Nekromanti Värld + regler = Sant?

[walium]

Eftersom jag har börjat göra allvar av mina planer på att inskaffa och spela Planscape, undrar jag följande: hur hårt sammanlänkade brukar världar och regler egentligen vara när det gäller rollspel? Hur har ni burit er åt när ni bara varit intresserade av en del av konceptet? Är det värt allt arbete att få det perfekt eller är det bättre att bara gilla läget?

Jag funderar nämligen på att spela just Planescape med andra regler, men jag vet inte vilka (kanske Eons?) eller om det är värt den extra arbetsinsatsen.

 

[Krille]

" hur hårt sammanlänkade brukar världar och regler egentligen vara när det gäller rollspel?"

Hela vägen från inte alls (GURPS världar brukar funka till vad som helst inklusive GURPS) till stenhårt (Castle Falkenstein utan Castle Falkensteins regler är helt enkelt inte Castle Falkenstein).

Jag föredrar att regler och värld är tätt sammanknutna. Jag ser dem som en enhet: reglerna är så att säga världens naturlagar. Byt ut reglerna så ändras naturlagarna. Förmodligen är det därför som jag är så negativ till Kult: världen har "fel naturlagar", helt enkelt. Beskrivningen av världen i text stämmer illa överens med beskrivningen av världens regler. Om man har som vana att ignorera regler så går det naturligtvis lättare att byta ut regler, men då tycker jag faktiskt att man missar en del av spelet.

Case in point being Castle Falkenstein. Världen finns som modul till GURPS. Dessvärre så är det inte samma stämning i GURPS-världen som i Castle Falkenstein proper, trots att det är samma miljö.

 

[Troberg]

Eftersom jag har börjat göra allvar av mina planer på att inskaffa och spela Planscape, undrar jag följande: hur hårt sammanlänkade brukar världar och regler egentligen vara när det gäller rollspel? Hur har ni burit er åt när ni bara varit intresserade av en del av konceptet? Är det värt allt arbete att få det perfekt eller är det bättre att bara gilla läget?

Kör med de regler du föredrar. Jag skulle dock inte försöka mig på att detaljkonvertera utan kör hellre på stämning, beskrivningar och andra "mjuka" data.

Vem märker som en NPC har ett för högt eller lågt i en grundegenskap? Sådant kan man lätt plocka på känsla.

Jag föredrar att tänka modulärt och ser spelvärld och regler som två separata bitar. Läs min rant om detta, kallat Trobergs Heliga Treenighet, något jag är ganska nöjd med.

 

[walium]

"Kör med de regler du föredrar. Jag skulle dock inte försöka mig på att detaljkonvertera utan kör hellre på stämning, beskrivningar och andra "mjuka" data. "

I exemplet Planscape är det framförallt den charmiga och helgalna världen som tilltalar mig. Däremot känns reglerna närmast som en black om foten. Nu är min erfarenhet av D&D:s regler inte särskilt stor, men jag vet tillräckligt för att misstänka att reglerna skulle bli en belastning. Särskilt för spelare som är vana vid Eons regler. Finns här någon forumit med erfarenhet av att ersätta D&D regler med andra som kan tipsa? Går det att ersätta levlar med ett icke-levelbaserat regelsystem?

 

[Feliath]

Jag funderar nämligen på att spela just Planescape med andra regler, men jag vet inte vilka (kanske Eons?) eller om det är värt den extra arbetsinsatsen.

Take it from me, Eons regler är de sista du vill använda. Regelgrundtanken i Eon bryter totalt mot allt vad Planescape går ut på - det är ju trots allt en D&D-värld. Nej, ska du byta regler och bibehålla själva atmosfären och de avsedda speltyperna måste du nästan ha ett system som tillåter att rollpersonerna blir helt övermänskligt über - och då kan du ju lika gärna använda D&D3E och bespara dig en massa arbete, eller 2nd Ed. och bespara dig ännu mer.

Att jag tycker D&D3E är apbra har inget med resonemanget ovan att göra, men det är i alla fall grund för en rent allmän rekommendation att du prövar spelet.


/Feliath - föreslår PHB, DMG och Manual of the Planes

 

[Svarte Faraonen]

Grejen med PLanescape är ju detta med skillnader i makt. Med en långdragen kampanj är det fullt möjligt för en höglevlad rollperson att bli gud eller liknande, något som kan vara svårt att simulera utan levels. Om man inte gillar alignments går det nog däremot att helt enkelt nyansera beskrivningarna av de olika yttre planen lite och skita i den direkta "Arborea; Chaotic Good"-beskrivningen. Alltså, kanske svårt, men inte oöverstigligt.

 

[Feliath]

Om man inte gillar alignments går det nog däremot att helt enkelt nyansera beskrivningarna av de olika yttre planen lite och skita i den direkta "Arborea; Chaotic Good"-beskrivningen. Alltså, kanske svårt, men inte oöverstigligt.

