Re: Spelvärldar är till för att tas sönder
När jag väl skrivit klart Eufrate (arbetsnamn) kommer spelvärlden, kampanjen och reglerna sitta så tätt ihop att när vi väl spelat kampanjen kommer det aldrig gå att använda något av det igen. Det kommer bli den ultimata spelvärldsbeskrivningen!
Är du säker på att du inte är ngn jag känner? Exakt så spelledde en av våra spelledare DoD expert för många år sedan. Gillar man att spela high-fantasy, med ödestyngda hjältar och storslagna händelser som förändrar spelvärlden i grunden, så visst tar spelvärlden stryk. Varje kampanj som spelas för spelvärlden närmare sin undergång. För när man besegrat de största skurkarna, när alla hot avvärjts, alla profetior uppfyllts, när alla lever lyckliga i alla sina dagar, alt kaoset och förödelsen härskar, så finns det inget mer att göra. Jag vet inte hur många kampanjer och spelvärldar som förbrukades i vår spelgrupp... Det var kul att spela så under en lång tid, men efter några år kändes det som om allt upprepades, och jag slutade spela med den gruppen.
Spelvärldar behöver lurande faror och hot för att de ska kännas spännande att spela i. Om man lirar lite mer "down-to earth" rollspel har spelvärldarna längre livstid, när rollpersonerna inte är avgörande spelpjäser i storslagna händelser som skakar världen i grunden. Jag lutar nog lite mer åt rollspel på lite lägre nivå nu, eftersom jag är lite trött på alla megakampanjer jag deltagit i.
Är det inte jobbigt att fixa nya spelvärldar? Ångrar du dig inte ibland när en genomarbetad spelvärld är förbrukad för alltid?
En dag kanske jag börjar spela megakampanjer igen. Variation är nog viktigt i rollspel (och i allt annat också, för den delen) för att intresset ska hållas vid liv...
När jag väl skrivit klart Eufrate (arbetsnamn) kommer spelvärlden, kampanjen och reglerna sitta så tätt ihop att när vi väl spelat kampanjen kommer det aldrig gå att använda något av det igen. Det kommer bli den ultimata spelvärldsbeskrivningen!
Är du säker på att du inte är ngn jag känner? Exakt så spelledde en av våra spelledare DoD expert för många år sedan. Gillar man att spela high-fantasy, med ödestyngda hjältar och storslagna händelser som förändrar spelvärlden i grunden, så visst tar spelvärlden stryk. Varje kampanj som spelas för spelvärlden närmare sin undergång. För när man besegrat de största skurkarna, när alla hot avvärjts, alla profetior uppfyllts, när alla lever lyckliga i alla sina dagar, alt kaoset och förödelsen härskar, så finns det inget mer att göra. Jag vet inte hur många kampanjer och spelvärldar som förbrukades i vår spelgrupp... Det var kul att spela så under en lång tid, men efter några år kändes det som om allt upprepades, och jag slutade spela med den gruppen.
Spelvärldar behöver lurande faror och hot för att de ska kännas spännande att spela i. Om man lirar lite mer "down-to earth" rollspel har spelvärldarna längre livstid, när rollpersonerna inte är avgörande spelpjäser i storslagna händelser som skakar världen i grunden. Jag lutar nog lite mer åt rollspel på lite lägre nivå nu, eftersom jag är lite trött på alla megakampanjer jag deltagit i.
Är det inte jobbigt att fixa nya spelvärldar? Ångrar du dig inte ibland när en genomarbetad spelvärld är förbrukad för alltid?
En dag kanske jag börjar spela megakampanjer igen. Variation är nog viktigt i rollspel (och i allt annat också, för den delen) för att intresset ska hållas vid liv...