Typerna av äventyrsgrupper rankade från sämst till bäst

[God45]

Typerna av äventyrsgrupper rankade från sämst till bäst:

Inte en grupp - Karaktärerna är inte en äventyrsgrupp, de bara är karaktärer i samma spel. De samarbetar inte. Det är inget fel med det och många spel är bäst när man spelar så här. Men det är en väldigt dålig grupp måste jag erkänna.

Found family - Värst, hatar det, brinn för alltid i helvetet. Det här är när alla karaktärerna är älskvärda skummisar som funnit varandra och är ute på helylle äventyr medan de bryr sig om varandra. Karaktärer dejtar inom gruppen. Alla pilar pekar egentligen inåt på gruppdynamiken.

The Defenders/Det var vad folk dök upp med - Ingen har koordinerar något och det finns inte ett grupp koncept. Så saker går inte egentligen ihop och karaktärerna samarbetar bara för att på en metanivå spelar vi rollspel. Ibland uppstår dynamiker som fungerar… Men ofta inte.

Förda samman av ödet - Karaktärerna råkade alla bli indragna i samma kris var på samma båt som sjönk eller liknande. De är fast med varandra av yttre tryck mer än något annat.

Freak show - Gruppen enas bara av hur jävla konstiga varenda medlem av gruppen är. Har du en getman med två huvuden, en kille av eld och en ängel är det den här gruppen. Eller om alla spelar olika typer av monster.

Mordluffare - Gruppen är enad endast av deras absoluta psykopati och vilja till makt.

En gemensam identitet - Alla i gruppen är en krigare, eller onda, eller dvärgar. De har en sak gemensamt. Är den saken intressant är detta oftast riktigt bra.

Gemensamt intresse - Alla i gruppen jobbar för samma organisation, mot sanna specifika mål eller liknande. Men de delar inte nödvändigtvis en identitet. Kanske är alla kopplade till samma politiska sak eller så är de ute efter att hitta samma förlorade civilisation.

Proffs - Gruppen är ett företag, kollektiv eller liknande. Äventyrande är ett jobb. Alla beter sig professionellt och som kollegor.

 

[zonk]

Varför är found family värst/hatar/osv? (nyfiken, säger inte att du har fel)

 

[God45]

Varför är found family värst/hatar/osv? (nyfiken, säger inte att du har fel)

Det leder till rollspel som inte engagerar med världens NPC:er eller andra karaktärer, inte fungerar med äventyrande, leder till uselt rollspelande i gruppen, skapar motvilja mot risker och är estetiskt otrevligt. Det är motsvarigheten till folk som vill spela äldste karaktärer i Vampire för att vara mäktiga och coola men som inte vill göra något utan bra hänga.

 

[Mogger]

The Lone Gunmen - RP har sett sanningen. De är de enda som har gjort det. Världen är en lögn, men ingen tror på dem.

 

[Rickard]

Andra typer. Återigen i rankad sämst till bäst.

Reservlistan
Spelgruppen består av 1-2 personer som alltid kan och alla andra spelar sporadiskt.

Profeter
Alla har personliga ödesdigra mål som inte har någon som helst koppling till varandra.

Kato
En i gruppen är såpass mycket bättre än alla andra att den får lösa allting.

Polsk riksdag
Alla spelare har olika sätt som de tycker är roligast med rollspel.

Alla vägar leder till...
Alla karaktärerna har egna mål men där alla är olika perspektiv på kopplingar till kampanjen.

 

[Faehrengaust]

Kombinationer kan bli riktigt bra. Känner att vi kanske överanvänt "Förda samman av ödet" kombinerat med "En gemensam identitet". Den kombinationen fungerar väldigt bra och är lätt att starta med, t.ex. rollpersonerna har växt upp på samma sjaskigt barnhem som egentligen är en fasad för rekrytering och träning av lönnmördare. Endast ett fåtal barn överlever till vuxen ålder. När spelet börjar (kanske efter några spelade scener från uppväxten) så är rollpersonerna tonåringar som är halvvägs på väg att bli lönnmördare och de får en chans att smita (de har också fått veta att de inte klarat kraven för att överleva).

 

[God45]

The Lone Gunmen - RP har sett sanningen. De är de enda som har gjort det. Världen är en lögn, men ingen tror på dem.

Den här är sjukt bra! Över Mordluffare på listan.

 

[Christoffer]

Dagisbarnen - ihopskuffade pga anledningar, alla från högst brokiga bakgrunden, rävjägargrevar, bilmekaniker, bibliotekarier, alkoholiserade konstnärer, cirkusartister och medium, alla ihopskuffade och går från rum till rum i osynliga reflexvästar med ett osynligt band som knyter dem samman och får dem alla att ständigt finnas med i samma scen hela tiden.


För övrigt, om min rankade lista är nog rakt av den inverterade från din @God45

 

[Quadrante]

Grupper där deras spelare spelar det som ett spel, särskilt om de också försöker vinna över varandra.

Grupper där deras spelare inte erkänner att de också spelar ett spel, särskilt om de också påstår att deras spelpjäser lever ett riktigt liv.

 

[God45]

För övrigt, om min rankade lista är nog rakt av den inverterade från din @God45

Helt förståligt. Det här är 100% min åsikt bara. Även om jag har RÄTT FÖR ALLTID!!