Det är inte ens särskilt svårt; den lättaste rippen är att man läser stämningstexterna, sliter ut alignments och stryker allt vad alignmentberoende spells heter. Det går dock att göra lite smidigare i Planescape, genom att man helt enkelt gör om alignments till uttalade och medvetet valda tillhörigheter; har man inte uttalat något är man True Neutral för alla praktiska syften, men alla plan har en orientation, och om man t.ex. anammar tillbedjan av Corellon blir man CG såvitt det anbelangar alla spells och magiska föremål.


/Feliath - äh, begriper någon alls hur jag menar?

 

[walium]

"Att jag tycker D&D3E är apbra har inget med resonemanget ovan att göra, men det är i alla fall grund för en rent allmän rekommendation att du prövar spelet."

Ponera att jag är för lat för att göra en konvertering på egen hand, vad är fördelerna med att köra Planescape med 3E reglerna?

 

[entomophobiac]

Jag funderar nämligen på att spela just Planescape med andra regler, men jag vet inte vilka (kanske Eons?) eller om det är värt den extra arbetsinsatsen.

Som någon annan sa håller jag med om att EON är de sista du bör tänka på. De meddelar inte ens samma bild som D&D är tänkt att göra, om man härleder till den relation värld-regler som Krille pratar om i tråden.

Men annars då? Tja, vad sägs om WEGs d6 system, Basic Roleplaying, Warhammer FRP, Drakar och Demoner (tidigare än 6.0) eller dylikt? Huvudsaken som jag ser det är att spelet är enkelt så man kan fokusera på det som gör Planescape intressant - världen.

Många andra här verkar anse att det viktiga är att man kan bli mäktig etc. Själv tycker jag det gör helt och hållet detsamma. Världen ger utrymme för exakt allt man kan tänka sig, och i dagens spelvärld verkar vissa ha stora problem med d20. Så varför inte låta de stackars själarna använda ett annat system?

Men se bara till att hitta ett tillbörligt enkelt system, och att använda D&D sparar dig en hel del konverteringsarbete eftersom du lätt kan använda dig av 3E till 2nd. Levels är inte ett sådant gissel som många verkar vilja tro.

Om man bara låter bli att se sig blind på level systemet så är faktiskt d20 ett hyffsat system i grund och botten. Vad gäller att sedan ta bort levels så är det säkert möjligt, men de diskussioner där jag sett det göras (b la på Spycraft forumet) har mest ballat ur i matematiska formler och lustiga slutsatser.

Så, ta det "gode med det onde", bit ihop och köp en PHB

(Återigen tycker jag DMG är slöseri med pengar, men du gör som du vill... hehe)

 

[Mask_UBBT]

Om du anser att den värld du vill spela(alltså din subjektiva verion av världen, inte texten på pappret) skulle passa bättre med andra regler så ska du givetvis byta, och huruvida det är värt det extra arbetet, om sådant är nödvändigt, så ska du givetvis försöka...

/Mask - känner att hans mexcoffe börjat kicka in lite granna...

 

[Cybot]

Underligt nog så tycker jag att Planescape är den världen där DnD reglerna passar in bäst. Det är en värld skapad av ideologier och tankar, där faktiskt folks tankar har fysisk effekt. Om en stad blir degenererad och korrupt så kommer den faktiskt att förflytta sig närmare de undre planen.
Dessutom så är din styrka något som inte är helt proportionellt mot din kropp utan snarare mot ditt psyke.

Levelsystem och alignments passar faktiskt in ganska bra.

 

[Feliath]

• 3E-reglerna är mer strömlinjeformade och konsekventa än 2E-reglerna
• 3E har ett välfungerande färdighetssytem, medan 2E knappt har något alls, vilket nog kan te sig avskräckande för folk som inte är härade av ren vana
• Manual of the Planes har massor av coola idéer, världar och uppslag, och de flesta av bilderna rockar; bara mekanoiderna är så coola att det räcker till en hel kampanj
• Konverteringen av gammalt material blir förhållandevis enkel
• Du får dessutom ett juste fantasyspel på köpet, om du någonsin skulle få lust att spela det. Håll i minnet att det är Iliadens hjältar och inte Shakespeares det handlar om, bara
• Spelets avsedda känsla sitter som gjuten, vilket riskerar att gå förlorat i andra system

 

[Dilandau]

Det går att ersätta levlar, men det är ett jävla jobb då i princip allting i spelet är levelbaserat i en eller annan mening. Du skulle bli tvungen att skriva om en stora delar av regelboken.

 

[Troberg]

Du skulle bli tvungen att skriva om en stora delar av regelboken.

Ärligt talat så tycker jag att folk överdramatiserar systembyten.

Man behöver inte översätta allt från början, man behöver inte översätta allt perfekt.

