Nekromanti Uråldrig värld, på två sätt

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,657
Location
Fallen Umber
Jag håller på med en fantasyvärld (men försvinn inte nu, det är intressant, jag lovar!, det är inte alls standardfantasy) som fortfarande befinner sig på ett rätt tidigt stadium (och har så gjort i åtskilliga år nu...) där jag inte har rensat bort några idéer, egentligen. (Förutom de allra grövsta inkonsekvenserna, då.) Men nu har jag kommit fram till ett vägskäl: två grundläggande och viktiga idéer befinner sig på kollisionskurs, de är mer eller mindre oförenliga, så det är dags att välja sida.

Men först vore det kanske på sin plats att berätta lite mer om världen. Jag vill ha med så mycket som möjligt av följande, tror jag, men ännu är det mycket som är osäkert: storskogens mystik, bonderomantik á la svenskt 1800-tal, vidskepelse, stark och dominerande kyrka, inkvisitionen, gigantiska katedraler, begynnande teknologisk utveckling med ångmaskiner och annat, luftskepp, steampunk i största allmänhet, munkordnar som bevakar kunskapen om uråldrig teknologi, rostiga järnstäder, troll och rövare, Älvalandet och älvfolken där, degenererad teknologi som ingen vet hur man reparerar, gamla adelsfamiljer och dueller, spirande ungdomskulturer i städerna, mellankrigstid (sviterna efter ett krig och hoten om ett nytt), spioner och kurirer i sporrsträck genom byarna, forntida stjärnskepp, sovande drakar under bergen, kringresande cirkussällskap, oändliga solrosfält, vetenskapliga expeditioner, komplicerad byråkrati, väderkvarnar och observatorier...

Och jag som bara hade tänkt nämna lite kort om konceptet, för att låta er betrakta världen med lite mer öppna ögon. Nåja, det får vara som det blir med det. Över till det jag egentligen hade tänkt skriva om:

1. Den nya tiden byggs på gamla ruiner
För länge sedan fanns det en högkultur som var avsevärt mer avancerad än dagens kultur, men den drabbades av någon odefinierad katastrof för några tusen år sedan. Dagens civilisation är uppbyggd på dess ruiner, rent bokstavligt när det gäller vissa städer men även i vidare bemärkelse. Nyligen har den teknologiska utvecklingen (ja, detta är långtifrån någon statisk värld) nått fram till en nivå där man kan börja förstå sig på en del av den gamla världens under. Förresten, magi och teknologi är något som flyter ihop, både i den här och i nästa världsbild, för magiker kan konstruera märkvärdiga apparater men oftast inte åstadkomma så mycket mer, absolut inga eldklot eller dylika styggelser. Fördelarna med den här världsutvecklingen är att man lätt får en stämning av 1600-1700-talets Amerika, nybyggarstämning, med storskogen som ruvar bortom byns trygga gränser. Nackdelen är kanske främst att de mer civiliserade inslagen kan passa dåligt in.

2. En döende värld
Allt var bättre förr, vägarna och åkrarna växer igen, teknologin glöms bort och rostar sönder, ångesten breder ut sig, folk lever sina liv i väntan på den hotande katastrof som alla känner ska komma. Här vänder vi på det hela en smula, och låter civilisationen vara på nedgång sedan en lång tid tillbaka. Fördelarna med den här världsbilden är att man får in en härligt mörk stämning, teknologin känns mer spännande, de mer moderna inslagen i världen (ungdomskulturer, steampunk, etc) känns mer naturliga, etc. Nackdelen är väl främst att temat med storskogen och bonderomantik kan kännas mer påklistrat, och det är något som jag verkligen vill ha med.

Så, vilken väg ska vi vandra? Ska vi möta morgondagen med solen i ögonen och hopp i hjärtat, eller ska vi spela melankoliska visor vid dekadenta hov när skymningen nalkas?


