Nekromanti TV/film/webb-serieklubben 2016

[PAX]

Blindspot S1
Avslutade seriens första säsong igår och såg även första avsnittet av säsong 2.
Blindspot börjar lika mystiskt som Black List. En person dyker upp från ingenstans och har en kasse gåtor med sig vilka måste lösas. Den här versionen bygger på kroppstatueringar och borttappat minne, vilka leder helt minutiöst till olika missions och en djupare röd tråd och konspiration. Mycket uttjatat och välkänt. Tidsluckor uppstår i flera avsnitt och plotten är mycket krystad med de olika karaktärernas bakgrunder. Man känner igen dem alla. Tråkigt. Men av någon anledning fortsätter jag titta, och jag kommer säkerligen se S2 också. Ger serien betyg 3 av 5.

 

[Jocke]

Jag har sett vidare den inte lika stabila BtVS S4 - Universitetsåren.
Buffy blir oresonabelt dum av att plugga på universitetet, börjar dejta Tråker McTråkson och det finns några hemliga militärer under ett hus.
Serien börjar handla mycket mer om sex som en metafor för sex, tex tar det två avsnitt att går från wicca som ett kodord för homosexualitet till det att Willow faktiskt är tillsammans med sin häxpartner Tråkina McTråkson. Den stora skurkens onda feature är att han kan fälla fram en blompinne ur armen.

Efter som Angel har börjat gå som spinoff så är Angel och Cordelia inte med och det är ju alltid en förlust att byta ut fungerande castmedlemmar mot herr och fru McTråkson. Som tur var försvinner vad jag minns Herr McTråkson tidigt i S5 och Fru McTråkson går Joss Whedon ödet "förvanldad till en möbel" till mötes.

Allt är dock inte superdåligt, några av seriens bästa avsnitt (Hush - jag tittar mest på dig) gömmer sig i soppan som är s4, Oz storyline om att träffa en annan varulv är rätt så vass och så spelar Giles gitarr några gånger. 3 av 5

Vi får hoppas att det skärper till sig lite i S5 - där Buffy får en lillasyster och Giles köper en affär.

 

[Sapient]

Jag har börjat kolla på Terra Nova. Det är amerikansk feelgood-sci fi.

I Framtiden är världen Hemsk! Alla kommer att dö! Hemska poliser övervakar att människor inte har för många barn. Vilket familjen Hjälte (så klart) har. (Mannen i familjen Hjälte är också polis, men snäll...) Efter att han suttit flera år i hemskt fängelse, lyckas familjen ta sig till... dåtiden? Sidotiden?

I varje fall har någon upptäckt att en singularitet kan erbjuda en port till jorden - sannolikt i en "parallell tidsdimension" - för 85 miljoner år sedan. Familjen Hjälte emigrerar och hittar en idyll. Givetvis en idyll med lite lagom mörka aspekter för att skapa lagom 40 minuter långa konflikter varje vecka, men ändå mest idyllisk. De goda är idylliskt goda. De onda ("the sixers") är också lite goda, innerst inne - iaf hederligt onda, med goda syften. De goda som är onda, är också mest goda - kanske lite förledda, men också ärliga och reko, fast goda/onda...

För det finns naturligtvis lite konflikter, både inom kolonin, med utbrytare ("the sixers" - en grupp som kom i den sjätte vågen av kolonisatörer) och givetvis ständigt hot från dinosaurisarna. Kolonin fylls bara på i omgångar - trots överbefolkningen i framtiden - och epoken 85 miljoner år sedan innebär en del faror, så de verkar tappa "red shirt"-invånare i en omfattning som påminner om ST:TOS...

Det finns naturligtvis en massa småfel här och där, vad gäller dinosaurierna inte minst. Men det är sånt som får passera. Det är definitivt inte hard sci-fi.

Fun fact är att det är samma skådespelare - Stephen Lang - som spelade the bad guy i Avatar (som kom ut två år innan den här serien) och rollerna har mer än en och annan likhet...

