Nekromanti Världsskapar'ns dilemma

[Man Mountainman]

En världsskapare har det inte lätt, det fick jag bittert erfara igår, när jag spelledde mitt eget rollspel Ögjl. Jag trodde att jag hade hela världen klar innanför pannbenet, men ack, där bedrog jag mig.

Det viktigaste är inte att skapa häftiga raser och monster och coola länder. Det viktigaste är att skapa en intressant och levande kultur som framhäver den känsla man vill uppnå, och ett trovärdigt politiskt och ekonomiskt maktspel, väl anpassat till infrastruktur, handel och kulturella skillnader. Igår insåg jag att de här viktiga sakerna knappast fanns alls i min spelvärld. Mina spelare kommer till en stad och vill handla vapen. Direkt blir jag osäker: går man till vapensmeden? Finns det månglare som kränger vapen på marknadstorget? Finns det en vapenaffär ála amerikansk småstad? Mina spelare kommer till en by. Hur ser byn ut? Ligger husen centrerade kring någon samlingsplats, med alla åkrar på sidorna, eller ligger husen intill sina respektive åkrar? Finns det en fabrik i byn? Hur sköts den? Hur många sysselsätter den? Hur admninistreras byn? Styrs den direkt av den närliggande stadsstaten, eller är den oberoende? Vad är bybornas attityd mot främlingar? Hur sköter man inköp i byn? Åker man in till staden eller finns det en lokal marknadsplats? Hur är fördelningen av intelligenta arter i byn?

Sådana frågor forsade över mig i massor. Till slut klarade jag inte av att spelleda längre, utan avbröt spelmötet. Alla de här frågorna kan vara enkla att svara på om man skapar dussinfantasy, och om man skapar en historiskt korrekt kampanjvärld så går det att ta reda på. Men om man- som jag- vill skapa något helt eget, en värld som inte har några paralleller i vår egen värld, ja då blir det ett rent helvete.

/Dnalor, din finne på hornhinnan

 

[Vindhand]

Men om man- som jag- vill skapa något helt eget, en värld som inte har några paralleller i vår egen värld, ja då blir det ett rent helvete.

Världen eller skapandet? /images/icons/wink.gif

Allt behöver inte vara eget för att det skall vara nyskapande. Paralleller till vår värld behöver inte helt saknas. Titta på de fantasyvärldar som finns (i spel och böcker) och fundera på om _någon_ enda av dem verkligen möter dessa kriterier.
Det är bättre för alla inblandande om man har några saker som liknar vår värld. Det blir lättare att skapa, lättare att leva sig in i och mindre risk för missförstånd.

 

[Eleas]

"Allt behöver inte vara eget för att det skall vara nyskapande. Paralleller till vår värld behöver inte helt saknas. Titta på de fantasyvärldar som finns (i spel och böcker) och fundera på om _någon_ enda av dem verkligen möter dessa kriterier."

Sant, men varför måste ens egen värld ha samma brister som andra? Paralleller till ens egen värld är befogade, så länge världen understöder dessa paralleller. Så är inte fallet i mången standardfantasy-värld. Själv skriver jag på min värld just för att de flesta andra helt enkelt inte tilltalar mig, och jag kan mycket väl tro att Dnalor har samma motivering. Varför skulle jag i detta läge snegla på hur det görs i andra världar?

"Det är bättre för alla inblandande om man har några saker som liknar vår värld. Det blir lättare att skapa, lättare att leva sig in i och mindre risk för missförstånd."

Snarare skulle jag hävda att det är enklare att slänga ihop ett hafsverk som inte smälter in i resten av världen om man applicerar grävskopan på närmsta historiebok eller mytlexikon. Att sno snyggt är något som de flesta försökt, och få lyckats med - Tolkien och Pullman är ett av de få undantagen. Se på Trudvang, till exempel - det fungerar helt enkelt inte att slänga över kristendomen, korstågen, Jesus och hela baletten, sminka det lite grann och klistra på ett halvmodifierat namn. Det märks.

Moral: Du bör inte sno så mycker som kalkera. Låt en religion komma upp som har andra kännetecken än kristendomen eller islam. Låt fantasyraser och kulturer utvecklas tillsammans med varandra och utöva inflytande på varandra. Om inte annat är det åtminstone originellt. Och viktigast av allt: integrera alla lånegrejor i världen så att de passar in som en sten i en mur.

--
Björn

Taking the Lord's name in vain, weekly!

 

[Sodivra]

Stämmer.

Jag har också funderat en del på sånt.. Man borde ha ett kapitel om det i varje rollspel!



/Jag är en jägare.
Och jägare vilar aldrig.

Omvänd.. Omvänd nu kättare!

 

[Vindhand]

Sant...

Paralleller till ens egen värld är befogade, så länge världen understöder dessa paralleller. Så är inte fallet i mången standardfantasy-värld.

