Nekromanti Tvångsprivatisering av skolan [Edit]
- Thread starter walium
- Start date
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
Re: Ännu en anekdot
Vilket i sin tur leder till att just de skolorna inte får elever. Dålig undervisningskvalitet är inte ett bra konkurrensredskap. Det är nämligen alltid fritt fram för eleven att återvända till den kommunala skolan. Den är skyldig enligt lag att erbjuda plats.
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
Re: Alltså, öh...
Det har jag inte märkt hos mina barns undervisning. Är det månne så att Borlänge styrs av di rö-gröne?
Re: Ännu en anekdot
"Vilket i sin tur leder till att just de skolorna inte får elever. Dålig undervisningskvalitet är inte ett bra konkurrensredskap. Det är nämligen alltid fritt fram för eleven att återvända till den kommunala skolan."
Kanske i den perfekta idealvärlden men i den verkliga världen så finns det gott om dåliga produkter, dåliga företag, dåliga lösningar och ineffektivitet trots att det finns konkurrens. Och vi är inte heller lika självständiga och informerade konsumenter som vi borde vara. Det är inte säkert att man till fullo inser problemen och svagheterna förrän i slutet eller rentav efter avslutad utbildning. För att veta att den egna skolan är sämre än andra så måste man också veta något om alternativen. Redan idag så har friskolorna överlag färre och sämre utbildade lärare och mycket mindre kringpersonal ändå så fortsätter de bara att öka i antal.
Jag förstår hur du tänker men även om jag till viss de är en idealist så är jag för cynisk för att faktiskt köpa den självbalanserade marknaden och den upplysta superkonsumenten rakt av.
"Vilket i sin tur leder till att just de skolorna inte får elever. Dålig undervisningskvalitet är inte ett bra konkurrensredskap. Det är nämligen alltid fritt fram för eleven att återvända till den kommunala skolan."
Kanske i den perfekta idealvärlden men i den verkliga världen så finns det gott om dåliga produkter, dåliga företag, dåliga lösningar och ineffektivitet trots att det finns konkurrens. Och vi är inte heller lika självständiga och informerade konsumenter som vi borde vara. Det är inte säkert att man till fullo inser problemen och svagheterna förrän i slutet eller rentav efter avslutad utbildning. För att veta att den egna skolan är sämre än andra så måste man också veta något om alternativen. Redan idag så har friskolorna överlag färre och sämre utbildade lärare och mycket mindre kringpersonal ändå så fortsätter de bara att öka i antal.
Jag förstår hur du tänker men även om jag till viss de är en idealist så är jag för cynisk för att faktiskt köpa den självbalanserade marknaden och den upplysta superkonsumenten rakt av.
Re: Ännu en anekdot
Jag, varandes liberal enligt vissa mätare, håller med dig i att det inte finns upplysta superkonsumenter. Marknaden är förvisso självbalanserande, men dess balanspunkt är sällan det som flest folk mår bra av.
Just därför skall staten, eller andra stora pålitliga, icke-vinstdrivande organisationer, hjälpa till med saker som certifiering och kontroll av företagens produkter. Där konsumenten inte själv har kunskap kan dessa hjälpa till. Det som skolverket i dagens läge gör eller borde göra. Lättillgänglig, obunden information om skolors nivåer i ex. antalet elever, snittbetyg, andel behöriga lärare, etc. Men det viktiga är att konsumenten, i det här fallet föräldrar, har det slutgiltiga ansvaret att göra valet. Staten skall inte välja vad som är bäst åt dem (däremot, om föräldrar inte tar ett aktivt val så ska ju barnen placeras där myndigheterna finner det mest lämpligt).
Summa: med en fungerade certifiering ser jag inga som helst problem att tillåta de flesta sorters friskolor.
Jag, varandes liberal enligt vissa mätare, håller med dig i att det inte finns upplysta superkonsumenter. Marknaden är förvisso självbalanserande, men dess balanspunkt är sällan det som flest folk mår bra av.
