Vitulv
Årets spelledare 2011 och 2013
- Joined
- 23 Dec 2000
- Messages
- 7,060
Jaha, jag är på humör att gnälla lite idag, så nu skall jag berätta varför alla spelföretag skall ge fan i att släppa världsböcker och istället koncentrera sig på att skriva bra äventyr.
Världsböcker suger!
Just det. Det kan ni fethajja. Världsböcker är ett värdelöst hjälpmedel för spelledaren. En världsbok innebär nästan bara begränsningar, utan att erbjuda möjligheter. Varför köper jag färdiga äventyr? Jo, för att jag vill slippa sitta och räkna ut stats för varenda SLP som skall vara med i äventyret. Jag vill ha en genomtänkt historia med vinklar och intriger som jag aldrig själv hade kommit på. Jag vill också få en historia berättad för mig, inte sitta och tänka ut en själv i flera dagar, för att sedan några bortskämda spelare skall sitta och gäspa sig igenom mitt äventyr under fem timmar. Nä, skrivna äventyr borgar för kvalitet (nåja) och underhållning för både SL och Spelare.
Men vad gör en världsbok då? Jo, en världsbok sätter enbart upp gränser för vad SL får och inte får göra. Den lämnar några ofullständiga beskrivningar av länder och platser som styr vad SL kan hitta på i just det området.
Visst, en välskriven världsbok kanske kan ge uppslag och lite inspiration, men den hämmar mer än den hjälper. Den medför extraarbete för SL, för om man vill hitta på något själv så måste man fundera på vad det får för konsekvenser för angränsande platser, länder och personer. Vill man göra handling A i land B så kanske det inte går för att seden i detta land tillåter det inte. Vill man resa till land C (för att det såg så coolt ut på kartan) så måste man gå omkring med en hjälm på skallen för spelförfattaren har bestämt att det regnar tretumsspik på sommaren i det landet etc.
Förstår ni vad jag vill komma till? Världsböcker är bara en belastning för SL. De fråntar spelledaren kontrollen över sin värld samtidigt som de är för ytliga för att vara användbara.
Nä, då föredrar jag kampanjer och äventyr. Ta Vildhjärta t.ex. Så ska det se ut. Vildhjarta är ett knappnålshuvud på världskartan över Trudvang. Ändå erbjuder skogen ett äventyr som kan underhålla i flera spelkvällar. SL behöver bara läsa igenom äventyret och börja spelleda. Om SL och spelarna tycker att landet där Vildhjärta ligger är häftigt och intressant så finns det också en ganska grundlig beskrivning av detta i slutet av boken. Samma sak gäller för Snösaga (ledsen att behöva snacka DoD i det allmänna rollspelsforumet, men detta är tillämpbart på flera andra spel, Eon och D&D t.ex.)
Jaha, och hur fan vill Vitulv (den självgode jäveln) att en världsbok skall se ut då?
Jo, det skall jag berätta. Riotminds planerade förut att släppa en bok som skulle heta "Förtrollade platser" eller något sådant (jag tror aldrig att de spikade namnet). Denna bok var tänkt att bli Trudvangs "världsbok", men den skulle inte vara en världsbok i ordets rätta bemärkelse. Den skulle inte innehålla några länder utan snarare beskriva mystiska platser som man skulle kunna tänkas stöta på under sin vandringar i skogarna och bergen.
Det är något sådant jag vill ha ut av en världsbok. Skit i att beskriva hur många som bor i land A och vilka högtider som firas i land B. Ge mig istället äventyrsplatser. Väl beskrivna med stora och stämningsfulla bilder, kartor och färgstarka SLP:er.
Ta bilderna från Osthem och sudda ut texten. Berätta om just den platsen som avtecknas på bilden. Berätta om den platsen och den scenen som utspelas på framsidan av expertreglerna på D6E.
Säg inte bara att det finns mystiska saker i jungeln på Takalorr, beskriv ett ödelagt tempel vars väggar är täckta med klängväxter och vars inre döljer något som vi inte stött på förut.