Mer om storyn som innebär spoilers:

Spoiler

Det planteras en massa trådar som sen aldrig hann realiseras, eftersom det bara blev en säsong av serien. Alltihop slutar i en konfrontation i sista avsnittet som känns väldigt mycket en följd av kompromisser och av att döda av trådarna så serien skulle kunna få en closure.

Jag närde en förhoppning kring att trådarna som pekade på intressanta komplikationer i då-framtiden (den döende jorden) och skulle kunnat ge en mycket mer intressant "värld" kring hela "är det samma tidslinje?" eller ej. I något avsnitt antyder Mira att "syftet med kolonin är att kontrollera framtiden" - det hade kunnat blomma ut till något intressant. (Tex att man visst hittade sonden på 2100-talet, men valde att hemlighålla det pga Onda avsikter osv.)

Det fanns ett avsnitt som gjorde mig fnissig rakt igenom pga så otroligt klischéartat. Mira och commander Taylor konfronterar varandra - men givetvis dyker det upp elaka dinosaurisar som de måste kämpa mot tillsammans! Och i den kampen får de så klart motvillig respekt för varandra... Väldigt mycket "Damok and Jalad at Tanagra!"

 

[Jocke]

Jag har kollat på de första åtta avsnitten av Better Things. Efter som det bara kommit åtta avsnitt hittills.

Pamela Aldon, som ni bland annat har sett i Lucky Louie, Californication och Louie spelar en halvkänd skådis och ensamstående morsa i Hollywood. Hon har lite blandade döttrar i åldern 16-6 (typ) och ängnar dem ganska mycket tid. Hon är även kompis med Alysia Reiner (skurk i Orange Is The New Black) och har en lite besvärlig morsa som spelas av Celia Imrie (som jag mest minns från Gormenghast, en halvdan fantasyminiserie från millenieskiftet, men som i ärlighetens namn gjort hur mycket som helst).

Aldon och Louis CK har tagit fram serien och har delat ganska lika på manusarbetet, vad jag förstår. Det är en riktigt bra serie som har en perfekt balans av jobbigt-att-leva-i-vardagen-jobbigt och kul som Pamela och CK är så bra på att få till.
De bästa scenerna är inte humorn utan det som antingen är hjärtskärande jobbigt, som när Aldon skäller ut sin äldsta dotter som är tillräckligt smart och vuxen för att skälla tillbaka, eller dess exakta motsatts när de delar något fint och kul i stället. Samtidigt så är humorn så pass rolig att den skulle ha räckt för att jag skulle titta.

Det här är höstens bästa nya tv.
5 av 5.


Tråkigt nog så finns det inga bra klipp på youtube, utan allt är nerklippta gag-promos med knasig musik, som denna

 

[Arazand]

Dags för en lite snabb titt på Drifters denna absurda fantasy historiska anime skriven av Kouta Hirano som är skaparen bakom vampyrer vs neo-nazi ghouls serien Hellsing. Och om Hellsing är något att gå på så har vi en serie som är mer action laddad, fylld med subtil symbolik och fler tankeställare än en många serier kombinerat.

Notera att endast 5 avsnitt av Drifter är ännu släppta. Den är beräknad till 12 avsnitt.

Drifters
Japansk anime
Genre: Action, Fantasy, Historisk, Komedi, Äventyr

Drifter handlar om Toyohisa Shimazu en historisk samurai ifrån sengoku eran som efter striden där han är daterad att ha dött transporteras till en oändligt lång vit korridor med dörrar längs väggarna och mitt står ett stökigt skrivbord och bakom sitter en man i moderna kläder och läser en tidning. Inte långt efter sugs Toyohisa in i en portal och vaknar sedan up vid sidan av Nobunaga Oda och Yoichi Nasu no Suketaka två andra historiska personer ifrån Japan. (De tre som syns i bilden ovan)

Dessa tre finner sig i en fantasy värld där det mänskliga Orte Empire förtrycker och de andra humanioda raserna. Och liknar romare. De har också en ledare som är i vår tid känd för en av de största människo brott i känd historia, men att avslöja vem är en spoiler. Vi får vänta och se... (ps läs inte wikipedia sidan för denna serien för det står väldigt klart och tydligt där, tack för den)

De tre anti-hjältarna har även andra så kallade Drifters på sin sida i en konflikt emot en annan organisation som kallas för Ends.
Utöver dem finns det: Hannibal Barca, Scipio Africanus, Butch Cassidy, Sundance Kid, Naoshi Kanno och Tamon Yamaguchi.