/Dimfrost, känner sig poetisk ikväll
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
"Ska vi möta morgondagen med solen i ögonen och hopp i hjärtat, eller ska vi spela melankoliska visor vid dekadenta hov när skymningen nalkas?"

Jag tycker personligen att den hoppfulla visionen är mer tilltalande. Nybyggarstämning och sånt är ju kul. Dessutom tycker jag att man kan skönja flera stråk av melankoli och vemod i det du skriver i första stycket: "storskogens mystik... vidskepelse, stark och dominerande kyrka, inkvisitionen, gigantiska katedraler... begynnande teknologisk utveckling med ångmaskiner... rostiga järnstäder... gamla adelsfamiljer och dueller..."

Det där känns lite ämligt och vilset på ett sätt som tilltalar mig. Storskogens mystik ryggar säkert förskrämt undan för ångmaskinerna och luftskeppen, kyrkan bångnar under sin egen tyngd och den begynnande teknologiska utvecklingen kan hota adelsfamiljerna... Det är lätt att spinna vidare på dessa brottstycken i en melankolisk ådra.

Jag skulle nog personligen dra ner lite på steampunken och ungdomskulturen och gå mer på vidskepelsen & bonderomantiken. Det kändes som ett djärvt grepp.

Djärva grepp är alltid intressanta.

/Rising
 

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,975
Location
Uppsala
Eftersom många av mina egna koncept bygger på uppsjöar av varierad inspiration som slutligen samlas i någon sorts mixer, censureras, görs om och till sist förvandlas till slut produkter, så skulle jag efter denna onödigt långa mening säga: blanda dem!

Anledningen till nybyggandet, hoppet och framåtsträvan kan ju vara att folk flyr från den döende världen mot nya outforskade vidder. Kontinenten i väst, ölandskapet i öst, bortom bergen i norr eller helt enkelt en blind strävan på de öppna haven. Det finns en värld att utforska, bebo och till sist utveckla, men de styrande makterna vill hålla folk kvar samtidigt som framåtsträvan är det enda som håller folk från att vissna och tyna bort.

Melankoli och dilemma, men med längtan efter en bättre morgondag som väntar bortom horisonten.

Vågar du anta utmaningen?
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
8,003
Location
Barcelona
2. En döende värld
/.../ Nackdelen är väl främst att temat med storskogen och bonderomantik kan kännas mer påklistrat, och det är något som jag verkligen vill ha med.


Så behöver det absolut inte vara. I den döende världen kan ju storskogen vara på *frammarsch*, lika väl som den är på tillbakagång i en värld stadd i utveckling, och bondekulturerna kan vara ett resultat av att mer och mer människor återgår till lantbruket, eftersom man glömmer bort mer och mer av gamla tiders kunnande, industrin förlorar betydelse, Världens råvarudepåer håller på att sina och så vidare. Det är fördelen med den döende världen; man kan ta vilka företeelser man vill, och förklara de futuristiska med att det är framtid, och de eftersatta med att världen är i ett stadie av dekadens och förfall.

Bra va?

Edit: glömde säga vad jag föredrar. Det är naturligtvis den döende. varför? Tja, för det första ger den en mycket starkare känsla av uråldrighet än det klassiska "världen är byggd på ruinerna av en annan tidsålder". "Döende" innebär ju att världen är i sitt slutskede, medan världen i den andra varianten kan ha en obestämd tidsrymd kvar att leva, och alltså kanske bara är i sin ungdom.
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Kontrastera. Som Entomophobiac sa, det kan vara hoppfullt för vissa och dystert för andra.

Kanske framtiden inte finns i städerna. Kanske det Moderna i Staden, industrialismen, överlevde katastrofen eller nedgången, och det är i en... kolonisation låter så fult, men en återuppbyggnad, som man måste återerövra världen, världen utanför.

Kanske de uråldriga mirakelmaskinerna, som spann manna av luftens koldioxid med nanoteknologi, som renade luften från radiakbrus varje morgon med sina aspergillium, som höll de Främmande borta med sina elektromagnetiska fält, kanske de har slutat fungera.