Ge mig en världsbok där varannan sida är en bild över någon fantasifull plats, varelse eller en karta över en underjordisk grotta. Ge mig äventyrsplatser! inte påhittade länder som jag klarar av att skriva ihop själv (eller improvisera fram) när det behövs.
Just det!
/Vulf
Världsböcker suger!
Just det. Det kan ni fethajja. Världsböcker är ett värdelöst hjälpmedel för spelledaren. En världsbok innebär nästan bara begränsningar, utan att erbjuda möjligheter. Varför köper jag färdiga äventyr? Jo, för att jag vill slippa sitta och räkna ut stats för varenda SLP som skall vara med i äventyret. Jag vill ha en genomtänkt historia med vinklar och intriger som jag aldrig själv hade kommit på. Jag vill också få en historia berättad för mig, inte sitta och tänka ut en själv i flera dagar, för att sedan några bortskämda spelare skall sitta och gäspa sig igenom mitt äventyr under fem timmar. Nä, skrivna äventyr borgar för kvalitet (nåja) och underhållning för både SL och Spelare.
Men vad gör en världsbok då? Jo, en världsbok sätter enbart upp gränser för vad SL får och inte får göra. Den lämnar några ofullständiga beskrivningar av länder och platser som styr vad SL kan hitta på i just det området.
Visst, en välskriven världsbok kanske kan ge uppslag och lite inspiration, men den hämmar mer än den hjälper. Den medför extraarbete för SL, för om man vill hitta på något själv så måste man fundera på vad det får för konsekvenser för angränsande platser, länder och personer. Vill man göra handling A i land B så kanske det inte går för att seden i detta land tillåter det inte. Vill man resa till land C (för att det såg så coolt ut på kartan) så måste man gå omkring med en hjälm på skallen för spelförfattaren har bestämt att det regnar tretumsspik på sommaren i det landet etc.
Förstår ni vad jag vill komma till? Världsböcker är bara en belastning för SL. De fråntar spelledaren kontrollen över sin värld samtidigt som de är för ytliga för att vara användbara.
Nä, då föredrar jag kampanjer och äventyr. Ta Vildhjärta t.ex. Så ska det se ut. Vildhjarta är ett knappnålshuvud på världskartan över Trudvang. Ändå erbjuder skogen ett äventyr som kan underhålla i flera spelkvällar. SL behöver bara läsa igenom äventyret och börja spelleda. Om SL och spelarna tycker att landet där Vildhjärta ligger är häftigt och intressant så finns det också en ganska grundlig beskrivning av detta i slutet av boken. Samma sak gäller för Snösaga (ledsen att behöva snacka DoD i det allmänna rollspelsforumet, men detta är tillämpbart på flera andra spel, Eon och D&D t.ex.)
Jaha, och hur fan vill Vitulv (den självgode jäveln) att en världsbok skall se ut då?
Jo, det skall jag berätta. Riotminds planerade förut att släppa en bok som skulle heta "Förtrollade platser" eller något sådant (jag tror aldrig att de spikade namnet). Denna bok var tänkt att bli Trudvangs "världsbok", men den skulle inte vara en världsbok i ordets rätta bemärkelse. Den skulle inte innehålla några länder utan snarare beskriva mystiska platser som man skulle kunna tänkas stöta på under sin vandringar i skogarna och bergen.
Det är något sådant jag vill ha ut av en världsbok. Skit i att beskriva hur många som bor i land A och vilka högtider som firas i land B. Ge mig istället äventyrsplatser. Väl beskrivna med stora och stämningsfulla bilder, kartor och färgstarka SLP:er.
Ta bilderna från Osthem och sudda ut texten. Berätta om just den platsen som avtecknas på bilden. Berätta om den platsen och den scenen som utspelas på framsidan av expertreglerna på D6E.
Säg inte bara att det finns mystiska saker i jungeln på Takalorr, beskriv ett ödelagt tempel vars väggar är täckta med klängväxter och vars inre döljer något som vi inte stött på förut.
Ge mig en världsbok där varannan sida är en bild över någon fantasifull plats, varelse eller en karta över en underjordisk grotta. Ge mig äventyrsplatser! inte påhittade länder som jag klarar av att skriva ihop själv (eller improvisera fram) när det behövs.
Just det!
/Vulf