Som kämpar emot Ends som består av: Hijikata Toshiz?, Jeanne d'Arc, Gilles de Rais, Anastasia Nikolaevna Romanova, Grigori Rasputin, Akechi Mitsuhide och deras ledare The black king, som också är en EXTREMT känd historisk figur.

Undrar om någon märkt det ännu men vi har flera i vår värld goda karaktärer på den onda sidan och samtidigt Onda karaktärer på den goda. Sen råder det också en hel del konflikter mellan karaktärer inom samma grupp. Där Hannibal och Scipio är de som sticker ut mest och som även i serien är konstant munhuggande med varandra.

Ut över dessa finns även organisationen Octobrist som bara vill se till att den här världen som karaktärerna transporterats till ska överleva.

----

Ja, det är en rejäl sörja av karaktärer. Men som spelar av varandra riktigt bra. Så kan man kalla detta för historiskt? Mja. Nej. Antagligen inte. Men med konstanta referenser till historiska slag, karaktärernas olika bakgrunder, att de förklarar och nämner strategier osv gör att jag skulle vilja ha med rubriken historisk för karaktärerna ÄR våra historiska personer.

Hirano skriver väldigt väldigt mörka historier som ofta och gärna lägger sina fingrar på saker som man kan se som tabu. När och om The black king riktiga identitet kommer visas så kommer detta bli väldigt väldigt tydligt. (Igen håll er borta ifrån wiki sidor...)

----

Animation och stil:
Drifters är mörk som gärna använder kolsvarta och onaturligt mycket skuggor. Typisk för Hiranos stil i manga. Men det är alltid lika coolt att se den stilen i rörelse. Producerad av Hoods, en studio jag faktiskt inte kan så mycket om, dock vet jag att de gjort en hel del snusk. Så beware. Men än så länge är det inget som visats i Drifters. Däremot är det våldsamt och blodigt. Inte som blodfloden i Hellsing så klart, svårt att klå den scenen. (Se scenen här ifrån hellsing: https://www.youtube.com/watch?v=YODvtc7-qk8 )

Animationen är skön att titta på och flyter på ett bra sätt. Jag har inte mycket att klaga på här. Den blandar även 3D och 2D animering på ett bra sätt!

----

Musik, ljud och röstskådespel:
Pampig europeisk klassisk musik blandas med asiatisk modern elektronika skapar ett soundtrack som speglar seriens kaos bra och binder ihop säcken. Jag tycker den är riktigt bra.

Ljuddesignen är spot on. Svärd som slår emot varandra, eld och brand, naturliga ljudeffekter och special ljudeffekter arbetar med serien på ett väldigt bra sätt.

Röstskådespelet är som jag förväntar, karaktärer har bra fördelning, lätt lyssnade och de historiska karaktärerna ifrån japan har rätt chronolekter och dialekter. Igen väldigt bra.

----

Jag vill rekommendera att man tar upp denna så som den ser ut nu. Jag tror att trots kaoset i seriens setting har den mycket att ge. Men jag fruktar att serien är för kort och chansen för en fortsättning är liten. Så jag rekommenderar att ni streamar den. Plus att japanska andra världskriget stridflygplan som skjuter emot drakar är bra mycket kollar än de är i Gate animen!

 

[Arfert]

Det låter som att de gjort ett väldigt bra jobb med att föra över bokoriginalet till tv-serieform. Det där är nämligen extremt nära vad jag tyckte om boken. Förutom att magin inte kändes så ball, då.

TV-serien är riktigt bra. Överlägsen Harry Potter, om någon frågar mig.