Sant... i alltför många spelvärldar har man underlåtit att tänka igenom konsekvenserna av de fantastiska element man infogat. Särskilt magi, som sällan har någon påverkan på samhället (ta t.ex Fjärrskrift i DoD som ger möjlighet till ögonblicklig kommunikation över långa avstånd men helt saknar påverkan på samhället...).

Det är stor skillnad på "enbart befogade paralleller" och "inga paralleller" däremot...

Snarare skulle jag hävda att det är enklare att slänga ihop ett hafsverk som inte smälter in i resten av världen om man applicerar grävskopan på närmsta historiebok eller mytlexikon.

Det finns mellanting mellan detta och att enbart hitta på eget, utan paralleller med vår värld. Att utgå från en epok i historien man gillar och förändra den på ett genomtänkt sätt är nog ett rätt vanligt (och framgångsrikt) sätt att skapa en fantasyvärld. Jag tycker att prioriteten borde vara att skapa en rolig och intressant värld att spela i; inte att skapa något så annorlunda som möjligt.

Sedan är jag litet rå när det gäller fantasyvärldar... Det gör inte så mycket om allting inte hänger ihop eller är 100% logiskt. Om det går att spela runt luckorna utan alltför mycket besvär så är jag glad. /images/icons/smile.gif

Se på Trudvang, till exempel - det fungerar helt enkelt inte att slänga över kristendomen, korstågen, Jesus och hela baletten, sminka det lite grann och klistra på ett halvmodifierat namn. Det märks.

Har du tillgång till någon slags informationskanal som jag saknar? Trudvang har väl inte riktigt kommit ut ännu så det är kanske litet tidigt att såga det?

Låt en religion komma upp som har andra kännetecken än kristendomen eller islam. Låt fantasyraser och kulturer utvecklas tillsammans med varandra och utöva inflytande på varandra. Om inte annat är det åtminstone originellt.

Verkligen? Jag har fått intrycket att det är rätt vanligt med t.ex. religioner som inte liknar den kristna eller arter med en gemensam historia. T.o.m Ereb, som annars har ett dåligt rykte när det gäller lapptäckighet uppfyller i.a.f. religionskriteriet.

Jag ser världsbyggande på samma vis som regelbyggande. Det viktiga är inte att allt är orginellt eller påhittat av just mig själv... det viktiga är att det är bra och roligt att spela i.

 

[Sodivra]

Dubbel-sant! [NT]

urg

/Jag är en jägare.
Och jägare vilar aldrig.

Omvänd.. Omvänd nu kättare!

 

[Eleas]

Re: Sant...

"Sant... i alltför många spelvärldar har man underlåtit att tänka igenom konsekvenserna av de fantastiska element man infogat. Särskilt magi, som sällan har någon påverkan på samhället (ta t.ex Fjärrskrift i DoD som ger möjlighet till ögonblicklig kommunikation över långa avstånd men helt saknar påverkan på samhället...)."

Damn.
Jag satt i en halvtimme och försökte formulera det jag tänkte i ett stycke. Sedan kommer du och gör samma sak i en mening. My hat's off. /images/icons/smile.gif
Just magin ser jag helst till att undvika att göra tillgänglig på reginalnivå och över, så då blir man i stort sätt av med det problemet. "Så var det med den flugan, kära vänner!" /images/icons/wink.gif

"Det är stor skillnad på "enbart befogade paralleller" och "inga paralleller" däremot..."

Sant och visst. Jag har till exempel med en slags variant av damaskenerstålet, vilket vättarna smider. Har även använt naginatan friskt, och kommer förmodligen att låta Skattkammarön influera havsstäderna. Arrr, matey.

Egentligen går det ju faktiskt inte att undvika paralleller helt och hållet. Så länge det är människor vi snackar om så kommer parallellerna att finnas där.

"Det finns mellanting mellan detta och att enbart hitta på eget, utan paralleller med vår värld. Att utgå från en epok i historien man gillar och förändra den på ett genomtänkt sätt är nog ett rätt vanligt (och framgångsrikt) sätt att skapa en fantasyvärld."

Håller med. Det är som du sa vanligt förekommande, men det är IMHO sällan det görs bra. Nyckelordet är väl att det ska kännas familjärt, men inte tråkigt; exotiskt, men inte löjligt.

"Jag tycker att prioriteten borde vara att skapa en rolig och intressant värld att spela i; inte att skapa något så annorlunda som möjligt."

Sant. Jag kräver dock nästan känslan av det annorlunda, det förtrollade, när jag spelar. Egentligen behöver det inte vara så annorlunda från medeltiden, om det bara
* är spännande.
* är okänt.
* känns rimligt.