Men jorden är ren nu. Den kan försörja fler människor, om den bara odlas. Luften är inte så unken som man säger. Skogen är stor och skrämmande, men den lever. Det finns annat skydd mot de Främmande än de gamla maskinerna. Maskinen är inte ond eller farlig eller själsslukande; den gamla Maskinen var det, men låt oss bygga nya maskiner.

Låt de gamla städerna bli de ruiner de är i alla äldre postapokalyptiska spel; lämna dem, bygg nya städer. Med höga vita torn och ljusa öppna parker. Stäng inte ute de Främmande, utan låt älvorna bosätta sig där, de med.

Hoppet om en morgondag är mer intressant när många människor faktiskt är förtvivlade.

Erik
 

Ackerfors

Alas, your rapids!
Joined
21 Jan 2001
Messages
7,479
Hmm...det finns ett sätt att både ha kakan och äta den. :gremsmile:

Du gör så att de olika åldrarna hänger ihop så att man kan spela i båda... Den stora katastrofen som de väntade på i tvåan kom och ödelade den högteknologiska världen som de i ettan bor på. (Låter som om jag skriver om filmer eller böcker.:) ) Då kan den första världen (eller vad man nu vill kalla det) du skrev om vara "Fantasy" och den andra vara mer åt steampunk hållet.
 

Feliath

Swashbuckler
Joined
28 Nov 2000
Messages
1,905
Blanda och ge

Mitt råd är likt de flesta andras att bara koka ihop något. Mer konkret tycker jag du ska röra ihop Dnalors och Entomophobiacs idéer: Stryk katastrofen i bemärkelsen "Ka-BLAMMO!" och vinkla om den på så vis att råvarorna håller på att ta slut; det går bara att försörja sig som bonde eller reparatör av gamla prylar (se där! En automagisk förklaring till en klassisk äventyrarnisch! Alla behöver ju och vill ha de praktiska grejor som kan återhämtas), och tack vare att teknologin är på väg bort håller féerna på att komma tillbaka efter lång frånvaro.
Det finns förstås de som inte gillar den världsordningen, och de ger sig ut på expeditioner långt bort för att hitta nya mineraldepåer, kanske ställen där den gamla civilisationen finns kvar, kanske bara en grön dal där ingen människa förut satt sin fot, vem vet?

Att hela världen är ohjälpligt döende är dels rätt trist (nej, slå mig inte! Jag gillar också Wolfe och Vance! Jag menar i spel. Dessutom kan man göra allt bra, jag pratar om konceptet i allmänhet) och dels redan gjort. Jag tycker nog det känns roligare om bara den lokala civilisationen befinner sig i nedförsbacke.

Måste jag välja mellan idéerna väljer jag dock nummer ett. Jag tycker vanligtvis bättre om optimism än dystopi, t.o.m. i efterkatastrofenscenarier, och i det här fallet verkar det passa bättre.

Jag vet inte vad du tänkt dig för sorts regler, men jag inbillar mig (utan att faktiskt ha mer än skummat boken) att Mutant: UAs system skulle passa.


/Feliath - gissar vilt; skulle vilja spela en vagnåkande försäljarfé med pipa och bredbrättad hatt
 

Sodivra

Champion
Joined
15 Sep 2000
Messages
12,406
Location
Göteborg
Inspirerande

Först av allt så gillade jag storskogsmystiken, och jag tycker verkligen att detta passar med "inkvisitionen", ifall du tänker dig dom som jag: Ödesmättade män i bruna eller svarta kappor snarare än galna häxbrännare med röda klädnader.

