Nekromanti Upsala-sviten

[guldfink]

Ni som har spelat första delen: Hur lång tid tog det? Tror ni att jag och min spelgrupp klarar det på en (lång) kväll?

 

[Ape of Wrath]

För min grupp tog det drygt 6 timmar men då lät jag dem rollspels mycket och vi hade en ganska lång inledning där jag förklarade premisserna för scenariot lite. Ett par gånger ville de följa upp lite ledtrådar som inte riktigt ledde framåt och jag kunde ha drivit det framåt lite men valde att låta de spela ut.

 

[Jocke]

För oss tog varje del ungefär två möten.

 

[guldfink]

För oss tog varje del ungefär två möten.

Ungefär hur långa var mötena?

 

[Jocke]

Ungefär hur långa var mötena?

Vardagkvälls långa.. 3-4 timmar nånting

 

[Bifur]

För min grupp tog det drygt 6 timmar men då lät jag dem rollspels mycket och vi hade en ganska lång inledning där jag förklarade premisserna för scenariot lite. Ett par gånger ville de följa upp lite ledtrådar som inte riktigt ledde framåt och jag kunde ha drivit det framåt lite men valde att låta de spela ut.

Instämmer med ovanstående

 

[guldfink]

OBS! TEXTEN NEDAN INNEHÅLLER SPOILERS MEN JAG VET INTE HUR JAG GÖR FÖR ATT DÖLJA DEN!

Har läst igenom Mörkret mellan stjärnorna nu. Är riktigt peppad, men skulle uppskatta lite vägledning om Varelsen.

- Efter att RPna kommer tillbaka till Uppsala från Vetenskapsakademien inträffar en rad dödsfall. Med tanke på var Varelsen befinner sig vore det rimligt att någon i tjänstepersonalen var i alla fall ett av offren, men det verkar främst vara personer som bort i angränsande kvarter som drabbas. Finns det en bra förklaring till det här?

- Den avslutande textens sista mening är väldigt härlig, men jag får inte ihop den med Varelsens livscykel. Vad gör larverna i rymden? De når väl planeterna i sina ägg/puppor?

Jag funderar på att ljudsätta scenerna. Vad tror ni om det här?

Inledningsscenen och andra odramatiska hemmiljöer: Ljudet av pendeln i ett golvur.
Utomhusscener i Uppsala: Domkyrkans klockslag.
Uppläsning av texterna (början och slutet), expeditionen och möten med Varelsen: Ett sådant där illavarslande muller, tillsammans med sprakande elektricitet, som förekommer i senaste säsongen av Twin Peaks.
(Invigningen av spårvägen: glad blåsorkester)

Fler förslag?

 

[Bifur]

Första punkten:
Offren är ju få i sammanhanget och väl mest till för att ge en känsla av tidspress samt koncentration till området. Givet antalet människor i området kontra antalet offer är väl sannolikheten låg att ytterligare någon (utöver professorn) i RPnas hus skulle dö. Men det finns heller inget som motsäger det annat än just sannolikhet så lägg in det om du vill.
(Man kan ju teoretisera att varelsen rör sig mot närmsta energikälla men är in aktiv ett tag när den väl konsumerat en och då rör sig mer slumpmässigt. Annars borde den väl sugit i sig vad den behövde dag 1 och sedan stuckit ut i rymden? Kanske är det ett accelererande skede?)

Andra punkten:
Inget bra svar än att Björkelid antagligen tyckte det var coolt.

 

[guldfink]

Mejlade Björkelid själv och fick svar inom två timmar. Hans tanke var tydligen att Varelsen orienterar sig efter den intensiva värmen från gaslyktorna, men sedan ändå väljer att äta av människors kroppsvärme. Varelsen är inte helt iinstiktstyrd utan agerar enligt egna dunkla motiv. Angående den avslutande meningen lever Varelsen som larv ute i rymden, innan den förpuppas och störtar ner på en planet.

 

[Nässe]

Vill gärna spela den här kampanjen någon gång. Men den är för dyr för att köpa för att bara läsa. och har man inte köpt den blir den inte spelad. Moment 22 och i-landsproblem...

OT: Någon som vet när Upsala blev Uppsala och varför?

 

[Jocke]

OT: Någon som vet när Upsala blev Uppsala och varför?