"Sedan är jag litet rå när det gäller fantasyvärldar... Det gör inte så mycket om allting inte hänger ihop eller är 100% logiskt. Om det går att spela runt luckorna utan alltför mycket besvär så är jag glad."

Visst, så tycker jag med, för verkligheten kan bete sig väldigt skumt ibland, helt enkelt för att ren slump gett upphov till det. Men om jag måste sitta och modifiera så tvingas jag ägna mindre tid åt spelledandet. Det gör allt så mycket mer ansträngande.

"Har du tillgång till någon slags informationskanal som jag saknar? Trudvang har väl inte riktigt kommit ut ännu så det är kanske litet tidigt att såga det?"

Nej, du saknar inte denna informationskanal; jag tog information från grundboken. Min slutsats grundar sig på följande observationer:
* Riotminds vision av DoDs regelsystem är diametralt motsatt min egen. Jag ser deras regler som grunda, ogenomtänkta och totalt fel för att alstra den "Ronja-fantasy" de tycks önska. Sålunda tror jag även att deras vision av DoD's värld kommer att skilja sig markant från min, då yrkesbeskrivningar och regler glider åt AD&D - hållet.
* Jag citerar sid 125: "De troende tillber en enda gud, Gave," (Jahweh, kanske?) "...som enligt anhängarna är den allsmäktige [..] spikades upp på den svarta korkeken [..] lät hela sig själv med priset att han aldrig mer kunna beträda (sic!) människornas värld igen". På samma sida berättas även om Rortvakten: "Skapade och tränade för ett enda ändamål, de beryktade Blodstågen. Ett långvarigt krig som Nidendomen" (Judendomen) "utkämpar om platser i de södra delarna av världen som de anser heliga och därför bör renas från ondska."
* Jag sågar faktiskt inte Trudvang, bara vissa företeelser i världen. Medan jag inte tycker att Riotminds har gjort ett system som håller samma klass som DoD 91 - som inte heller är så lysande - så är ändå Trudvang ett bra försök och långt bättre än Chronopia. M.a.o. skulle jag mycket väl kunna spela i ett modifierat Trudvang. Och jag skulle kanske rentav ha kul. /images/icons/smile.gif

"Verkligen? Jag har fått intrycket att det är rätt vanligt med t.ex. religioner som inte liknar den kristna eller arter med en gemensam historia. T.o.m Ereb, som annars har ett dåligt rykte när det gäller lapptäckighet uppfyller i.a.f. religionskriteriet."

Jag uttryckte mig nog en smula oklart. Om jag får formulera det såhär då: dessa andra religioner har i stort sett ingen inverkan på resten av spelvärlden. Vad ledde inte Kristendomen fram till? Om man då tar en standard-fantasyreligion som t.ex. Tevatenudyrkan, vilka förändringar har den lett till? I princip ingenting. Och sålunda blir det bara utfyllnad, IMO.

"Jag ser världsbyggande på samma vis som regelbyggande. Det viktiga är inte att allt är orginellt eller påhittat av just mig själv... det viktiga är att det är bra och roligt att spela i."

Själv tycker jag att det är kul att bygga också, iofs. /images/icons/smile.gif Men när jag spelar i en ny värld vill jag känna att det är en ny värld. Och denna värld ska i så fall också hänga samman, annars brister mina Suspenders of Disbelief. *flinar*

--
Björn

"Every night, when I go to bed, I lay awake thinking of how I will irritate the pro-ST side. Then I wax my moustache and kick some babies."
--Kynes

 

[Vindhand]

Re: Sant...

Sant och visst. Jag har till exempel med en slags variant av damaskenerstålet, vilket vättarna smider. Har även använt naginatan friskt, och kommer förmodligen att låta Skattkammarön influera havsstäderna. Arrr, matey.

Wohoo! Det är fler än jag som insett hur coolt vapen naginatan är. Elegant, flexibelt, bra räckvidd, bra kraft... /images/icons/smile.gif

Håller med. Det är som du sa vanligt förekommande, men det är IMHO sällan det görs bra. Nyckelordet är väl att det ska kännas familjärt, men inte tråkigt; exotiskt, men inte löjligt.

Mjo... Det skall vara likt nog för att man skall kunna leva sig in men olikt nog att inlevelsen ger en känsla av mystik. Inte helt lätt att uppnå

Nej, du saknar inte denna informationskanal; jag tog information från grundboken. Min slutsats grundar sig på följande observationer:

Jag har i.o.f.s. inte köpt den ännu... jag hoppas fortfarande att någon av alla de som spyr galla över den nya versionen skall sälja den till mig (billigt) /images/icons/smile.gif

* Riotminds vision av DoDs regelsystem är diametralt motsatt min egen. Jag ser deras regler som grunda, ogenomtänkta och totalt fel för att alstra den "Ronja-fantasy" de tycks önska. Sålunda tror jag även att deras vision av DoD's värld kommer att skilja sig markant från min, då yrkesbeskrivningar och regler glider åt AD&D - hållet.

