrundstabellen, där det står att karaktären orsakar +2 skada om den håller i två vapen. Någon som har en fin husregel kring detta?

 

[Ymir]

Det funkar helt enkelt så att du kan hålla precis vilket vapen som helst i ena och den andra handen, antagligen även en sköld eftersom sköldar i praktiken är vapen. Det finns även en motsvarande förmåga som heter Ambidextriös, och gör att du, om du har två vapen, aldrig får mer än 1 utmattning av försvarsvariationer.

Planen är att tabellresultat som dessa, bland annat, kommer att reproduceras i ett kommande stridskonstsystem, så att alla rollpersoner kan få tillgång till dem om de skulle vilja, inte bara de som råkat slå dem på tabellerna.

 

[Cieylor]

Jag tyckte alltid att vapen i fel hand var onödigt hårt bestraffat i gamla Eon. I Eon IV har jag hittills bara låtit någon som har två vapen använda vilket de vill när de anfaller utan några avdrag. Tyvärr ger det bara ett incitament om vapnen har olika egenskaper, och det är bara vissa kombinationer som kan mäta sig med tvåhandsvapen eller sköld. Sköld känns för övrigt väldigt bra, speciellt för starka personer som har gott om bra vapenval ändå.

Men men, det kanske är stridskonster man skall ha för att slåss med två vapen helt enkelt.

 

[Famine]

Det funkar helt enkelt så att du kan hålla precis vilket vapen som helst i ena och den andra handen, antagligen även en sköld eftersom sköldar i praktiken är vapen. Det finns även en motsvarande förmåga som heter Ambidextriös, och gör att du, om du har två vapen, aldrig får mer än 1 utmattning av försvarsvariationer.

Planen är att tabellresultat som dessa, bland annat, kommer att reproduceras i ett kommande stridskonstsystem, så att alla rollpersoner kan få tillgång till dem om de skulle vilja, inte bara de som råkat slå dem på tabellerna.

Härligt! Det är så som jag husreglat så länge..

 

[Purgatid]

Två vapen är i de flesta rollspel ruskigt bra, medan det i verkligheten var förpassat till marginalerna pga bristerna. Brister som för övrigt sällan framkommer i rollspel. Har inte gått igenom EON IV stridssystem, men kan tänka mig att om det saknas fördelar med att bara ha ett ensamt enhandsvapen kanske man kan försöka representera det. En fri hand att greppa med är en egen fördel i min mening.

 

[PalMer]

Vi har gjort ett första försök med att omvandla Eon III Vapenmästaren till Eon IV - misstänker att Helmgastarna kommer att gör stridskonster till en hög med Fördelar man bara kan använda med rätt stridskonst?
Här är vårt förslag http://2kaaq.blogspot.se/2014/12/stridskonster-till-eon-iv.html

 

[Reddokk Fheg]

Två vapen är i de flesta rollspel ruskigt bra, medan det i verkligheten var förpassat till marginalerna pga bristerna. Brister som för övrigt sällan framkommer i rollspel. Har inte gått igenom EON IV stridssystem, men kan tänka mig att om det saknas fördelar med att bara ha ett ensamt enhandsvapen kanske man kan försöka representera det. En fri hand att greppa med är en egen fördel i min mening.

Två vapen var inte så ovanligt i verkligheten. Finns gott om beskrivningar om detta.

Men då var det oftast någon form av svärd och en dolk. Italienarna tex körde rätt mycket med långsvärd och dolk.
Rapier och dolk förekom även det. men detta var dock oftast för duellerande och inget som förekom på slagfältet

Svärd och sköld eller bucklare var nog mer effektivt. och största delen till att dolk användes i stället för en sköld eller bucklare var nog helt enkelt att en dolk är lättare att bära med sig. och därför utvecklades tekniker för detta för att slippa bära med sig en sköld

Även om det öven förkom att man höll ett vape i samma hand som skölden.
Skottarna använde ibland dirk och en targ i samma hand

Även inom vissa indiska skolor körde med en bucklare och en dolk i samma hand

Men andra kombinationer som svärd och yxa. 2 svärd och liknande var ovanligare även om det förekom så var det som du sa förpassat till marginalen.