Just därför skall staten, eller andra stora pålitliga, icke-vinstdrivande organisationer, hjälpa till med saker som certifiering och kontroll av företagens produkter. Där konsumenten inte själv har kunskap kan dessa hjälpa till. Det som skolverket i dagens läge gör eller borde göra. Lättillgänglig, obunden information om skolors nivåer i ex. antalet elever, snittbetyg, andel behöriga lärare, etc. Men det viktiga är att konsumenten, i det här fallet föräldrar, har det slutgiltiga ansvaret att göra valet. Staten skall inte välja vad som är bäst åt dem (däremot, om föräldrar inte tar ett aktivt val så ska ju barnen placeras där myndigheterna finner det mest lämpligt).
Summa: med en fungerade certifiering ser jag inga som helst problem att tillåta de flesta sorters friskolor.
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,656
Re: Alltså, öh...
Det jag syftar på är att man lär ut obekräftade miljöpåståenden som om de var fakta, i vissa fall dessutom direkt felaktiga påståenden. Skolan ska hålla sig till bekräftad vetenskap, inte modespekulationer om att himlen kommer att falla ned.
Nja, jag tror inte skogsmullarna har så mycket att säga till om här. Å andra sidan så förväntas vi sopsortera i 19 (ja, du läste rätt, 19) olika kategorier, så jag vet inte säkert.
Det jag syftar på är att man lär ut obekräftade miljöpåståenden som om de var fakta, i vissa fall dessutom direkt felaktiga påståenden. Skolan ska hålla sig till bekräftad vetenskap, inte modespekulationer om att himlen kommer att falla ned.
ro83rt
Swordsman
Re: Kommunala alternativ lika väl som icke-kommuna
Flumpedagogik och diagnoser går hand i hand.
Det är inte samma sak i det här sammanhanget. Poängen med skolan är att ge elever färdigheter och värderingar för att klara sig i vårt samhälle. De kommer inte av sig själv utan görs genom aktiv påverkan av omgivningen. Vad eleven tycker är intressant är något som i allra högsta grad ligger i skolans händer, men också föräldrar och övriga samhället. Att "tänka kritiskt och självständigt" är lika mycket en social produkt som att rätta in sig i leden. Poängen är att inget kommer av sig själv genom t.ex. "självständigt skrivande" eller att ha ett lektionslöst schema. I dag så använder vi en pedagogik som bygger på att eleverna är färdigformade redan innan de kommer till skolan och att lärarna bara behöver använda sig av det.
Har jag skrivit det?
Nej, det är det inte. Diagnoser är ett symptom som uppkommer när elever inte visar sig vara färdigformade för den självförverkligande skolan. En lösning som ser till att skolan, föräldrarna och eleven inte behöver känna något krav på sig. En dyslektiker behöver inte känna sig korkad, det är inte föräldrarnas fel att det går dåligt i skolan och lärarna vet att de inte får sätta något annat betyg än G. Det är ett sätt att rädda ett pedagogiskt synsätt som inte ligger i fas med realiteten. Samma sak med ADHD och DAMP (som inte finns längre). Elever som inte klarar av det sociala spelet och de krav som skolan ställer på dem får oftast den här diagnosen. På så sätt är det inte elev eller föräldrarnas "fel" att det går dåligt. Skolan har också en ursäkt att ducka undan problemet. Att det i förlängningen drabbar eleven negativt märks först senare.
Flumpedagogik och diagnoser går hand i hand.
Re: Kommunala alternativ lika väl som icke-kommuna
...medan jag menar är att poängen med skolan är att ge dem verktygen för att analysera sig själva och sin omvärld samt att förändra samhället.
Det kan jag inte hålla med om. Det stämmer iaf inte överens med det jag lär mig.
Jag vill snarare mena att det oftare används som ett sätt för mera gammeldags lärare för att de ska slippa anpassa sitt arbetssätt på det sätt "flumpedagogiken" säger att man ska göra som lärare.
ro83rt
Swordsman
Re: Kommunala alternativ lika väl som icke-kommuna
Under nittiotalet så var trenden att lärare skulle bli handledare och att eleverna själv skulle söka kunskap via nätet. Katederundervisning och föreläsning var rena skällsord. Förutom internet som var det precis som på sjuttiotalet med sina ändlösa grupparbeten. Idag så kommer massor med böcker och avhandlingar som hyllar berättarkonsten som undervisningsmedel.