 

[Bolongo]

Eftersom jag genom många år av trial and error genom egna erfarenheter landat i att Gemensamt Intresse/Identitet (jag tycker faktiskt att Lone Gunmen mest är en variant av dessa) är det bästa sättet att lägga upp en Session Zero, så får man väl säga att jag står på God45s sida i den här frågan.

Och ja, jag inser att Proffs skulle vara en ännu starkare variant av dessa, men det passar inte till alla kampanjkoncept.

 

[Christoffer]

Helt förståligt. Det här är 100% min åsikt bara. Även om jag har RÄTT FÖR ALLTID!!

Åh ja, inte ett argument om något slags objektivt. Är ju var man spelar mycket. Tänker det kan vara lika dysfunktionellt med ytterligheterna också, helt beroende på vad som spelas. Att man i B/X skulle dyka ner i varsin grotta för att att alla är sånna jävla individualister är ju liksom lika fånigt som att vi har fyra karaktärer i valfritt mörkt skräckrollspel, alla med ett gäng mentala instabiliteter och mörka hemligheter som alla av någon anledning fått för sig att hänga ihop helt utan att det är någon slags experimentell behandlingsmetod för ptsd eller så.

Så det där individuella är nog för att det känns mycket, det är rätt starkt när en karaktärs scener med alla utfall coh interaktioner påverkar olika saker i världen på högst organiska sätt som sen, när vi har lite spelande med en annan karaktär bara följer med, karaktärerna har aldrig mötts med effekterna av spelandet, deras ageranden och utfall, läcker över mellan scenerna.

 

[EvilSpook]

Chefsgruppen
Flera spelare tror att just de är den naturliga ledaren och det viktigaste är att få bestämma. De bygger sina rollpersoner utifrån det.
De andra reagerar starkt på att nån försöker ta kommandot och deras enda uppgift är att hindra de andra från att få inflytande.
Powergaming, dålig gestaltning och härskartekniker används utan återhållsamhet för att trycka ner varandra.


//EvilSpook

 

[Franz]

Kloner - Alla rollpersoner ser exakt likadana ut, har samma yrke, samma utrustning och samma personlighet. Så kunde det bli ibland när vi var små, typ 12-13 år, och spelade. Vi kunde ha sett exempelvis Escape from New York kvällen innan och sen när vi skulle spela ville alla vara Snake Plissken. Så alla gör en Plissken-kopia, med ögonlapp och allt

 

[God45]

Så det där individuella är nog för att det känns mycket, det är rätt starkt när en karaktärs scener med alla utfall coh interaktioner påverkar olika saker i världen på högst organiska sätt som sen, när vi har lite spelande med en annan karaktär bara följer med, karaktärerna har aldrig mötts med effekterna av spelandet, deras ageranden och utfall, läcker över mellan scenerna.

Jag har en idé för en Rutland kampanj där alla äventyrarna krälar samma megadungeon… Men inte samtidigt. Så det kan vara hundratals år mellan när de är där. Men kan de lista ut vilken ordning de är där i så kan de använda det för att hjälpa varandra eller råka förstöra för varandra.

 

[Mogger]

Kloner - Alla rollpersoner ser exakt likadana ut, har samma yrke, samma utrustning och samma personlighet. Så kunde det bli ibland när vi var små, typ 12-13 år, och spelade. Vi kunde ha sett exempelvis Escape from New York kvällen innan och sen när vi skulle spela ville alla vara Snake Plissken. Så alla gör en Plissken-kopia, med ögonlapp och allt

Du var med och skrev manus till Expendables 1,2 och 3 (eller om det finns ännu fler...)?

 

[Quadrante]

Grupper som spelas av spelare.

Grupper som fantiseras ihop av spelledare.

Enskilda fantasier hos spelledaren som råkar grupperas vid samma fiktiva punkt.

 

[Cybot]

Kloner - Alla rollpersoner ser exakt likadana ut, har samma yrke, samma utrustning och samma personlighet. Så kunde det bli ibland när vi var små, typ 12-13 år, och spelade. Vi kunde ha sett exempelvis Escape from New York kvällen innan och sen när vi skulle spela ville alla vara Snake Plissken. Så alla gör en Plissken-kopia, med ögonlapp och allt

Det här får mig att vilja köra någon slags The Warriors upplägg. Dunge där man konkurrerar mot andra äventyrargrupper men det är superviktigt att gruppen har något slags gemensamt tema, för att man är i grund och botten ett gäng snarare än en äventyrargrupp.

 

[adrian_of_arcane_lore]

Found family - Värst, hatar det, brinn för alltid i helvetet. Det här är när alla karaktärerna är älskvärda skummisar som funnit varandra och är ute på helylle äventyr medan de bryr sig om varandra. Karaktärer dejtar inom gruppen. Alla pilar pekar egentligen inåt på gruppdynamiken.

Hård takedown av 95% av hela DnD 5e kulturen där. Brutalt.

I det konceptet ingår ju också att alla karaktärer kommer med minst 40-sidor detaljerad backstory (även om de är level 1), och det vägrar gå ut på äventyr om inte ens DM har läst igenom alltihop och väver in backstoryelement från samtliga karaktärer i alla äventyr.

Original character är verkligen den sämsta rollspelsgenren.

 

[God45]

Hård takedown av 95% av hela DnD 5e kulturen där. Brutalt.

Det känns som att detta blivit mycket vanligare med 5ed, eller hur? Jag har sett det i tidigare editions, men inte alls lika ofta.