Att det var just dolk + något vapen oftast ett svärd som var det vanligaste beror not på att i stort sett alla hade en dolk eller kniv på sig och att det i många fall är bättre att ha något i handen än ingenting.

men hur mycket av detta som går eller bör överföras till rollspel vet jag inte. Det är ju trots allt ett spel och att försöka göra det för realistisk blir oftast komplicerat

 

[Purgatid]

Två vapen var inte så ovanligt i verkligheten. Finns gott om beskrivningar om detta.

Att det finns beskrivningar betyder inte att det var vanligt. Historiska källor lyser med frånvaron av dubbelfäktning, och de få källor som finns utgörs ganska mycket av träningspamfletter och några vittnesmål. Att jämföra då med de utbroderade och väldokumenterade källor som finns om all annan strid, så tror jag att slutsatsen att det inte var ovanligt är felaktig. Det förekom absolut, det kan vi vara säkra på, men att kalla det något annat än ovanligt skulle nog inte göra det rättvisa.

Svärd och sköld eller bucklare var nog mer effektivt. och största delen till att dolk användes i stället för en sköld eller bucklare var nog helt enkelt att en dolk är lättare att bära med sig.

Betydligt troligare att det var en prestigegrej i min mening, precis som att äga ett svärd. Svärd är, till skillnad från vad många tror, inte ett supereffektivt vapen. Det är inte dåligt eller så, men knappast det bästa valet om man har möjlighet att välja. Trästaven brukar lyftas fram som ett av de bästa, om inte det bästa vapnet. Några av författarna till tidigare nämnda pamfletter nämner vapnet som det bästa vapnet.

Att det var just dolk + något vapen oftast ett svärd som var det vanligaste beror not på att i stort sett alla hade en dolk eller kniv på sig och att det i många fall är bättre att ha något i handen än ingenting.

Det finns några tekniker som beskriver två långa vapen, men de är inte så många. Främsta problemet med två längre vapen är att man i så fall får koncentrera sig på stickanfall eftersom två långa vapen går in i varandra om man hugger - såvida man inte bara hugger från vapenhandens sida, vilket i så fall gör alla anfall extremt förutsägbara för motståndaren. Tror inte tillgången till dolk var en variabel, de flesta paraddolkar är ganska otympliga att ha med sig, tridentdolkar osv. Snarare är ett långt och ett kort, eller två korta, betydligt bättre val för dubbelfäktning för att vapnen inte går in i varandra lika lätt.

Ser inte varför ett extra vapen skulle föredras framför möjligheten att greppa motståndaren med en tom hand. Syns rätt tydligt också, rent historiskt, att det var föredraget med en tom hand framför två vapen. Två vapen kan (potentiellt, skickliga fäktare kunde säkert kompensera) negativt påverka hävkraften, acceleration i anfallen (speciellt med vapen so kräver skärande manövrer, som svärd) samt kontroll över vapnet, dessutom delar du upp din uppmärksamhet mellan de båda vapnen. Det betyder inte att dubbelfäktning är sämre, men det kräver betydligt mer träning och engagemang än rollspel gör gällande.

Betänk att du i EON III i praktiken kan lägga några veckor på att träna dubbelfäktning och så är du klar att köra sedan. Faulks vapenteknik t.ex. Krävs typ ingenting, medan dubbelfäktartekniker historiskt lärs ut först när du redan är väldigt skicklig och kräver massor av träning eftersom du annars helt enkelt inte klarar av det. I rollspel förekommer heller inga av nackdelarna (utom lite grann i DnD) utan man får helt enkelt en extra handling. Poof, bara sådär. Samtidigt så struntar rollspel i historiskt uppskattade vapen som trästav och dylikt.

Det var mest det jag ville få fram. Upplever ibland att rollspelsmakare inte sneglar tillräckligt på hur vapen faktiskt användes historiskt, utan de kör på med det som alla andra rollspel redan berättat för dem - dubbelfäktning är kung, och trästav suger. EON är typ det enda rollspel jag känner till som lyfter fram sköldar som ett bra alternativ. Har inte läst EON IV stridssystem, så jag vill inte uttala mig för mycket om det. I EON III har vi patchat reglerna massor för att få fram en känsla som ligger närmre hur vapen användes.