Lärarhögskolor undervisar endast om det som gäller just nu. Det innebär att du kommer att vara "gammaldags" bara några år efter det du har slutat skolan då nästa trend slagit till.
Om de vill...
Piaget?
Gammaldags? Det går också att kalla erfaren. Pedagogik går i vågor, har trender och utmålas ofta i messianska ordalag. Lika ofta är det liknande ideer som används om igen men med nya namn på begreppen.
Under nittiotalet så var trenden att lärare skulle bli handledare och att eleverna själv skulle söka kunskap via nätet. Katederundervisning och föreläsning var rena skällsord. Förutom internet som var det precis som på sjuttiotalet med sina ändlösa grupparbeten. Idag så kommer massor med böcker och avhandlingar som hyllar berättarkonsten som undervisningsmedel.
Lärarhögskolor undervisar endast om det som gäller just nu. Det innebär att du kommer att vara "gammaldags" bara några år efter det du har slutat skolan då nästa trend slagit till.
Re: Kommunala alternativ lika väl som icke-kommuna
Kanske dags för mig att omvärdera högskolan i gävles lärarutbildning. Låter som att den trots allt är bland de bättre =)
(Själv är jag för närvarande inne lite på Ivan Illich, men det ska man inte läsa in sig för mycket på - jag tenderar att ha perioder)
I mina ögon går det just nu en olycklig trewnd i att man strävar efter samma slags skola som fanns kring 30 och 40-talen. Samma skola som hade hög utslagning, starka hierarkiska skillnader mellan samhällsklasser, etc. Inget jag tycker är förenligt med någon form av humanistiska ideal.
Att stark auktoritarianism å ena sidan och starka frihetsideal ("flumideal") går i vågor i historien är ingenting nytt - det kan man se i de flesta kulturer. Däremot blir de auktoritära strömningarna allt mindre extrema, samtidigt som de frihetliga går allt längre. Det kallar jag en positiv utveckling. Förr i tiden var de auktoritära vågorna värre. Det är det jag menar med "gammeldags".
Verktygen, som sagt. Om de inte har verktygen, kan de inte göra valet huruvida de ska förändra eller ej.
Jag är hemskt dålig på att minnas namn, ska jag erkänna, och jag är för trött för att ta mig igenom Wikipedias röriga artikel om karln. Jag skulle uppskatta enormt om du kunde sammanfatta och utveckla en smula.
Japp. Och det är ett stort problem inom skolan.
Åhå? Då måste jag ha en helt fantastisk lärarhögskola, som snarare hävdar att man bör anpassa undervisningsmetod efter aktuell klass och tillfälle, och att som också sätter mycket stort fokus på att vi som lärarstuderande bör forma oss en uppfattning om vår egen pedagogiska grundsyn etc utifrån ett så stort urval som möjligt av tidigare och nutida tänkare.
Kanske dags för mig att omvärdera högskolan i gävles lärarutbildning. Låter som att den trots allt är bland de bättre =)
(Själv är jag för närvarande inne lite på Ivan Illich, men det ska man inte läsa in sig för mycket på - jag tenderar att ha perioder)
I mina ögon går det just nu en olycklig trewnd i att man strävar efter samma slags skola som fanns kring 30 och 40-talen. Samma skola som hade hög utslagning, starka hierarkiska skillnader mellan samhällsklasser, etc. Inget jag tycker är förenligt med någon form av humanistiska ideal.
Att stark auktoritarianism å ena sidan och starka frihetsideal ("flumideal") går i vågor i historien är ingenting nytt - det kan man se i de flesta kulturer. Däremot blir de auktoritära strömningarna allt mindre extrema, samtidigt som de frihetliga går allt längre. Det kallar jag en positiv utveckling. Förr i tiden var de auktoritära vågorna värre. Det är det jag menar med "gammeldags".