 

[Jocke]

Jag har, i ganska hög takt fortsatt mitt Buffy-maraton och hunnit igenom hela säsong 5 - den deprimerande säsongen.
Det som händer, mer än något annat är att serien nästan slutar ha ett "veckans monster" tema över huvud taget, då och då kommer kanske ett troll eller så men egentligen har de gått över till att bara ha olika längre storylines.
De flesta av dem är rätt så mycket bättre än nånting från s4, men det är ändå inte tillbaka i den smått briljanta säsong 3.
Skaparna har också helt släppt greppet att Buffy och Vampyrerna är en tv-serie med mycket musik i formen "ett band spelar en låt" som jag tyckte rätt så bra om och tror var en stor grej för serien över huvud taget.

I vart fall så lyckas Riley Finn - Herr Tråk - bli lite intressant i samband med att han skrivs ut ur serien, han har nämligen fått för sig att han måste gå på vampyrhorhhus för att känna sig levande. Men sen flyger han iväg i en helikopter för att med lite tur aldrig återvända. Det är såklart snordeppigt för Buffy.
Buffys mamma har en hjärntumör och det blir bara värre och värre tills det hela slutar i ett av seriens fem bästa avsnitt. Det är ÄNNU deppigare för Buffy och hennes vänner.
Dawn - Buffys nya men ändå 14-åriga syster - är (när det stereotypa syskongnabbet har jobbats igenom) en bra ny figur som tillför mycket till familjen summer, gör Buffy komplexare och funkar riktigt bra med ensemblen. Men hon har problem med att hon inte är "verklig" och uppvisar ett obehagligt och extremt deprimerande självskadebeteende.
Xander för för sig att han ska sluta vara en looser, efter ett långt över medelbra avsnitt med två Xanders i - vilket gör honom till mer av en riktig skitstövel - så det är ju deppigt.
Spike har blivit en regular men mer eller mindre hela säsongen behandlar alla honom som skit och han blir mer och mer förnedrad, vilket också är deppigt.
Tara - Fru Tråk - blir förvandlad till en möbel i stolt Joss Whedon tradition. (Angel och Firefly har också versioner på möbel-kvinnan, i Dollhouse är alla möbler). Inte superdeppigt efter som det inte är nån större förändring men Willow blir ju lessen, så det kanske räknas lite i vart fall.
Seriens långa båge handlar till stor del om mentalvården på sjukhuset och de extremt stereotypt galna människorna där. Det finns berättelselogik som förklarar att de är galna på just det viset på ett bra sett och egentligen gillar jag hela den grejen rätt mycket, men som anhörig till personer som spenderat åratal på såna ställen i verkligheten så blir jag ganska deprimerad av hela den grejen.

En annan grej som händer är att gänget börjar driva en magibutik. Det här blir lite för mycket ett steg in i knasighetens värld. Från början ska serien utspelas i "vår värld" där vampyrer och annat är okänt för gemene man. Redan i säsong fyra så antyds att typ alla känner till demoner, magi och sånt jox, här går det för långt, de kan ha hundratals kunder i veckan som köper vad som i serien är riktiga magiska grejer för att göra magi i sin vardag med. Det har liksom förbi vad jag kan köpa.

Allt som allt är det bra, men deppigt och när Buffys grav med texten "1981-2001, She saved the world, a lot" så kan jag bara dela ut fyra av fem deppiga tonåringar klädda i svart.

Jag har redan hunnit en bit in i S6 - där musikalavsnittet är med, jag tror det är i den texten den ständigt pyrande Alyson Hannigan sågningen kommer, det är ju den säsongen som kräver att hon ska göra det hon är sämst på - nämligen skådespela.

 

[Sapient]

Jag har sett de 18 första avsnitten (17,5 om vi ska vara noga...) av Blindspot.

Om du ligger i gipsvagga och inte kan vare sig nå datorn eller rycka ut strömsladden med tårna, okej kolla på serien då. Men under andra omständigheter än så vet jag inte varför du skulle vilja - det här är en serie som hoppar över hajen i avsnitt 4, säsong 1...

Premissen är alltså en en kvinna täckt i mystiska tatueringar hittas i en väska på Times square - drogad med en drog som orsakar minnesförlust, så hon vet inte vem hon är eller vad hon gör där, men hon är "adresserad" till en agent inom FBI. Tatueringarna visar sig vara ledtrådar till en massa okända fall, oftast korruption inom myndigheter.