 

[Reddokk Fheg]

Att det finns beskrivningar betyder inte att det var vanligt. Historiska källor lyser med frånvaron av dubbelfäktning, och de få källor som finns utgörs ganska mycket av träningspamfletter och några vittnesmål. Att jämföra då med de utbroderade och väldokumenterade källor som finns om all annan strid, så tror jag att slutsatsen att det inte var ovanligt är felaktig. Det förekom absolut, det kan vi vara säkra på, men att kalla det något annat än ovanligt skulle nog inte göra det rättvisa.

Uttryckte mig lite klumpigt. Menade att det inte var allt för ovanligt när det kommer till fäkt skolor och professionella duellanter. Dock inte vanligt. Det är är ju en skillnad mellan inte så ovanligt och vanligt.
Sedan verkar det ven förekommit ibland just för att dolken funnits till hand så att säga. Att du håller en dolk i den tomma handen betyder inte att du måste använda den fullt ut. att bara hålla den där tar ingen uppmärksamhet och det ger dig möjlighet att om tillfälle ges attacker amed den eller om det skulle behövas hjälpa till att parera. och skulle du få ett bra tillfälle för att greppa kan du alltid släppa den.
Men som sagt det finns inte allt för mycket uppgifter om detta så mycket är spekulationer och antagande.
Men hade jag möjlighet till att dra en dolk eller kniv om jag slogs med ett enhandsvärd så skulle jag göra det hellre än ha en tom hand. Den kan ju komma till nytta och den går att släppa om jag skulle vilja greppa

Betydligt troligare att det var en prestigegrej i min mening, precis som att äga ett svärd. Svärd är, till skillnad från vad många tror, inte ett supereffektivt vapen. Det är inte dåligt eller så, men knappast det bästa valet om man har möjlighet att välja. Trästaven brukar lyftas fram som ett av de bästa, om inte det bästa vapnet. Några av författarna till tidigare nämnda pamfletter nämner vapnet som det bästa vapnet.

Ja svärdet är ju lite av en kompromiss. det är inte bäst på något egentligen men dugligt på det mesta så att säga. Yxa är bättre hugg vapen. spjut är bättre stickvapen och så vidare. men en sak som gjorde svärdet så populärt förutom prestige och status är att så länge det inte är ett stort tvåhandsvärd så är det betydligt smidigare och lättare att bära än de flesta andra vapen. Spjut som exempel var ju det vanligaste vapnet på slagfältet i större delen av världen. just för att det är så effektivt och lätt att lära sig att använda. jämfört med de flesta andra vapen. men ett spjut bär du inte omkring på lika lätt som ett svärd. och absolut största delen av tiden bär du ju bara omkring på dit vapen. det är mycket liten tid du använder det egentligen.

Och när det kommer till "bästa" vapnet skulle jag nog vilja främhäva trästaven jag med, och även spjutet som är otroligt effektivt. Och relativt enkelt att hantera. Till och med en som bara fått en enklare träning på spjut skulle ge även en hyfsad svärdkämpe en tuff match
Jag skulle då inte vilja möta någon med spjut om jag själv hade ett svärd

Det finns några tekniker som beskriver två långa vapen, men de är inte så många. Främsta problemet med två längre vapen är att man i så fall får koncentrera sig på stickanfall eftersom två långa vapen går in i varandra om man hugger - såvida man inte bara hugger från vapenhandens sida, vilket i så fall gör alla anfall extremt förutsägbara för motståndaren. Tror inte tillgången till dolk var en variabel, de flesta paraddolkar är ganska otympliga att ha med sig, tridentdolkar osv. Snarare är ett långt och ett kort, eller två korta, betydligt bättre val för dubbelfäktning för att vapnen inte går in i varandra lika lätt.

Ser inte varför ett extra vapen skulle föredras framför möjligheten att greppa motståndaren med en tom hand. Syns rätt tydligt också, rent historiskt, att det var föredraget med en tom hand framför två vapen. Två vapen kan (potentiellt, skickliga fäktare kunde säkert kompensera) negativt påverka hävkraften, acceleration i anfallen (speciellt med vapen so kräver skärande manövrer, som svärd) samt kontroll över vapnet, dessutom delar du upp din uppmärksamhet mellan de båda vapnen. Det betyder inte att dubbelfäktning är sämre, men det kräver betydligt mer träning och engagemang än rollspel gör gällande.