Friskolor
Jag har länge varit kluven till om jag tycker att det är bra eller dåligt med friskolor (åtminstone på grundskolenivå - när det gäller gymnasieval tror jag att elever har större inflytande än föräldrarna i valet av skola). Mitt argument emot är att det klassiska - att det finns risk för att det leder till alltför stor social snedrekrytering. Eftersom friskolor inte längre har några terminsavgifter att tala torde inte föräldrarnas ekonomi vara särskilt avgörande i valet av skola. Däremot tror jag att föräldrarnas sociala och kulturella kapital (och därmed utbildningsnivå) är avgörande och att friskolesystemet därmed tenderar att det bildas oaser av akademikerungar i vissa skolor. Detta problem finns förvisso redan på grund av boendesegregationen, men jag tror att det är en risk för att friskolesystemet förvärrar en redan dålig situation.
Mina främsta argument för friskolor har dock varit att nya bra pedagogiska idéer oftast har kommit att prövas först i privatskolor eftersom kommunal och statlig organisation i allmänhet är jävligt trögarbetad. Historiskt sett tror jag att privatskolor har bidragit till att vitalisera den kommunala skolans pedagogiska utveckling. Privatskolor har också (åtminstone i Göteborg) fungerat som en möjlighet för mobbade/utstötta elever att på ett enkelt sätt byta skolmiljö (jag säger inte att byte av skola för den mobbade eleven är en bra lösning, bara att den är bättre än att mobbingen fortsätter på den gamla skolan utan att någon reagerar). Sedan skolpengssystemet infördes har det också lett till att byskolor på många småorter har kunnat behållas, vilket jag ser som positivt (däremot förmodligen inte kommunalpolitiker i glesbygdskommuner).
När jag nu har passerat de trettio och förhoppningsvis kommer att skaffa barn inom inte allför många år börjar jag dock bli tvungen att ta ställning. Mina barn riskerar att bli indoktrinerade av en lärare som bl.a. har följande åsikter:
- Folkpartiet är ett nationalsocialistiskt parti
- Staten skall kontrollera all etermedia
- Alla villor borde rivas ned och ersättas med höghus
- Att de flesta chefer/ledare egentligen är psykopater
- Att marknadsekonomi är värre än nazism och fascism
- Att alla konstnärer som tjänar pengar på sina verk är horor
När jag står inför en sådan potentiell händelseutveckling inser jag att min skepsis mot friskolor blir som bortblåst. Självklart skulle jag göra allt jag kunde för att undvika en sådan situation och då är friskole- och skolpengssystemet min utväg (jag hade för övrigt förmodligen också flyttat mitt barn om sverigedemokraten Richard Jomshof hade visat sig vara deras samhällskunskapslärare).
Jag har länge varit kluven till om jag tycker att det är bra eller dåligt med friskolor (åtminstone på grundskolenivå - när det gäller gymnasieval tror jag att elever har större inflytande än föräldrarna i valet av skola). Mitt argument emot är att det klassiska - att det finns risk för att det leder till alltför stor social snedrekrytering. Eftersom friskolor inte längre har några terminsavgifter att tala torde inte föräldrarnas ekonomi vara särskilt avgörande i valet av skola. Däremot tror jag att föräldrarnas sociala och kulturella kapital (och därmed utbildningsnivå) är avgörande och att friskolesystemet därmed tenderar att det bildas oaser av akademikerungar i vissa skolor. Detta problem finns förvisso redan på grund av boendesegregationen, men jag tror att det är en risk för att friskolesystemet förvärrar en redan dålig situation.
Mina främsta argument för friskolor har dock varit att nya bra pedagogiska idéer oftast har kommit att prövas först i privatskolor eftersom kommunal och statlig organisation i allmänhet är jävligt trögarbetad. Historiskt sett tror jag att privatskolor har bidragit till att vitalisera den kommunala skolans pedagogiska utveckling. Privatskolor har också (åtminstone i Göteborg) fungerat som en möjlighet för mobbade/utstötta elever att på ett enkelt sätt byta skolmiljö (jag säger inte att byte av skola för den mobbade eleven är en bra lösning, bara att den är bättre än att mobbingen fortsätter på den gamla skolan utan att någon reagerar). Sedan skolpengssystemet infördes har det också lett till att byskolor på många småorter har kunnat behållas, vilket jag ser som positivt (däremot förmodligen inte kommunalpolitiker i glesbygdskommuner).