Sedan så blev jag lite konfunderad när du ville lägga in steampunkiga inslag, men så fort du sa "rost" så mjuknade jag. :gremsmile:
När jag kollar lite på din lista så ser jag vad du menar med inkonsekvens, men jag tror att du kan lösa det. Okej, vissa saker kanske behöver gå, men, men..
Två stämningar väcker det här främst hos mig: Den mörka skogen och Sommarsolrosfält. Ifall du låter "hotet" ersättas med "dämpad, mörk, okänd, mystik" så tror jag att det funkar.
Byråkratin är skuggig, inte infernalisk. Älvorna är inga spektakulära saker. Solrosfälten är trygga, men det kan förbytas så fort du vandrat in i skogen. Det okända finns alltid där, på något sätt. Och ibland krävs det bara ett litet steg för att uppslukas av det.
Så, jag gillar nog "Värld på ruiner" bättre, eftersom det fokuserar mer på storskogen. Men.. Ja. Alla andra kom med väldigt goda förslag.

Jag måste råda dig att kolla upp Nausicaä, manga/anime. Eller sinisas gamla bibban vid tidens slut ingen tid för länkar aaaah
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,657
Location
Fallen Umber
Re: Blanda och ge

Mitt råd är likt de flesta andras att bara koka ihop något. Mer konkret tycker jag du ska röra ihop Dnalors och Entomophobiacs idéer: Stryk katastrofen i bemärkelsen "Ka-BLAMMO!"
Ja, det blir nog något liknande. En stor katastrof är den idé jag kom på i början, låångt innan den andra, men efter hand har den passat sämre och sämre in.

Att hela världen är ohjälpligt döende är dels rätt trist (nej, slå mig inte! Jag gillar också Wolfe och Vance! Jag menar i spel. Dessutom kan man göra allt bra, jag pratar om konceptet i allmänhet) och dels redan gjort.
Jag kanske inte borde benämnt världen just "döende"... Det är alls inte ohjälpligt, och med lite flyt ska det nog kunna gå att vända, jag menade "döende" mest för att förklara stämningen. Mer Gene Wolfe än Jack Vance, alltså.

/Feliath - gissar vilt; skulle vilja spela en vagnåkande försäljarfé med pipa och bredbrättad hatt
Bredbrättad hatt och pipa är aldrig fel, men vil du spela en fe i den vanliga världen får det nog bli en bortbyting eller så, det fagra folket håller sig mestadels i Älvalandet. Men det kanske var det du menade? :gremsmile:


/Dimfrost
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,657
Location
Fallen Umber
Tackar!

Först av allt så gillade jag storskogsmystiken
Jag visste väl att du skulle gilla det! :gremsmile:

Sedan så blev jag lite konfunderad när du ville lägga in steampunkiga inslag, men så fort du sa "rost" så mjuknade jag.
Hmm, saken är den att jag alltid vill lägga in steampunk i allt jag skriver. Jag frågade Storuggla om det men han sa att det var helt normalt, så det så! Det är bara så att jag aldrig skulle kunna skapa en fantasyvärld utan luftskepp, så är det bara. :gremsmile:

Jag måste råda dig att kolla upp Nausicaä, manga/anime. Eller sinisas gamla bibban vid tidens slut ingen tid för länkar aaaah
Sinisas post om landet vid tidens slut är en av mina absoluta favorittrådar här på forumet, så den har nog redan inspirerat mig mer än vad som kanske är lämpligt. Kul att någon annan såg kopplingen, i vilket fall.


/Dimfrost, luftskeppsfetischist
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,657
Location
Fallen Umber
Det där känns lite ämligt och vilset på ett sätt som tilltalar mig. Storskogens mystik ryggar säkert förskrämt undan för ångmaskinerna och luftskeppen, kyrkan bångnar under sin egen tyngd och den begynnande teknologiska utvecklingen kan hota adelsfamiljerna... Det är lätt att spinna vidare på dessa brottstycken i en melankolisk ådra.