Ja tekniker med två långa vapen är sällsynta. finns väl någon japansk stil med 2 svärd, typ katana. och om jag inte har fel så finns det någon teknik med 2 yxor med Kommer dock inte ihåg varifrån denna kom. Och jag tror att det var vanligt att ena yxan kastades mot motståndaren innan man gick i närstrid. finns några till men de är få. vanligaste var ett längre och ett kort vapen

Att bara hålla dolken i "offhanden" och vänta på tillfälle att använda den tar inte mycket koncentration. och kommer ett tillfälle att greppa är det ju bara släppa den.
men har man den i handen så är man ju redo att utnyttja den om tillfälle ges.
Vissa som studerat historsik strid anser att detta inte var speciellt ovanligt. men å andra sidan skulle jag nog inte kalla det att slåss med två vapen eller dubbel fäktning eftersom dolken inte användes aktivt i de flesta fall. den fanns bara där i väntan på tillfälle

Betänk att du i EON III i praktiken kan lägga några veckor på att träna dubbelfäktning och så är du klar att köra sedan. Faulks vapenteknik t.ex. Krävs typ ingenting, medan dubbelfäktartekniker historiskt lärs ut först när du redan är väldigt skicklig och kräver massor av träning eftersom du annars helt enkelt inte klarar av det. I rollspel förekommer heller inga av nackdelarna (utom lite grann i DnD) utan man får helt enkelt en extra handling. Poof, bara sådär. Samtidigt så struntar rollspel i historiskt uppskattade vapen som trästav och dylikt.

Detta håller jag med om. I de flesta rollspel innebär det i stort bara fördelar med två vapen och det är oftast allt för enkelt att lära sig dem.
och man kan använda de flesta vapen kombinationer. svärd och yxa. morgonstjärna och svär osv. och i verkligheten skulle detta inte vara speciellt effektivt. Betänk att i verkligheten kan man inte anfalla effektivt med båda vapnen samtidigt som i många spel.

Det var mest det jag ville få fram. Upplever ibland att rollspelsmakare inte sneglar tillräckligt på hur vapen faktiskt användes historiskt, utan de kör på med det som alla andra rollspel redan berättat för dem - dubbelfäktning är kung, och trästav suger. EON är typ det enda rollspel jag känner till som lyfter fram sköldar som ett bra alternativ. Har inte läst EON IV stridssystem, så jag vill inte uttala mig för mycket om det. I EON III har vi patchat reglerna massor för att få fram en känsla som ligger närmre hur vapen användes.

Ja det är ett stort plus för Eon. för i många andra spel är sköldar rätt värdelösa. tvåhands vapen eller två vapen är oftast så mycket bättre

Och tyvärr är det ofta rollspelsmakare inte har någon koll eller intresse av att kolla upp hur vapnen verkligen användes.
ta klubbor och hammare som exempel. i verkligheten är de inte speciellt bra i en strid där ingen har någon rustning. där är ett svärd mer effektivt. hammare och sådan vapen var ju vapen som användes mot tungt rustade fiender. Eftersom ett svärd inte kan göra mycket mpot någon i full plåt rustning. du hugger fan inte genom en sådan ens med ett tvåhandsvärd. enda chansen med ett svärd är att sticka i gliporna. Det var där vapen som hammare kom in i bilden.

men jag förstår även att det skulle bli allt för komplicerat om man skulle försöka sätta in allt detta i ett spel

 

[Big Marco]

Den största fördelen med att ha två olika vapen i vardera hand är den flexibilitet det ger dig gällande vapnens egenskaper. Men i övrigt ger det i grunden inga regelmekaniska fördelar såsom extra handlingar eller mer skada.

 

[Reddokk Fheg]

Den största fördelen med att ha två olika vapen i vardera hand är den flexibilitet det ger dig gällande vapnens egenskaper. Men i övrigt ger det i grunden inga regelmekaniska fördelar såsom extra handlingar eller mer skada.

Nej faktiskt så är eon ett av de få spel där det inte är mycket mer effektivt att köra med två vapen.

 

[Eleas]

Svärd var populärt av flertalet anledningar.