När jag nu har passerat de trettio och förhoppningsvis kommer att skaffa barn inom inte allför många år börjar jag dock bli tvungen att ta ställning. Mina barn riskerar att bli indoktrinerade av en lärare som bl.a. har följande åsikter:
- Folkpartiet är ett nationalsocialistiskt parti
- Staten skall kontrollera all etermedia
- Alla villor borde rivas ned och ersättas med höghus
- Att de flesta chefer/ledare egentligen är psykopater
- Att marknadsekonomi är värre än nazism och fascism
- Att alla konstnärer som tjänar pengar på sina verk är horor
När jag står inför en sådan potentiell händelseutveckling inser jag att min skepsis mot friskolor blir som bortblåst. Självklart skulle jag göra allt jag kunde för att undvika en sådan situation och då är friskole- och skolpengssystemet min utväg (jag hade för övrigt förmodligen också flyttat mitt barn om sverigedemokraten Richard Jomshof hade visat sig vara deras samhällskunskapslärare).
Johan Granberg
Swordsman
Re: Friskolor
Självklart skulle jag göra allt jag kunde för att undvika en sådan situation och då är friskole- och skolpengssystemet min utväg (jag hade för övrigt förmodligen också flyttat mitt barn om sverigedemokraten Richard Jomshof hade visat sig vara deras samhällskunskapslärare).
Känns det inte lite mer solidariskt och ansvarsfullt att försöka fixa situationen på skolan i fråga istället för att bara flytta dina egna ungar?
Självklart skulle jag göra allt jag kunde för att undvika en sådan situation och då är friskole- och skolpengssystemet min utväg (jag hade för övrigt förmodligen också flyttat mitt barn om sverigedemokraten Richard Jomshof hade visat sig vara deras samhällskunskapslärare).
Känns det inte lite mer solidariskt och ansvarsfullt att försöka fixa situationen på skolan i fråga istället för att bara flytta dina egna ungar?
Nightowl
Champion
Re: Friskolor
Man kan inte få någon avskedad i Sverige för att hans politiska åsikter överensstämmer med ens egna. Inte lagligt, i alla fall, även om det förekommit mobbning på arbetsplatsen i detta syfte (t.ex. mot uttalade kommunister från en socialdemokratisk majoritet - känner en kvinna som varit i den situationen).
Så, hur skulle han gjort för att fixa situationen med Richard Jomshof? Ärligt alltså?
Erik
Lyckligtvis kan man inte få en lärare avskedad i Sverige bara för att hans politiska åsikter inte överensstämmer med ens egna.
Man kan inte få någon avskedad i Sverige för att hans politiska åsikter överensstämmer med ens egna. Inte lagligt, i alla fall, även om det förekommit mobbning på arbetsplatsen i detta syfte (t.ex. mot uttalade kommunister från en socialdemokratisk majoritet - känner en kvinna som varit i den situationen).
Så, hur skulle han gjort för att fixa situationen med Richard Jomshof? Ärligt alltså?
Erik
Johan Granberg
Swordsman
Re: Friskolor
Dude, ingen ska avskedas. Det har jag aldrig sagt. Tyvärr citerade jag lite fel grej, Jomshof skiter jag faktiskt i. Det var snarare de uppenbart extrema åsikterna han beskrev innan jag tyckte borde diskuteras med läraren och rektorn.
Dude, ingen ska avskedas. Det har jag aldrig sagt. Tyvärr citerade jag lite fel grej, Jomshof skiter jag faktiskt i. Det var snarare de uppenbart extrema åsikterna han beskrev innan jag tyckte borde diskuteras med läraren och rektorn.
Re: Friskolor
Själv har jag haft lärare som försökt indoktrinera mig till att tro att parlamentarismen är samma sak som demokrati, att marknadsekonomi skulle vara etiskt och fint, och att historien formats av ett fåtal Viktiga Män, oftast kungar.
Indoktrinering kommer du inte ifrån, den finns alltid där, i någon mån. Det du kan hoppas på är att de lärare du får (liksom jag) vill trycka hårt på att ge elevewrna så många synvinklar som möjligt och har vett att argumentera mot sina egna åsikter i klassrummet om man överhuvudtaget drar in dem. Jag har knappast som mål att indoktrinera ungdomar att tycka som jag. Möjligen vill jag visa ungdomar att man kan tänka på många olika sätt, och att de måste hitta sitt. Mitt mål är att rusta elever till kritiskt tänkande, inte att skaffa klonkopior av mig.