Hmm... undrar om inte Västmarks regelsystem skulle vara bra till "ronja-fantasy" (bra term)... det är ju sannerligen sagobetonat nog.

* Jag citerar sid 125:
{...}

Jag måste hålla med... det verkar ju faktiskt rätt saxat från vår värld.

* Jag sågar faktiskt inte Trudvang, bara vissa företeelser i världen. Medan jag inte tycker att Riotminds har gjort ett system som håller samma klass som DoD 91 - som inte heller är så lysande - så är ändå Trudvang ett bra försök och långt bättre än Chronopia. M.a.o. skulle jag mycket väl kunna spela i ett modifierat Trudvang. Och jag skulle kanske rentav ha kul.

Jupp, det beror på hur det utvecklar sig...

Vad ledde inte Kristendomen fram till?

Mest negativa saker IMHO men det är ju också en form av påverkan /images/icons/smile.gif

Om man då tar en standard-fantasyreligion som t.ex. Tevatenudyrkan, vilka förändringar har den lett till? I princip ingenting.

För att fortsätta på med DoD som exempel...
Om man spelar sina alver väl så borde den påverka rätt mycket... varje snäll alv borde ha det i åtanke när de agerar. Det finns en massa religioner i Ereb som faktiskt påverkar; t.ex kulten kring det blå barnet (i oraklets fyra ögon). Alla onda sekter det dräller av överallt är ju också rätt viktiga.
Visst, religionen kanske inte har så stor inverkan som den borde ha i det stora hela men påverkan finns där...

Själv tycker jag att det är kul att bygga också, iofs. Men när jag spelar i en ny värld vill jag känna att det är en ny värld. Och denna värld ska i så fall också hänga samman, annars brister mina Suspenders of Disbelief. *flinar*

Det beror på världens stämning imho. Vissa världar måste hänga ihop för att fungera; om man t.ex spelar grisodlar-fantasy (grårealistisk, low-powered fantasy) är det rätt viktigt. I andra världar kan man stå ut med flera luckor. I Ereb (glad, medium-powered fantasy) gör litet luckor inte så mycket. I Västmark kan man stå ut med rätt mycket så länge det är "sagolika" luckor. På Discworld är inkonsekvens en del av världen och i Playelf kan man inte klara sig utan fel.

Så, Suspenders of Disbelief kommer i olika typer tror jag /images/icons/smile.gif

 

[Eleas]

Re: Sant...

"Wohoo! Det är fler än jag som insett hur coolt vapen naginatan är. Elegant, flexibelt, bra räckvidd, bra kraft..."

Joförfaen! /images/icons/smile.gif Det är ett av mina favoritvapen, men kommer förmodligen att vara mer krökt i Altera. Och dessa vapen är stora, om man betänker att de används av björnlika varelser vars snittlängd är två och en halv meter. *heh*

"Mjo... Det skall vara likt nog för att man skall kunna leva sig in men olikt nog att inlevelsen ger en känsla av mystik. Inte helt lätt att uppnå "

Jäpp. Om man säger såhär då - vissa grundläggande företeelser måste finnas för att "jorda" historien så att man kan orientera sig i den. Man måste kunna stödja sig på något familjärt, antar jag. Och det har jag inte något större problem med; snarare gäller mitt problem när dessa företeelser på uppenbart vis tillhör en annan ålder och kultur, när företeelsens värderingar och metodik inte känns realistisk i den större bilden. Som till exempel i The Ever-revolving Hamster Wheel of Time, där alla bönder kan läsa och skriva, och där en bondpojke blir fäktmästare efter ett halvårs lärotid.

"Jag har i.o.f.s. inte köpt den ännu... jag hoppas fortfarande att någon av alla de som spyr galla över den nya versionen skall sälja den till mig (billigt)"

Ah, my mistake. Det är ingen dålig stämning i en del av kapitlen; det jag mest stör mig på är levels, det starka yrkestänkandet och det IMO fullkomligt vanvettiga stridssystemet. Världen är mörk och lågmäld, medan reglerna är grälla och ganska omogna; det hela går inte ihop.

"Hmm... undrar om inte Västmarks regelsystem skulle vara bra till "ronja-fantasy" (bra term)... det är ju sannerligen sagobetonat nog."

Misstänker det. Men paradoxalt nog tycker jag att de glimtar jag fått av Trudvang passar bättre till det. Om man bara skar bort alla tröttsamma kristendomsparalleller skulle jag nog älska att spela i den.

"Jag måste hålla med... det verkar ju faktiskt rätt saxat från vår värld."