Jag hade för mig att det fanns en förklaring i texten, men jag hittade den inte. Kan det vara så att den gamla stavningen fortfarande var aktuell under den tid som sviten utspelar sig?

Edit:
Kan det stå något i Professor Frans - Necronomicon i Upsala? Jag har tydligen använt stavningen med ett p när jag skrev om den
http://www.mandrill.se/boningen/tag/uppsala/

 

[guldfink]

Jag funderar på att ljudsätta scenerna. Vad tror ni om det här?

Inledningsscenen och andra odramatiska hemmiljöer: Ljudet av pendeln i ett golvur.
Utomhusscener i Uppsala: Domkyrkans klockslag.
Uppläsning av texterna (början och slutet), expeditionen och möten med Varelsen: Ett sådant där illavarslande muller, tillsammans med sprakande elektricitet, som förekommer i senaste säsongen av Twin Peaks.
(Invigningen av spårvägen: glad blåsorkester)

Fler förslag?

Nu var det ju inte någon som riktigt gick igång på min ljudsättnibgsidéer, men kanske har ni förslag på musik. Jag funderar på att använda mig av Sibelius Violinkonsert i d-moll, opus 47, som stämningssättare. Den är från sekelskiftet, fin och ibland mörk, men blir lite väl pampig i vissa delar. Har någon något annat förslag på stämningsmusik för kosmisk sekelskiftesskräck?

 

[Henke]

Minns att vi körde med soundtracket till filmen "The Gift" som jag tycker sätter en otäck stämning i allmänhet.

Annat som vi använder till skräck (just nu Cthulhu Dark - Arkham 1692) är Atrium Carceri (The Big Old City, Void och Seishinbyouin) samt Desiderii Marginis (Hypnosis och Procession).

 

[illspecko]

Jag satte ihop egna på en sida, med lite inspiration från Cthulhu Dark och Svavelvinter. PM:ar dig mitt paket ikväll.

Jag hoppas att jag inte blir stämplad som gudlös nekromantiker för denna återuppäckning, men är det möjligt att du skulle kunna PM:a dessa regler till mig med? Min uppsala-nostalgi blev för svår så jag beställde hela Upsala-sviten igår, och hade gärna kikat lite på en del möjliga husregler för detta.

 

[Henke]

Skulle också vara intresserad av detta. Spontant kan jag tycka det blir svårt med regler (iaf kring sanity) då en av systrarna i prologen drabbats utifrån en händelse i äventyret.

 

[Bifur]

Skulle också vara intresserad av detta. Spontant kan jag tycka det blir svårt med regler (iaf kring sanity) då en av systrarna i prologen drabbats utifrån en händelse i äventyret.

Jag ska skicka

Vilken händelse syftar du på? Minns inte att det händer något dramatiskt i prologen som skulle ställa till det för reglerna.

 

[Henke]

Jag ska skicka

Vilken händelse syftar du på? Minns inte att det händer något dramatiskt i prologen som skulle ställa till det för reglerna.

Tack!

Jag tänker på "Mörkret mellan stjärnorna" och prologen där en syster berättar om att en annan syster som blivit galen men man vet inte vem det är eller exakt varför. Den delen är styrd till epilogen på berättelsen. Man kan givetvis lösa detta på olika sätt, men om man skulle köra på Cthulhu Dark rätt av så tickar ju "Insighten" ner utifrån vad spelaren själv tycker känns läskigt. Risken är ju då antingen att insighten inte slår i botten vid det exakta tillfället eller att den redan slagit i botten tidigare och RP:n redan är galen innan man kommer till slutet. Äventyret (och även de två följande delarna) förutsätter ju nästan att alla RP klarar sig fram till slutet?

 

[Bifur]

Tack!

Jag tänker på "Mörkret mellan stjärnorna" och prologen där en syster berättar om att en annan syster som blivit galen men man vet inte vem det är eller exakt varför. Den delen är styrd till epilogen på berättelsen. Man kan givetvis lösa detta på olika sätt, men om man skulle köra på Cthulhu Dark rätt av så tickar ju "Insighten" ner utifrån vad spelaren själv tycker känns läskigt. Risken är ju då antingen att insighten inte slår i botten vid det exakta tillfället eller att den redan slagit i botten tidigare och RP:n redan är galen innan man kommer till slutet. Äventyret (och även de två följande delarna) förutsätter ju nästan att alla RP klarar sig fram till slutet?