• Det gav skärsår, vilket pund för pund i regel är farligare än krosskador.
• Det var, som Purgatid observerade, dyrt och därför prestigefyllt. Samtidigt var det inte så dyrt att det låg bortom gemene man, om denne verkligen ville skaffa sig ett kortsvärd.
• Det var den bästa kompromissen för självförsvar. Sköld ger ett mångdubbelt bättre försvar, pålyxa erbjuder löjligt mycket bättre stridskapacitet, men ingen av dessa kunde man bära på stadens gator utan upptståndelse.
• Den var ett utmärkt sidovapen i krig.
• Det är en flexibel design som ger goda möjligheter till både anfall och försvar utan att man behöver gå i full krigsmundering.

I stort skulle jag säga att svärdet i forna tider uppfyllde den roll som pistolen har idag. Större svärd skulle i det närmaste kunna beskrivas som maskinpistoler eller SMGer efter den jämförelsen.

Om jag känner de ansvariga rätt kommer detta tas med i beräkningen. Kanske får då äntligen svärd och bucklare det erkännande som saknats i tidigare utgåvor.

 

[Reddokk Fheg]

Svärd var populärt av flertalet anledningar.

• Det gav skärsår, vilket pund för pund i regel är farligare än krosskador.
• Det var, som Purgatid observerade, dyrt och därför prestigefyllt. Samtidigt var det inte så dyrt att det låg bortom gemene man, om denne verkligen ville skaffa sig ett kortsvärd.
• Det var den bästa kompromissen för självförsvar. Sköld ger ett mångdubbelt bättre försvar, pålyxa erbjuder löjligt mycket bättre stridskapacitet, men ingen av dessa kunde man bära på stadens gator utan upptståndelse.
• Den var ett utmärkt sidovapen i krig.
• Det är en flexibel design som ger goda möjligheter till både anfall och försvar utan att man behöver gå i full krigsmundering.

I stort skulle jag säga att svärdet i forna tider uppfyllde den roll som pistolen har idag. Större svärd skulle i det närmaste kunna beskrivas som maskinpistoler eller SMGer efter den jämförelsen.

Om jag känner de ansvariga rätt kommer detta tas med i beräkningen. Kanske får då äntligen svärd och bucklare det erkännande som saknats i tidigare utgåvor.

Bra liknelse med pistoler

ja jag hoppas det för svärd och bucklare är en effektiv combo

 

[Ymir]

Om jag känner de ansvariga rätt kommer detta tas med i beräkningen. Kanske får då äntligen svärd och bucklare det erkännande som saknats i tidigare utgåvor.

svärd och bucklare är redan ganska bra i Eon IV, eftersom bucklaren är en oförstörbar sköld. Men om vi dessutom tänker oss att man har förmågan Två vapen (Defensiv), antingen genom tabellslag eller stridskonst, då pratar vi en kick-ass-kombo ja. Men eftersom systemet för sköldar i Eon IV är såpass abstrakt, har bucklaren tyvärr inga andra egenskaper som skiljer den från tex en liten rundsköld, än att den är just oförstörbar.

 

[Reddokk Fheg]

svärd och bucklare är redan ganska bra i Eon IV, eftersom bucklaren är en oförstörbar sköld. Men om vi dessutom tänker oss att man har förmågan Två vapen (Defensiv), antingen genom tabellslag eller stridskonst, då pratar vi en kick-ass-kombo ja. Men eftersom systemet för sköldar i Eon IV är såpass abstrakt, har bucklaren tyvärr inga andra egenskaper som skiljer den från tex en liten rundsköld, än att den är just oförstörbar.

jag vet inte exakt hur strids systemet fungerar för sköldar i eon IV. Skillnaden mellan el liten rundsköld och en bucklare är inte så stor. även om det är skillnad. men är det någon regelteknisk skillnad mellan bucklare och en större rundsköld?

I verkligheten blir det ju ganska stor skillnad mellan dessa typer av sköldar. som exempel så är inte en bucklare speciellt effektiv mot svärd som främst används för att stöta med. Typ rapier och likanade. där är en större sköld mycket effektivare

 

[Cieylor]

I Eon IV är bucklaren sämre än en större sköld tyvärr förutom, som Ymir säger, att den inte är Bräcklig. Bucklaren ger mycket sämre skydd mot avståndsvapen, och är även sämre i närstrid, så det som folk tyr sig till är riddarsköldar och stora rundsköldar.