At last, I have been vindicated! They told me I vas mad... they said I should have been locked in an institution! Bah, fools, narrowminded fools! Soon, they vill see... Igor, throw the svitch, ja? /images/icons/smile.gif

"Jupp, det beror på hur det utvecklar sig..."

Just så.

"Mest negativa saker IMHO men det är ju också en form av påverkan."

Nej, jag menade det ordagrant: Vad ledde kristendomen inte fram till, åtminstone i Europa och Amerika efter tolvhundratalet? I all historia som skapats efter kristenhetens genombrott, kan du nämna fem instanser i västvärden som inte kommit i kontakt med någon konsekvens av kristendom? Kanske kan du det, men faktum kvarstår att kristendomen i stort sett format hela Europa, och samtidigt formats av Europa.

"För att fortsätta på med DoD som exempel...
Om man spelar sina alver väl så borde den påverka rätt mycket... varje snäll alv borde ha det i åtanke när de agerar. Det finns en massa religioner i Ereb som faktiskt påverkar; t.ex kulten kring det blå barnet (i oraklets fyra ögon). Alla onda sekter det dräller av överallt är ju också rätt viktiga.
Visst, religionen kanske inte har så stor inverkan som den borde ha i det stora hela men påverkan finns där..."

Conceeded. Men ändå... det är få gånger då religionerna tycks vara integrerade i samhället. Det var ett exempel på vad jag menade med att företeelser skulle passa in.

"Det beror på världens stämning imho. Vissa världar måste hänga ihop för att fungera; om man t.ex spelar grisodlar-fantasy (grårealistisk, low-powered fantasy) är det rätt viktigt. I andra världar kan man stå ut med flera luckor. I Ereb (glad, medium-powered fantasy) gör litet luckor inte så mycket. I Västmark kan man stå ut med rätt mycket så länge det är "sagolika" luckor. På Discworld är inkonsekvens en del av världen och i Playelf kan man inte klara sig utan fel."

Och det är just där vi har det, antar jag - jag spelar nämligen så gott som alltid grisodlarfantasy eller space opera (där jag ändå har världen fullständigt klar för mig).

"Så, Suspenders of Disbelief kommer i olika typer tror jag"

Finns väl bara en variant? Se nedan. Tyvärr har lagret tagit slut så här i juletider.

--
Björn

"Suspenders of Disbelief: For When the Harsh Weight of Reality Threatens to Drag the Trousers
of Our Imagination Down to the Unforgiving Floor of Mundanity!"
---Mad Rabbit

 

[Vindhand]

Re: Sant...

Joförfaen! Det är ett av mina favoritvapen, men kommer förmodligen att vara mer krökt i Altera. Och dessa vapen är stora, om man betänker att de används av björnlika varelser vars snittlängd är två och en halv meter. *heh*

Scary... det borde placera naginatan någonstans på 3-4 meter, eller?

Och det har jag inte något större problem med; snarare gäller mitt problem när dessa företeelser på uppenbart vis tillhör en annan ålder och kultur, när företeelsens värderingar och metodik inte känns realistisk i den större bilden.

Jag ser detta som ett utslag av disney-faktorn. Drabbar gärna hjältarna i amerikanska kostymfilmer (så att de är modernt politiskt korrekta även om de råkar vara farmare i den amerikanska södern innan inbördeskriget

Å andra sidan är det (till en viss grad) i fantasylitteratur att man kan fråga sig om det inte bör ses som en genrekonvention. Faktum är ju att ett realistiskt samhälle sannolikt har ett rätt litet utrymme för den traditionella äventyrargruppen.

Som till exempel i The Ever-revolving Hamster Wheel of Time, där alla bönder kan läsa och skriva, och där en bondpojke blir fäktmästare efter ett halvårs lärotid.

Han är juh draken återfödd juh /images/icons/wink.gif. Det är inte så mycket att han lär sig som han återerinrar sig kunskap på äkta aristoteliskt vis...

Ett Wheel of Time rollspel skulle nog behöva en rätt generös inlärningsregel med tanke på att alla huvudpersonerna lär sig med en extrem hastighet... Mat lär sig jonglera med fem bollar i en handvändning och alla magiker (av "spelarkaraktärerna") verkar komma på ny magi när det behövs som bäst. Detta samtidigt som NPCs inte lär sig ett dugg.

Hmm... det skulle nog behövas strikta regler för social interaktion också... för att få folk att bete som ryggradslösa idioter när en kvinna säger till på skarpen /images/icons/smile.gif

Misstänker det. Men paradoxalt nog tycker jag att de glimtar jag fått av Trudvang passar bättre till det. Om man bara skar bort alla tröttsamma kristendomsparalleller skulle jag nog älska att spela i den.

Jo, det verkar lovande... det är världen jag ser som potentiellt användbar.