Jag skulle nog personligen dra ner lite på steampunken och ungdomskulturen och gå mer på vidskepelsen & bonderomantiken. Det kändes som ett djärvt grepp.
Ja, jag vill ju ha diverse storskaliga konflikter inbyggda i världen från början: Kyrka mot imperialism, kyrka mot teknologi, teknologi mot adel, teknologi mot storskogens mystik, gammal bondekultur mot de spirande storstädernas nymodigheter, etc. Det är väl något som Krille lärt mig, att dynamiska världar är de bästa. Men jag tänkte att ungdomskulturer (som jag har med främst för att jag vill ha en lite "modernare" känsla ibland, men det kan ju även tolkas som t.ex. gäng med 1800-talsstudenter som är ute och super skallen i bitar på universitetsorterna) borde kontrastera bra mot bondesamhällets inbyggda normer och krav. Vi får liksom sent 1800-tal och 1950-tal på samma gång.

Men visst blir det melankoli, oavsett hur världen kommer att se ut. Melankoli och vemod är alltid viktigt.


/Dimfrost, gillar att blanda konstiga tidsperioder
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,657
Location
Fallen Umber
Melankoli och dilemma, men med längtan efter en bättre morgondag som väntar bortom horisonten.

Vågar du anta utmaningen?
Javisst, som jag skrev i något annat svar så är inte visionen om den döende världen helt utan längtan efter en bättre morgondag. Jag kände mig tvungen att dra båda varianterna till sin extrempunkt för att få tillräcklig kontrast mellan dem, och för att det lättare skulle komma fram vad som jag egentligen menade med koncepten. I fall 2 så kommer jag antagligen att göra ungefär som du menar, att storskogen håller sig till glest befolkade trakter i civilisationens utmarker.


/Dimfrost
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,657
Location
Fallen Umber
Maskiner, magi, Mars

Din vision kanske är lite väl ljus och hoppful för min smak (jag vill ha lite mer mörker, tror jag), men en sak har du fattat helt rätt: min syn på maskinerna. Jag tror till och med att jag har skrivit något om just mirakelmaskiner någonstans. Dock handlar det inte om elektromagnetiska fält utan om jordmagiska fält, som fungerar lite på ett annat sätt. Det här är inte Jorden (även om jag har lekt med tanken att det skulle kunna utspela sig på Mars, men det får vi ta en annan dag när jag har strukturerat mina tankar en aning) och lyder inte under riktigt samma naturlagar.


/Dimfrost
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
8,003
Location
Barcelona
Sagor vid tidens höst

Jepp. Sinisas gamla mästerverk "sagor vid tidens höst" bör du vekrligen kolla in, om inte annat för att det är så skönt: Här hittar du det

Några visioner delar ni nog. Han föredrog fruktträdgårdar framför dina solrosfält, och hans värld var nog mer uppluckrad än din (du tycks ha tänkt dig ett rätt sammanhållet samhälle trots allt) men lite av stämningen känns igen.

"Döende värld" är nog en av mina favoritgenres inom Science Fiction/Fantasy. Det är därför jag diggar mars så mycket, för den planeten brukar ju illustreras som stadd i förfall.
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
8,003
Location
Barcelona
Solrosor

Solrosfälten är trygga, men det kan förbytas så fort du vandrat in i skogen.

Hmm. Jag läser in en annan stämning i solrosfälten. För mig är det de, mer än något annat, som skapar en känsla av förfall och vemod. Svårt att motivera sådana känslor förstås; det kanske bara är jag som har en osund relation till solrosor, eller till sommaren.
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,657
Location
Fallen Umber
Re: Sagor vid tidens höst

Om du letar riktigt noga i mina svar till andra inlägg i tråden så hittar du referenser till både sinisa och Mars. :gremsmile:

Och för övrigt håller jag med dig om solrosorna: det är något märkvärdigt vemodigt med ett solrosfält, i jämförelse med ett fält med vete eller liknande. En av mina stämningsvisioner när det gäller den här världen är ett väderkvarnsliknande vindkraftverk på en kulle, med sönderfallande rostiga rörledningar som leder därifrån, omgiven av ett oändligt solrosfält, i sommarskymningsljus.