Det är fullt tillräckligt att köra på känsla och konvertera efterhand. Om en spell bara funkar på kritter under en viss level så gör man en bedömning av hur tuffa de späckgrävlingar man står framför är och bestämmer sig. Ingen märker skillnade, inget extra jobb och inget avbrott i flytet. Om en en person har 18 i styrka så vet jag att han är jättestark, och väljer ett värde som är jättestark i mitt system.

Mer noggrannhet, mer precision och mer konsekvens än så behövs inte. Det är tillräckligt bra, ingen kommer att märka någon skillnad, alla kommer att ka kul. Fokusera energin på storyn i stället för att överdramatisera regeldetaljer.

Jag har fortfarande inte sett ett systemkonverteringsproblem som jag inte kunnat tänka genom, bestämma mig och lösa på under fem sekunder.

Se det som en utmaning. Kan ni knäcka mig med en svår konverteringsfråga? Kan ni bevisa att jag har fel?

 

[Krille]

"Jag har fortfarande inte sett ett systemkonverteringsproblem som jag inte kunnat tänka genom, bestämma mig och lösa på under fem sekunder. Se det som en utmaning. Kan ni knäcka mig med en svår konverteringsfråga? Kan ni bevisa att jag har fel?"

Åkej. Få med Castle Falkensteins gentlemannakänsla, som till stor del beror på att man använder kort, i GURPS Castle Falkenstein. Ett spel vars grundtes sammanfattas i att "ingen gentleman befattar sig med tärningsspel, och nämner absolut inte tärningsspel i närheten av en dam" funkar helt enkelt inte i ett spel som bygger på 3d6.

 

[Balderk]

3E-reglerna är mer strömlinjeformade och konsekventa än 2E-reglerna

Jo, 2E är väl mer som ett hopplock av regler. Sedan har det ju blivit mycket smidigare. Attackbonus istället för THAC0, lättare regler för AC, det finns feats i 3E, som sagt bättre färdighetssystem.
Saves är bättre och enklare också.

Men det kanske finns en annan känsla i 2E för många?

/Balderk

 

[Troberg]

Castle Falkensteins

Det hade varit kul om man någon enda gång kunde få ett annat exempel än Castle Falkenstein när man kommer till systembyten. Det börjar bli uttjatat och ärligt talat så tycker jag att om det är enda världen som krånglar så är det ett mindre problem.

 

[Krille]

Pwa-pwa-pwa!

"Det hade varit kul om man någon enda gång kunde få ett annat exempel än Castle Falkenstein när man kommer till systembyten. Det börjar bli uttjatat och ärligt talat så tycker jag att om det är enda världen som krånglar så är det ett mindre problem."

Tja, det finns ett skäl till att jag tjatar om Castle Falkenstein, och det är för att det är ett så fantastiskt tydligt och framförallt i butikerna existerande exempel på hur stämningen förvrängs om reglerna byts ut.

Och nej, det är inte världen som krånglar. Det är reglernas representation av den. Regler är en del av världens stämning, i och med att de sätter gränser för vad som är möjligt och hur. Att byta regler innebär också att man byter stämningen.

Sen måste jag säga att det är lite fegt att springa undan och gömma sig när jag faktiskt svarar på din utmaning med ett faktiskt existerande exempel. Jag trodde du var mer man än så.

 

[Troberg]

Re: Pwa-pwa-pwa!

Och nej, det är inte världen som krånglar. Det är reglernas representation av den. Regler är en del av världens stämning, i och med att de sätter gränser för vad som är möjligt och hur. Att byta regler innebär också att man byter stämningen.

Jag håller inte med dig. Reglerna är en fristående del och färgar inte stämningen (såvida man håller sig någotsånär inom rätt system). En någotsånär bra spelare är kapabel att se bortom den praktiska spelmekaniken och i stället se vad den representerar.

Sen måste jag säga att det är lite fegt att springa undan och gömma sig när jag faktiskt svarar på din utmaning med ett faktiskt existerande exempel. Jag trodde du var mer man än så.

Jag backar inte, jag bara konstaterar att ett enstaka halvdant exempel inte bevisar något.

 

[entomophobiac]

Re: Pwa-pwa-pwa!

Jag håller inte med dig. Reglerna är en fristående del och färgar inte stämningen (såvida man håller sig någotsånär inom rätt system). En någotsånär bra spelare är kapabel att se bortom den praktiska spelmekaniken och i stället se vad den representerar.

Jag är med dig till 100%, men det verkar som att en "någotsånär bra" Krille inte är kapabel att hålla med, och det har jag antagit från första gången jag diskuterade med honom på något IRC forum i början av Gymnasiet. För Krille är regler fundamentum i ett spel; för mig har det aldrig varit det. Så är det och så kommer det antagligen förbli.

Det finns system med stämningsdetaljer eller småsaker som kanske tillför saker och ting, men systemet är sällan stommen i ett spel och om det blir det så ifrågasätter jag hela produkten. För jag köper inte ett spel för dess regler - jag köper det för vad övrigt det har att erbjuda. Bra regler är en bonus, men absolut inte ett måste.