Nej, jag menade det ordagrant: Vad ledde kristendomen inte fram till, åtminstone i Europa och Amerika efter tolvhundratalet? I all historia som skapats efter kristenhetens genombrott, kan du nämna fem instanser i västvärden som inte kommit i kontakt med någon konsekvens av kristendom? Kanske kan du det, men faktum kvarstår att kristendomen i stort sett format hela Europa, och samtidigt formats av Europa.

Tyvärr ja... jag tror att världen hade varit mycket trevligare utan religiösa dumheter.
/images/icons/crazy.gif

 

[Eleas]

Re: Sant... (drifting OT)

"Scary... det borde placera naginatan någonstans på 3-4 meter, eller?"

Heh, jo. Inte för att dessa varelser är aggressiva. Snarast kan man beskriva dem fredfulla personer man inte bör reta. Ungefär som Pansarbjörnarna i bokserien His Dark Materials, faktiskt.

"Jag ser detta som ett utslag av disney-faktorn. Drabbar gärna hjältarna i amerikanska kostymfilmer (så att de är modernt politiskt korrekta även om de råkar vara farmare i den amerikanska södern innan inbördeskriget "

Ett av skälen till att jag inte kan se på dessa filmer.

"Å andra sidan är det (till en viss grad) i fantasylitteratur att man kan fråga sig om det inte bör ses som en genrekonvention. Faktum är ju att ett realistiskt samhälle sannolikt har ett rätt litet utrymme för den traditionella äventyrargruppen."

Mycket möjligt. Är det då något illa med det? Jag är själv en smula trött på standardfantasy-gruppen bestående av en alvisk utbygdsjägare, en mänsklig krigare, en dvärg med yxa, en magiker samt en tjuv.

"Han är juh draken återfödd juh /images/icons/wink.gif. Det är inte så mycket att han lär sig som han återerinrar sig kunskap på äkta aristoteliskt vis..."

Verkligen? Jag såg inga indikationer på att han mindes svärdsmanövrer, Lan var inte nämnvärt översvallande angående Rand's inlärningshastighet (såg den snarast som "okej"), det finns lika litet som säger att Lews Therin skulle varit fäktmästare, och slutligen är hälften av fäktningsskickligheten rent kroppslig övning som man inte kan "minnas".
Dessutom är det fortfarande så att det inte funnits en enda karaktär i den världen som inte varit läskunnig, så den poängen är också min IMHO. Nej, snarare måste jag nog hävda att det är Jordans fullständiga och totala okunskap om det ämne han skriver om som återigen höjer sitt huvud.
Nämnde jag att jag anser Wheel of Time vara den sämsta bokserie som skrivits? /images/icons/smile.gif

"Ett Wheel of Time rollspel skulle nog behöva en rätt generös inlärningsregel med tanke på att alla huvudpersonerna lär sig med en extrem hastighet... Mat lär sig jonglera med fem bollar i en handvändning och alla magiker (av "spelarkaraktärerna") verkar komma på ny magi när det behövs som bäst. Detta samtidigt som NPCs inte lär sig ett dugg."

Återigen, spelarkaraktärernas inlärningshastighet är enbart underlig med tanke på att det inte finns någon indikation på att Egwene och Nynaeve har levt ett tidigare liv, medan de andra definitivt har det. Återigen tror jag att det var Jordan som helt enkelt bara ville skapa "starka" kvinnoroller till bekostnad av en redan då vacklande handling.

"Hmm... det skulle nog behövas strikta regler för social interaktion också... för att få folk att bete som ryggradslösa idioter när en kvinna säger till på skarpen /images/icons/smile.gif"

begin rant;
{
Inte bara männen i Wheel of Time är fullständiga spån. I större grad är kvinnorna det. Elaida, som ska vara en av de smartaste och mest pragmatiska av elakingarna, får höra att en stor armé av magiker är på väg mot henne. Vad svarar hon? "Äh, så illa är det nog inte. Vi skiter i 'et." De ledare som finns i Wheel of Time hade besegrats av USS Voyager's Kapten Janeway, för att inte tala om någon kompetent taktiker.
Return 0;
}

"Tyvärr ja... jag tror att världen hade varit mycket trevligare utan religiösa dumheter."

Kanske det... men kanske också väldigt mycket fattigare på konst, kultur och annan mångfald.

--
Björn

"Tell me mr Anderson... what good is a phone call, if you are... unable... to... speak...?"
--Agent Smith

 

[Erik Brickman]

Mycket roligt att läsa om dina besvär med din egen värld och dess skapande! Jag önskar att alla som ville göra en egen värld vore lika samvetsgranna som du! Men det kan iofs vara bra med mindre samveten ibland, om man vill komma igång snabbt med ett nytt spel. Dock måste jag ännu en gång poängtera att det är guld värt att resonera som du, för reder man en gång för alla ut dessa problem så har man en rollspelsmiljö som kan ta rätt mycket ingående frågor.