Just det så var det. Ja, i mitt system tvingade jag fram så pass många och svåra slag att en av systrarna blev tillräckligt galen. Men jag tycker inte en RP behöver bli speltekniskt "Vansinnig" för att epilogen ska funka, dessutom styrs det av vem som tittar i kikaren,och vem vet vad som hände med den personen sen? Och ja, några systrar måste överleva, men inte alla. (Och för del 2 och 3 kvittar det väl som jag minns det?)

Men visst finns det finns brister i att ha ett system, och jag har inte provat att spela utan, men det är inte helt oproblematiskt att friforma det heller. Eftersom man som SL ändå hälsar hårt tyckte jag tärningsslagen lättare upp och tillförde lite (skenbar) agens. Men kanske handlar det bara om ett motstånd från mig som SL att avgöra utfallet av sådant som man "alltid" slår tärning om annars?

 

[Henke]

Just det så var det. Ja, i mitt system tvingade jag fram så pass många och svåra slag att en av systrarna blev tillräckligt galen. Men jag tycker inte en RP behöver bli speltekniskt "Vansinnig" för att epilogen ska funka, dessutom styrs det av vem som tittar i kikaren,och vem vet vad som hände med den personen sen? Och ja, några systrar måste överleva, men inte alla. (Och för del 2 och 3 kvittar det väl som jag minns det?)

Nu var det ett tag sedan jag läste Upsalasviten, men jag fick intrycket av att det inte gick helt bra för systern Det är precis som du skriver så man behöver spela det om det skall fungera med en regelmotor. Vänder jag på det och ser till Cthulhu Darks egna scenarion så är upplägget alltid en skrämmande final som egentligen är precis likadan som Upsala-sviten (t.ex. för "Screams of the children").

Enda skillnaden i Upsala-sviten är väl egentligen inledningen som hänvisar till att det "slutade så olyckligt för min kära syster" och den avslutande texten "När min make och jag besöka henne på hospitalet påminns jag om att vansinnet alls icke är henne en tillflykt utan ett evigt ögonblick av den fruktansvärda fasa som kan drabba ett mänskligt förstånd". Man kan givetvis ta det som att den avslutande texten är just avslutande för scenariot och att alla slag då blir överflödiga (tanken är ju inte att man skall fortsätta rollspela med systrarna Selander).

Men visst finns det finns brister i att ha ett system, och jag har inte provat att spela utan, men det är inte helt oproblematiskt att friforma det heller. Eftersom man som SL ändå hälsar hårt tyckte jag tärningsslagen lättare upp och tillförde lite (skenbar) agens. Men kanske handlar det bara om ett motstånd från mig som SL att avgöra utfallet av sådant som man "alltid" slår tärning om annars?

Håller med. "Problemet" med att låta scenariot vara öppet för slumpen är ju dels att det vill berätta en historia på ett visst sätt, men också att det egentligen är en flashback (utifrån prologen). Att scenariot dessutom har "flashbacks i flashbacken" (gör det inte mindre komplicerat att försöka blanda in slumpen. Det går liksom inte att spela så att alla systrarna råkar dö, eller att samtliga personer i idkerbergjournalen stryker med etc etc.

 

[Bifur]

Håller med. "Problemet" med att låta scenariot vara öppet för slumpen är ju dels att det vill berätta en historia på ett visst sätt, men också att det egentligen är en flashback (utifrån prologen). Att scenariot dessutom har "flashbacks i flashbacken" (gör det inte mindre komplicerat att försöka blanda in slumpen. Det går liksom inte att spela så att alla systrarna råkar dö, eller att samtliga personer i idkerbergjournalen stryker med etc etc.

Träffande skrivet. Å andra sidan är det ju ingen skillnad mot klassisk rälsning/"fuska med tärningarna" som i vilket hederligt gammalt tradspel som helst . Jag kom väl fram till att jag hellre gör så än krossar illusionen av spelarpåverkan helt. Jag vet att jag måste rädda två systrar till slutet, men inte vilka och hur. Det gjorde de konfrontativa scenerna mer spännande. Sedan ingår det ju SLs jobb i ett sådant upplägg att under äventyrets gång mixtra med förutsättningarna så att utfallet till slut blir det önskade ;-).