Så, premissen är bra. Givetvis visar det sig finnas djupa konspirationer dolda, vem kan sitta på alla dessa ledtrådar osv. osv.

Och sen blir det typ en slentrianmässig "cop show with a twist", lite som Fringe typ. Och fast konspirationerna blir mer och mer mysko, involverar fler och fler högt uppsatta, uppseendeväckande mord osv. så är det liksom ingen som höjer på ögonbrynen riktigt.

"Yay, ni hindrade en gorilla med sju atombomber på ryggen från att klättra upp på Empire State Building, med frihetsgudinnan i ena handen, med påven, presidenten och jultomten inuti och ni drog ut sladden fyra sekunder innan bomben skulle explodera, men vet ni vad? Det var i tisdags och nu är det faktiskt torsdag, så nu får ni allt få arschlet ur vagnen och lösa något minst lika stort idag. Klockan är redan tio..."

Plus att ju mer tiden går, desto mer blir det ju - precis som för Edward Snowden i Moskva - svårare och svårare att påstå att allt bygger på gamla uppgifter. För det gör det ju uppenbarligen inte. (Ibland blinkar de åt det - "how did they know?" - men ibland orkar de inte ens det...)

Och sen har serien verkligen allt av genre-genvägar - struntar i fysik, polisprocedurer mm. Och blir mer och mer relationsdrama. (Som sagt, lite som Fringe...)

Det är slöaction, som inte orkar göra bra manus av goda idéer och litar på att människor som springer i korridorer med vapen och skriker mycket, ger en känsla av spänning. (Bara de 50 första gångerna...)

Men de två eller tre första avsnitten var ganska bra. Innan de blev rutin - och när de iaf försökte låtsas att det var "nöd bryter lag", för att bryta mot flera federala lagar... (De kunde väl åtminstone ha låtsats att FBI har någon motsvarighet till "deputies" och inte bara "du får göra ett skjutprov och sen får du ett vapen, och välkommen i gänget!")

Till sist blir det bara en känsla kvar - om det nu finns så helsikes mycket fuffens och dödliga sammansvärjningar överallt, hela tiden - hur fan överlevde vi ens en vecka tidigare?

 

[Sapient]

The Expanse... Jag har skrivit gnälliga och elaka recensioner så mycket nu att jag liksom glömt av att serier kan vara fantastiskt bra också.

Jag vill att the Expanse ska vara en prinsesstårta full av grädde, så jag kan rulla mig i den och liksom absorbera hela första säsongen igen, genom huden. Sci-Fi-matsex med en tv-serie. Så bra är den.

Jag kommer att börja läsa böckerna som den baseras på, så fort jag har tid. Något annat sätt att bota abstinensen kan jag inte komma på.

Serien väver ihop tre olika trådar kring en och samma serie händelser på ett sätt som jag tycker ger mästerlig perfektion. Saker som från början tycks vara helt orelaterade, lyckas de få ihop med små, små medel och utan klumpiga "info-dumps". Och bara en sån sak höjer den över genomsnittet.

CGI-miljöerna är inte bara skapliga, de är riktigt bra gjorda. Nu kollade jag iofs på en 13'' skärm - det sker kanske lite mer konstgjort ut för den som sitter vid en 60'' vräkig platt-tv, vad vet jag. Jag vet att blotta risken för det är ett giltigt argument mot att ta risken att köpa en sån...

Det finns också så mycket tänk bakom, som jag misstänker finns i böckerna (tex språkliga saker, detaljer i kulturer mm) men som det vore långt ifrån självklart att föra med över till en serie producerad av och för SyFy.

Kort sagt en mycket bra serie - 5 av 5 protomolekyler!

 

[Paal]

Jag håller med om The Expanse. Den var faktiskt riktigt bra.
Jag har läst alla böckerna och kan verkligen rekommendera dem också. Tycker faktiskt att TV-serien lyckas fånga böckerna riktigt bra, även om en hel del givetvis går förlorat. Om du läser böckerna så missa inte novellerna, det finns några stycken som ger lite extra karaktärsdjup.

