Re: Och ändock rör hon sig...
Observera att jag inte sa något om att man inte fick hjälpa tyngdaccelerationen på traven.
Vilket effektivast görs med en delvis rotation. Räkna litet på det så kommer du förstå. Testa litet med lämplig attrapp så kommer du märka det. Rotation är din vän, såväl i teorin som i praktiken.
Men den stora fördelen av att inte rotera kring hillebardens tyngdpunkt, utan snarare rotera bra mycket längre bak (typ en tredjedel från andra änden) är moment.
Momentets inverkan här är väl snarare att det är ruskigt mycket jobbigare att göra ett hugg från änden där huvudets tröghet har en stor momentarm. Jag kan inte föreställa mig att du skulle argumentera mot dig själv på detta vis så du menar säkert något annat. Hur menar du att man har nytta av momentet?
I vilket fall som helst så roteras inte hillebarden kring tyngdpunkten. Snarare är det tyngdpunkten som förflyttas - rotationen sker kring en punkt bra mycket längre ner på skaftet, eller, om man ska vara riktigt petig, så är det en rotation samt förskjutning med hillebardsvevarens bakre fot som centrum. Då först får man med hela kroppen i hugget, och då kan det omöjligt röra sig om en rotation.
Den snurrar och flyttas. Rimligtvis innebär detta att tyngdpunkten flyttas och att vapnet roterar runt denna. Man kan naturligtvis välja att se det på andra sätt om man prompt vill men man får mer komplicerade system då (ungefär som kyrkan när de ville se jorden som alltings centrum...)
Naturligtvis kan man inte begränsa sig till _enbart_ rotationer runt tyngdpunken då detta skulle begränsa en till att angripa ett sfäriskt område... däremot vill man utnyttja de möjligheter man har att köra så mycket som möjligt av sina tekniker i form av sådana rotationer. Det är energieffektivare.
Observera att jag inte sa något om att man inte fick hjälpa tyngdaccelerationen på traven.
Vilket effektivast görs med en delvis rotation. Räkna litet på det så kommer du förstå. Testa litet med lämplig attrapp så kommer du märka det. Rotation är din vän, såväl i teorin som i praktiken.
Men den stora fördelen av att inte rotera kring hillebardens tyngdpunkt, utan snarare rotera bra mycket längre bak (typ en tredjedel från andra änden) är moment.
Momentets inverkan här är väl snarare att det är ruskigt mycket jobbigare att göra ett hugg från änden där huvudets tröghet har en stor momentarm. Jag kan inte föreställa mig att du skulle argumentera mot dig själv på detta vis så du menar säkert något annat. Hur menar du att man har nytta av momentet?
I vilket fall som helst så roteras inte hillebarden kring tyngdpunkten. Snarare är det tyngdpunkten som förflyttas - rotationen sker kring en punkt bra mycket längre ner på skaftet, eller, om man ska vara riktigt petig, så är det en rotation samt förskjutning med hillebardsvevarens bakre fot som centrum. Då först får man med hela kroppen i hugget, och då kan det omöjligt röra sig om en rotation.
Den snurrar och flyttas. Rimligtvis innebär detta att tyngdpunkten flyttas och att vapnet roterar runt denna. Man kan naturligtvis välja att se det på andra sätt om man prompt vill men man får mer komplicerade system då (ungefär som kyrkan när de ville se jorden som alltings centrum...)
Naturligtvis kan man inte begränsa sig till _enbart_ rotationer runt tyngdpunken då detta skulle begränsa en till att angripa ett sfäriskt område... däremot vill man utnyttja de möjligheter man har att köra så mycket som möjligt av sina tekniker i form av sådana rotationer. Det är energieffektivare.