Mitt eget mål är annars att just använda vår egen värld som en sorts skugga bakom fantasyvärlden, för hur jävla intressant det än är med nåt nytt, så är det i alla fall det som man känner igen som få en karaktär att agera.
I alla fall tycker jag det. Därför är WFRP:s värld så otroligt bra, eftersom den har tagit "vår" värld och gjort om den till nåt mycket mer intressant SAMTIDIGT som man känner igen sig, detsamma gäller för Call of Cthulhu.
Och det är styrkan. Jag har tänkt använda ungefär samma trick i min värld, fast här har jag gjort en eget formad planet, men ändå "klippt in" dom igenkännbara folken från jorden, alltså fransmän, tyskar, engelsmän(kelter), nordmän och en hel del andra raser men också "inhumans" alltså fantasy-raser. Denna blandning har jag tänkt ska bli myllan för framtida äventyr. Ett anat mål är att hela huvud-ontinenten där man mest äventyrar ska ha alla större städer och byar beskrivna på papper. Det är det jag sysslar med nuförtiden.

Vänta dig ingen rättvisa när din fiende
är din domare (gammalt arabiskt ordspråk)

 

[Vindhand]

Re: Sant... (drifting OT)

Heh, jo. Inte för att dessa varelser är aggressiva. Snarast kan man beskriva dem fredfulla personer man inte bör reta. Ungefär som Pansarbjörnarna i bokserien His Dark Materials, faktiskt.

Det är faktiskt riktigt lämpligt... nagintans traditionella teknik är väldigt defensiv till sin karaktär. I katorna (som i nångon mening sammanfattar stridskonsten) är det (vad jag vet) alltid försvararen som vinner.

Nämnde jag att jag anser Wheel of Time vara den sämsta bokserie som skrivits?

Då har du läst för litet... WoT är inte på långa vägar sämst... fantasygenren är fylld med klichéeartade bottennapp och kassa Tolkienkopior.

Återigen, spelarkaraktärernas inlärningshastighet är enbart underlig med tanke på att det inte finns någon indikation på att Egwene och Nynaeve har levt ett tidigare liv, medan de andra definitivt har det. Återigen tror jag att det var Jordan som helt enkelt bara ville skapa "starka" kvinnoroller till bekostnad av en redan då vacklande handling.

Hmm... det kan nog stämma... Allmänt verkar det alltid vara så att det finns förklaringar till männens förmågor men kvinnorna bara råkar vara så. När Rand övertalar någon mot alla odds så är det för att han är ta'veren, men när någon elak Aes-sedai kör med honom som om han var en liten unge så förväntas man bara godta det.

Kanske det... men kanske också väldigt mycket fattigare på konst, kultur och annan mångfald.

Det tror jag inte... snarare hade ett mera varierat motivval tillåtits, mindre likriktade kulturyttringar godtagits och färre nytänkare bränts på bål. Nåja... det är ruskigt OT /images/icons/smile.gif

 

[Eleas]

Re: Sant... (very very OT)

"Det är faktiskt riktigt lämpligt... nagintans traditionella teknik är väldigt defensiv till sin karaktär. I katorna (som i nångon mening sammanfattar stridskonsten) är det (vad jag vet) alltid försvararen som vinner."

Så är det. Shidachi (försvararen) vinner på grund av att han inte överskattar sin egen teknik utan inväntar Uchidachis (anfallaren) attack. Detta är en sak som IIRC är gemensam för Naginata och Kendo. Även i Karate börjar varje Kata med en parering eller blockering, medan jag tror att Taekwondo gått ifrån denna filosofi (vilket är synd).

"Då har du läst för litet... WoT är inte på långa vägar sämst... fantasygenren är fylld med klichéeartade bottennapp och kassa Tolkienkopior."

Vilka skulle vara värre? /images/icons/smile.gif Vad jag ogillar med WoT är inte att det är en usel serie. Det jag ogillar är att den har mage att vara så förbaskat pretentiös och ohumoristisk samtidigt.

"Hmm... det kan nog stämma... Allmänt verkar det alltid vara så att det finns förklaringar till männens förmågor men kvinnorna bara råkar vara så. När Rand övertalar någon mot alla odds så är det för att han är ta'veren, men när någon elak Aes-sedai kör med honom som om han var en liten unge så förväntas man bara godta det."