 

[Jocke]

Det är ett tag sen jag såg klart Buffy säsong 6 - Män Är Djur, Tycker Du Inte Det, men jag ska försöka förklara om det är en bra eller dålig säsong.

Skurkarna är några nördar med ytterst obehaglig kvinnosyn av precis den där sorten som jag har växt upp med i spelföreningar, killgäng och scoutkårer. Den där som nu på internet personifieras av en tönt med hatt som säger m'laydy. Nördarna är Warren, han som byggde en sexrobot i förra säsongen, Jonathan som det i ärlighetens namn bara är synd om hela tiden och Andrew som egentligen gillar killar men ändå ska haka på alla deras hypnos-våltäktsuppfinningar och vad mer skit det nu kan vara. Efter som det är Män Är Djur, Tycker Du Inte Det säsongen så börjar Warren mörda kvinnor, om man inte fattade hur osoft hans kvinnosyn var redan innan.

Buffy liter av extrema främlingskänslor och har svårt att känna någon slags glädje eller mening i vardagen sen hon var död i sommaruppehållet. Det blir lite bättre efter säsongens bästa avsnitt, Normal Again, ställer hennes psykiska ohälsa till sin spets. Hon börjar också jobba med att flippa burgare.

Willow blir beroende av magi, vilket i ärlighetens namn är en mycket bättre storyline än jag mindes den. Det kan såklart handla om att jag tex är äldre nu och flera gånger har kommit i kontakt med olika sorters beroendeproblematik. Det känns dock inte som att hon kan falla till den där extremt äckliga botten som missbrukare kan hamna i efter som hon har ett fungerande socialt nät i form av familj och vänner.

Xander och Anya ska gifta sig och efter som ingen som har tittat på serien någonsin har märkt att Anya är med så handlar det såklart mest om Xander som blir tvungen att konfronteras med den skitstövlighet han började uppvisa förra säsongen. Men inte förens han blir osäker på sig själv vilket såklart leder till att han totalt sabbar Anyas liv på många sett samtidigt efter som det är Män Är Djur, Tycker Du Inte Det säsongen.

Spike är med rätt så mycket och har ihop det med Buffy till-jävla-slut. Sen så kommer han också på att det är Män Är Djur, Tycker Du Inte Det säsongen och försöker våldta Buffy. Efter det så åker han på självplågeri-semester. Jag vet inte. Jag vet verkligen inte.

Det är också gott om den sortens tema-avsnitt som tv-serier gärna har när de gått ett par år: minnesförlust, Bröllopsspecial, musikal, det var bara en dröm, To Serve Man och så vidare. Det är också de avsnitten som är de bästa. Jag hade på förhand bestämt mig för att såga musikal-avsnittet men det går inte, det är nämligen både ett bra Buffy-avsnitt och ett bra musikal-avsnitt.

Över huvud taget vet jag inte vad jag ska säga. Det är kanske den jobbigaste säsongen efter som skurkarna är närmare riktiga människor och är "onda" på samma sätt som folk vi alla känner och tycker om i verkligheten är. Samtidigt så skäms serien inte för att gå all-out sång och dans i ett helt avsnitt. Och lite så är hela säsongen. Vi ska både ha och äta kakan, typ.

Jag hade ju lovat nån slags Alyson Hannigan-sågning, men jag skulle säga att hon inte behöver skådespela i någon scen och klarar sig alldeles utmärkt på att bara läsa repliker. Hon är fortfarande den jag tycker gör i särklass sämst insats i serien men på något mirakulöst sett så håller det.

4 av 5

 

[Sapient]

Jag binge-kollade Netflix-serien 3% i helgen. Det kan bli (minst) en säsong till som uppföljning - vilket jag hoppas. Den första var bra.

Kort om seriens miljö - jorden har gått åt helvete. Miljön är sabbad, planeten är överbefolkad. Resultatet är att 97% av alla människor lever i misär, i någon slags favela-liknande obestämbar stad. (Serien är gjorde i Brasilien och stadens plats anges till nånstans i "continental Brazil", där det tidigare var regnskog typ. Allt vi ser av omgivningen - i korta glimtar - är öken.)