Jag har ingen praktisk erfarenhet, men för mig känns det som om en lättare och smidigare bucklare, som inte hamnar ivägen för din sikt eller dina andra manövrer, borde vara rätt praktisk i närstrid. Självklart vill man ha en stor sköld när det börjar regna pilar. Möjligen borde man straffa de större sköldarna eller buffa bucklaren med någon ytterligare egenskap.

 

[Cieylor]

Den största fördelen med att ha två olika vapen i vardera hand är den flexibilitet det ger dig gällande vapnens egenskaper. Men i övrigt ger det i grunden inga regelmekaniska fördelar såsom extra handlingar eller mer skada.

Det här känns främst som att det är en fördel om man tar till lite lustiga kombinationer dock. Stridsspjut + stridsgissel är säkert inte speciellt praktiskt i verkligheten, men här kan det vara en höjdare för någon som är stark nog. Stridssvärd + dolk kommer däremot inte att ge så mycket.

Sedan skulle ju någon min-maxande trukh kunna få för sig att han skall slåss med en binderakkhammare i ena handen och en stridsstav i den andra...

 

[Toman]

Kan gott tänka mig att vissa vapenegenskaper kräver en viss fattning.

 

[Eleas]

Jag har ingen praktisk erfarenhet, men för mig känns det som om en lättare och smidigare bucklare, som inte hamnar ivägen för din sikt eller dina andra manövrer, borde vara rätt praktisk i närstrid. Självklart vill man ha en stor sköld när det börjar regna pilar. Möjligen borde man straffa de större sköldarna eller buffa bucklaren med någon ytterligare egenskap.

Jäpp, bucklare är uselt pilbågsskydd. Jag har kört lite HEMA med bucklare och sköld, och det man snabbt inser är bucklaren inte är "en sköld" i detta avseende, utan en komponent av det vapensystem som heter "svärd och bucklare." Det går inte att betrakta de två vapnen enskilt, för då faller poängen. Att byta ut bucklaren mot t.ex. en riddarsköld är lönlöst.

(I svärd och bucklare används bucklaren för att täcka anfallslinjer från fienden samtidigt som du anfaller med svärdet. Den används för att låsa fiendens händer och därmed kontrollera deras handlingsmöjligheter. Den används (i begränsad mån) för att blända och distrahera. Den används för att leda undan fiendens attack medan din egen kommer in. Slutligen, som viktigaste uppgift, tjänar bucklaren till att stadga och skydda båda händerna och handlederna från fiendens hugg.)

Så jo, egentligen bör man snarare tala om stridsteknik än beväpning: det är klart att färdigheten Svärd och Sköld spelar in, men Svärd och Bucklare borde rimligen varit en egen färdighet. Precis som du säger handlar det om att vissa kombinationer är mer eller mindre lämpade för att användas samfällt. De av Marco nämnda reglerna för två vapen kan möjligen funka rätt bra i praktiken, iofs, men det får jag nog speltesta mer innan jag vågar uttala mig.

 

[Eleas]

en stor rundsköld är, vilket imo verkar lite märkligt, i Eon IV sämre på att aktivt parera avståndsattacker än vad en bucklare är. Bucklarens fördel är att den är oförstörbar, dvs att fienden inte kan beröva dig den genom att slå sönder den.

Jag kan kinda, sorta se det: en bucklare är mycket rörlig och snabb, och det är nog inte alltför svårt att slå undan t.ex. en kastyxa med den. Däremot skulle jag hellre ha en rundsköld om någon besköt mig med pilbåge, så nej, det känns som en bugg.

I verkligheten blir det ju ganska stor skillnad mellan dessa typer av sköldar. som exempel så är inte en bucklare speciellt effektiv mot svärd som främst används för att stöta med. Typ rapier och likanade. där är en större sköld mycket effektivare

Just i fallet rapir kan jag se bucklare framgångsrikt användas (förslagsvis med långt framåtlutad ställning och därmed ena benet nästan sträckt bakåt). Då finns det bara begränsade punkter för rapirfäktaren att enkelt komma åt, och sedan ligger den där bucklaren och flyter mitt i ens anfallslinje. En stor sköld är nog i vissa avseenden lättare att bara manövrera runt -- stora sköldar har mer massa och kan därmed inte reagera fullt så snabbt.