Heh. Själv har jag länge undrat hur många dagar det hade tagit sexårige Bean från Ender's Shadow att besegra Rand, Aes Sedaierna och the Dark One, om han fått en pluton soldater och en channeler under sitt kommando. /images/icons/smile.gif

"Det tror jag inte... snarare hade ett mera varierat motivval tillåtits, mindre likriktade kulturyttringar godtagits och färre nytänkare bränts på bål. Nåja... det är ruskigt OT "

Men visst är det kul? /images/icons/wink.gif

--
Björn

"He doesn't play the fantasy game at all?"
"He has never so much as chosen a figure, let alone come through the portal."
"It's not possible that he hasn't discovered it."
"He reset the preferences on his desk so that the invitation no longer pops up."
"From which you conclude..."
"He knows it isn't a game. He doesn't want us analyzing the workings of his mind."
"And yet he wants us to advance him."
"I don't know that. He buries himself in his studies. For three months he's been getting perfect scores on every test. But he only reads the lesson material once. His study is on other subjects of his own choosing."
--Ender's Shadow

 

[Sodivra]

Ahh..

Intressant vinkling måste jag säga!



/Jag är en jägare.
Och jägare vilar aldrig.

Omvänd.. Omvänd nu kättare!

 

[Vindhand]

Re: Sant... (very very OT)

Så är det. Shidachi (försvararen) vinner på grund av att han inte överskattar sin egen teknik utan inväntar Uchidachis (anfallaren) attack.

Hmm, du är ruskigt välinformerad... Är det måhända så att du (som jag) är en av de lyckliga få som tränar den ädla stridskonsten naginata?

Vilka skulle vara värre? Vad jag ogillar med WoT är inte att det är en usel serie. Det jag ogillar är att den har mage att vara så förbaskat pretentiös och ohumoristisk samtidigt.

Det har sina ljusa punkter... Det finns en del rätt kul karaktärer i, en del roliga miljörer o.s.v... Om man läser den med rätt inställning kan man har rätt kul med den

 

[Eleas]

Re: Sant... (very very OT)

"Hmm, du är ruskigt välinformerad... Är det måhända så att du (som jag) är en av de lyckliga få som tränar den ädla stridskonsten naginata?"

Tränar den något vanligare stridskonsten Kendo, och ska förhoppningsvis snart skaffa tredje kyu. /images/icons/smile.gif

"Det har sina ljusa punkter... Det finns en del rätt kul karaktärer i, en del roliga miljörer o.s.v... Om man läser den med rätt inställning kan man har rätt kul med den "

Ja, jag har dödskul åt den som parodi.

--
Björn

"The Weak Shall Perish."
-- S-8472

 

[Vindhand]

Re: Sant... (very very OT)

Tränar den något vanligare stridskonsten Kendo, och ska förhoppningsvis snart skaffa tredje kyu.

Hmm... då är vi just nu lika högt graderade i kendo kan man gissa (fram tills du tar tredje d.v.s.
Planerar att försöka gradera till andra kyu i naginata någon gång i början på nästa år... Om vi lyckas skrapa ihop nog med högt graderade tränare för att få det giltigt /images/icons/smile.gif

 

[Rosen]

Re: Sant...

<I>Det finns mellanting mellan detta och att enbart hitta på eget, utan paralleller med vår värld. Att utgå från en epok i historien man gillar och förändra den på ett genomtänkt sätt är nog ett rätt vanligt (och framgångsrikt) sätt att skapa en fantasyvärld.</I>

Dock finns det trösklar att snubbla över med en sån approach - jag brukar kalla det "schablonsyndromet"; om nånting i spelvärlden liknar nånting som spelarna är vana vid från någon annanstans, så är de väldigt benägna att automatiskt läsa in minst sju <I>andra</I> grejor/faktorer/förhållanden från detdärandra i spelvärlden också.
(Än jobbigare blir det om spelkonstruktörer ramlar ner i samma hål; i Khelataar tog det åratal att bortförklara att spelet nämner värdshus och stadsvakter i ett klansamhälle...)

<I>Verkligen? Jag har fått intrycket att det är rätt vanligt med t.ex. religioner som inte liknar den kristna</I>

Jo, men det är rätt ofta som de ändå beskrivs som om de <I>fungerar</I> ungefär som europeisk kristen kyrka anno senmedeltid, fast de logiskt sett inte borde det; religionen i Hârn är ett välkänt exempel.
Ovannämnda schablonsyndrom är ibland verksamt där också; Gondica-spelare tolkar ofta ekomantin som väldigt likartad kristendomen trots att det beskrivs helt annorlunda i spelet. Det enda de två religionerna egentligen har gemensamt är att båda är monoteistiska.

--
Åke

 

[Man Mountainman]

Tja, hörrödu.

"utan paralleller" var väl en överdrift. Vad jag menade var snarare "som inte har hämtat inspiration direkt från något existerande eller historiskt samhälle". Man kan naturligtvis inte undgå att inspireras, men det betyder inte att man måste ta ett annat samhälle som förebild och i princip kopiera det. Den värld jag tänker mig befinner sig i en situation som är mycket olik det mesta vi har upplevt här på jorden, och jag vill att det ska avspegla sig i samhällets system.

/Dnalor, din finne på hornhinnan