Premissen är att det finns någon slags "organisation", den postapokalyptiska motsvarigheten till nån slags regering, som varje år väljer ut 3% lämpliga, bland alla 20åriga ungdomar som är värdiga att leva i den enda lyxiga överflödsmiljö som finns kvar. Alla (nästan) strävar efter att bli utvalda. Testerna är sjukt pressande. (I princip hela serien går sen åt att skildra en grupp som genomför dem.) Det finns också en motståndsrörelse som försöker störta systemet.

Serien funkar bra även om den delvis är förutsägbar, bland annat därför att individerna ändå är relativt komplexa. Iaf huvudkaraktärerna tillåts vara mer än klichéer. (För dem som får mindre "screen time" är det ju omöjligt att utveckla mer personlighet dock...) Det kanske tom mellan varven sker viss karaktärsutveckling, även om det är begränsat.

Men det är inte i första hand ett karaktärsdrama, utan scifi i den dystopiska traditionen. Och som sådan är det bra gjort.

Vi ser väldigt lite av samhället runt omkring detta - vilket är synd. Det lilla vi ser, verkar vara i total upplösning. Det råder anarki, utbredd brottslighet, ensamma övergivna barn som får uppfostra varandra osv. Men det hade varit intressant att se mer av det - och blir det en andra säsong finns det trådar som kan ge det.

4 av 5

 

[Daniel]

Say whaat, är Vikings tillbaka - och det är fortfarande säsong 4?

Oinsatt som jag tydligen är blev jag tämligen överraskad över att se serien under nyheter på HBO Nordic, och ännu mer överraskad av de nya avsnitten fortsätter under säsong 4, mer än ett halvår efter att jag trodde att säsongen var slut. Jag hade ju bara tagit för givet att det skulle dyka upp en säsong 5 under 2017.

Var detta något folk visste om, att de bara tagit en paus på ett halvår i säsongen och det var klart att säsong 4 skulle återvända senare under året, eller blev andra lika överraskade som jag?

 

[Sapient]

Var detta något folk visste om, att de bara tagit en paus på ett halvår i säsongen och det var klart att säsong 4 skulle återvända senare under året, eller blev andra lika överraskade som jag?

Jo, det hade jag fattat iaf - har inte börjat kolla på serien, men kollat upp den. Såg att de beställt dubbelt så många avsnitt av den här säsongen och att de skulle sändas i två omgångar. Och det är, vad jag förstår, även tanken inför den säsong fem som jag har för mig aviserades tidigare i år.

 

[Daniel]

Jag hade missat detta totalt.

Dubbelt så många avsnitt!! Shit, frågan är om jag orkar med det...

Det räckte att se ett halvt av dessa nya avsnitten för att stillsamt minnas att jag ju faktiskt inte hade tänkt se vidare på serien.

Jag började se säsong 1 när den gick på TV4 och insåg ganska snart att i min smak var detta värdelöst och nästan parodiskt, men efter några år gav jag serien en ny chans och såg säsong 1 till 3 och fann det helt okej, stundtals riktigt bra. Någonstans under säsong 4 - första halvan av säsong 4, då alltså - kände jag att serien inte ger mig nånting längre, och jag började känna samma avsmak som jag först hade...

Nej, det blir nog inget mer Vikings för min del!

Inslag som "where is Bjorn?" - "He decided to out in the wilds alone, to become a man" och klipp till en bistert sammanbiten Bjorn som håller på att frysa ihjäl ensam i snön av ingen anledning utom föregående nämnda idioti, för att sedan döda en stackars björn som aldrig gjort honom något... eller halvt ointressant intrigerande hovmedlemmar i Paris som helt oväntat blir strypta under en middag med kungen för att man vill försöka uppnå nån chockerande Red Wedding-effekt - fast att jag bara knappt lärt känna dessa hovmedlemmar under en halv säsong och verkligen inte fattat det minsta sympatiskt tycke för dem - det där tröttade helt enkelt ut mig...