/Dimfrost, kom att änka på Shrek när han skrev det här (för där finns det ju också solrosor)
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Re: Maskiner, magi, Mars

Äsch, jag spånade bara, även om jag inte heller tänkte mig jorden. (Jag körde på en 'så utvecklad teknologi att det liknar magi'. Jag fick några idéer efteråt när jag kokade kaffe som jag skall sno själv i samma veva, med naniter som änglar och liknande. Mohahaha! 'Elektromagnetiska fält' var pseudovetenskapligt habrovinkelspråk.) Jag betonade det ljusa för att jag är orimligt less på mörker, men det skall du naturligtvis skita i! :gremgrin:

Om du vill bevara en negativ ton kan man ju köra på slitet för nybyggarna och motståndet från 'etablissemanget' från de som vågar lämna städerna.

Vad jag gillade i idén jag själv fick var att staden inte är det moderna - städerna är det uråldriga, det döende, som man utvecklas BORT ifrån. Alltså tvärtom mot normal postapokalyptik, där folk lever i vildmarken och långsamt erövrar städerna.

Erik
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Luftskepp

Jag frågade Storuggla om det men han sa att det var helt normalt, så det så! Det är bara så att jag aldrig skulle kunna skapa en fantasyvärld utan luftskepp, så är det bara.
Helt rätt. Utan luftskepp, bisarra urverk, värjor, kryptiska konspirationer och enorma hattar är det (alla på en gång nu) INGEN RIKTIG FANTASY!!! :gremgrin:

Erik, tycker dvärgar, magi och riddare är betydligt mer oväsentligt.

PS: Själv är jag omåttligt förtjust i gargoluntiska djur också, men DET är onormalt!!!
 

Feliath

Swashbuckler
Joined
28 Nov 2000
Messages
1,905
Vildsint medhåll [OT]

Helt rätt. Utan luftskepp, bisarra urverk, värjor, kryptiska konspirationer och enorma hattar är det (alla på en gång nu) INGEN RIKTIG FANTASY!!! :gremgrin:
Damn straight! (Oops...no offense :gremwink:)
Ge mig en hatt, en värja, och en klockverkszeppelinare, och jag ska...öh...äventyra...i...fantasymiljö? :gremgrin:
Äh, jag håller med helt enkelt; när jag läste det där insåg jag att jag förmodligen sett det så jämt, fast omedvetet.

Men vänta nu...luftskepp...urverk...fantasy...det låter ju nästan som om Chronopia vore - accepterat! :gremshocked: :gremgrin:

Jag tycker inte ens hoskeblaffiga djur är särskilt onormalt; jättelika silhuetter som avtecknar sig mot horisonten tycker åtminstone jag om. Av någon anledning tycker jag bättre om bloffadjur som är rätt ofarliga, än jättemonsterbestdödsmaskiner.


/Feliath - kanske klockpunk är ett bättre namn än steampunk?
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Luftskepp smuftskepp!

'Clockpunk' är ännu en sådan där genre-term, jo. Själv börjar jag bli less på ordet steampunk, för man applicerar det på lite vad som helst.

Inget ont om Chronopia, men de har fortfarande dvärgar och trollkarlar, även om libromantiker och dylikt är kul...

(Som du förstår finns det en anledning att jag är Gondica-fan. :gremwink:)

'Postmedeltida fantasy' kunde vara ett namn.

Tillbaka till den döende världen: Dimfrost tänker sig ju en ganska sönderrostad värld, så jag misstänker att det inte är fråga om att bygga eller konstruera nya saker, snarare om att återupptäcka gamla. Urverk eller ångmaskiner, eller är det kanske trolldom som driver saker...

Hur ser luftskeppen ut?

Erik, vill stå vid rodret. Vill också ha en hiskeligt stor fjäder i hatten.
 
Top