Du inser naturligtvis att det till att börja med inte finns några som helst garantier för att jag inte börjar arbeta på en friskola? Mina principer säger nej, men om min plånbok skriker så... Ja, kapitalismen uppmanar ju som bekant total principlöshet.
Själv har jag haft lärare som försökt indoktrinera mig till att tro att parlamentarismen är samma sak som demokrati, att marknadsekonomi skulle vara etiskt och fint, och att historien formats av ett fåtal Viktiga Män, oftast kungar.
Indoktrinering kommer du inte ifrån, den finns alltid där, i någon mån. Det du kan hoppas på är att de lärare du får (liksom jag) vill trycka hårt på att ge elevewrna så många synvinklar som möjligt och har vett att argumentera mot sina egna åsikter i klassrummet om man överhuvudtaget drar in dem. Jag har knappast som mål att indoktrinera ungdomar att tycka som jag. Möjligen vill jag visa ungdomar att man kan tänka på många olika sätt, och att de måste hitta sitt. Mitt mål är att rusta elever till kritiskt tänkande, inte att skaffa klonkopior av mig.
Krille
Super Moderator
Re: Friskolor
Då kan han ju alltid välja en annan friskola. Eller kanske till och med en kommunal skola.
Eftersom kapitalism också är en princip så handlar det snarare om att prioritera mellan olika principer, vilket man ju ändå gör hela tiden.
Re: Friskolor
Ett litet tillägg...
Jag tror att en av effekterna av de mer fria skolvalen är att mer makt ges till föräldrarna (avseende grundskolan) och eleverna (avseende gymnasieskolan) om hur den faktiska undervisningen skall bedrivas. Någons makt måste ju därmed minska och det tror jag i första hand är politikerna och i andra hand lärarna. Min bild är att föräldrar generellt sett är mer konservativa när det gäller utbildning, medan politiker och lärare är mer progressiva. Därmed skulle en av effekterna av friskolereformen kunna vara en mer gammaldags pedagogik i grundskolan. Jag kan dock mycket väl ha fel... Sedan är ju också frågan vem som skall bestämma över skolan överheten (lärare/politiker/statliga ämbetsmän) eller brukarna (elever och deras föräldrar). Det senare är ju mer demokratiskt, men det förra kanske leder till en bättre utbildning. Jag nog mer idealist än konsekvensetisk, men det är inte helt enkelt.
Du har än poäng och det är givetvis så jag skulle vilja lösa det i första hand. Det kräver dock både tid och argument (baserat på socialt och kulturellt kapital) att orka stångas med rektorer och lärare. Beroende på min livssituation vid det tillfället kanske jag skulle ha tagit den striden och kanske inte. Jag tror i alla fall att det generellt sett inte är bra för barn att byta skola varannan termin bara för att deras föräldrar inte gillar den lärare de har. Jag har dock, som högskoleutbildad och hyfsat intresserad av pedagogik, bättre socialt kapital än vissa andra. För en ensamstående dubbelarbetande städerska kanske det inte är lika enkelt att ta striden?
Ett litet tillägg...
Jag tror att en av effekterna av de mer fria skolvalen är att mer makt ges till föräldrarna (avseende grundskolan) och eleverna (avseende gymnasieskolan) om hur den faktiska undervisningen skall bedrivas. Någons makt måste ju därmed minska och det tror jag i första hand är politikerna och i andra hand lärarna. Min bild är att föräldrar generellt sett är mer konservativa när det gäller utbildning, medan politiker och lärare är mer progressiva. Därmed skulle en av effekterna av friskolereformen kunna vara en mer gammaldags pedagogik i grundskolan. Jag kan dock mycket väl ha fel... Sedan är ju också frågan vem som skall bestämma över skolan överheten (lärare/politiker/statliga ämbetsmän) eller brukarna (elever och deras föräldrar). Det senare är ju mer demokratiskt, men det förra kanske leder till en bättre utbildning. Jag nog mer idealist än konsekvensetisk, men det är inte helt enkelt.