Nekromanti Vänsterpartiet, hjälp mig!

[krank]

För övrigt håller jag med Krank om det mesta han sagt i ämnet här. Det är inte helt överraskande - har också genomgått lärarutbildning och har viss insyn i ämnet och debatten, även om mitt intresse falnat en del på sistone.

Det är lite intressant, hur "genomgått utbildning i frågan" ofta hör samman med vissa åsikter, medan "har ingen utbildning i frågan, utan utgår från den egna skolgången och vad 'folk säger'" hör samman med andra.

Äldre lärare och folk som inte läst skolhistoria brukar vara de som kommer med de mindre genomtänkta åsikterna, helt enkelt.


Lärarutbildningen har en massa fel; det största är att det är för lite praktik och för lite metodik och konkret pedagogik, men den innehåller en jäkla massa bra saker - och är, åtminstone där jag själv eller nån jag känner läst, både rätt uppdaterad forskningsmässigt och dessutom rätt bra vad gäller genusperspektiv och sådant.

 

[Guest]

Jag håller också med i det du skrivit, men jag har inte pluggat pedagogik, än... Såg att det fanns en kurs på våren som jag kanske kan söka...

/Zorbeltuss

 

[hraufnir]

Ja oh ja, det är en rejäl skillnad! Det håller jag med dig om. Men som verktyg och referens, så är ettans till tians gångertabell bra. Man MÅSTE inte kunna den, men det underlättar för de flesta.

 

[Arfert]

Hur kan man UNDVIKA att kunna multiplikationstabellen, egentligen?

Sen till grundfrågan; varför kunna att G1 dog år 1560.
Det är BRA att veta saker i huvudet. Baskunskaper.

OK, man behöver inte veta exakt när den eller den kungen dog, men det är ju bra att ha tillräcklig koll på historia för att veta ungefär vad som hände i Sverige på 1500-talet, ha koll på elementär matematik (som multiplikationstabellen, geometri osv) fysik, kemi och biologi, grundläggande samhällskunskap etc... för hur sjutton ska man annars kunna värdera all skit folk häver ut sig, IRL eller på nätet.

Och ju mer man övar skallen, även med till synes oviktig kunskap, desto smartare och mer kreativ blir man. Det är "nyttan". Plus den bonusen att ju mer man kan, desto lättare förstår man vad folk pratar om. Även om man inte är uppkopplad.

 

[Guest]

Går det att missa tians utan att vara komplett sifferblind?

 

[Guest]

<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Quote:</div><div class="ubbcode-body">OK, man behöver inte veta exakt när den eller den kungen dog, men det är ju bra att ha tillräcklig koll på historia för att veta ungefär vad som hände i Sverige på 1500-talet...</div></div>
Jag vet inte om jag missförstått någon ellerbåda av er, men är det inte det krank sagt genom hela tråden?

/Zorbeltuss

 

[krank]

Hur kan man UNDVIKA att kunna multiplikationstabellen, egentligen?

Man har precis fel sorts intelligens för att lära sig den sortens saker utantill. Då går det helt enkelt inte in.

Sen till grundfrågan; varför kunna att G1 dog år 1560.
Det är BRA att veta saker i huvudet. Baskunskaper.

OK, man behöver inte veta exakt när den eller den kungen dog, men det är ju bra att ha tillräcklig koll på historia för att veta ungefär vad som hände i Sverige på 1500-talet, ha koll på elementär matematik (som multiplikationstabellen, geometri osv) fysik, kemi och biologi, grundläggande samhällskunskap etc... för hur sjutton ska man annars kunna värdera all skit folk häver ut sig, IRL eller på nätet.

Och ju mer man övar skallen, även med till synes oviktig kunskap, desto smartare och mer kreativ blir man. Det är "nyttan". Plus den bonusen att ju mer man kan, desto lättare förstår man vad folk pratar om. Även om man inte är uppkopplad.

Så; förklara varför det är viktigt att kunna att Gurra dog 1560, till skillnad från "på 1500-talet".

Klart man ska ha grundläggande koll, det har du utmärkta argument för. Det du inte argumenterar för är det fokus på popcornkunskaper dagens skola har - att man (oftast) lägger vikt vid just vissa popcornkunskaper ("Gustav Wasa dog 1560") men att andra, som kanske är mer intressanta för eleven men inte finns med i läroböckerna, inte får vara med och bygga betyg.

Det är det som blir effekten av prov där man bara blint kollar av fakta ("Vilket år Gustav Wasa? Rätt århundrade ger G, årtionde ger VG").

 

[Arfert]

1560 är EFTER Luther, vilket ger ett historiskt sammanhang... hade han dött säg 1502 hade han vart en katolsk kung.

Överhuvudtaget tycker jag att det är lite märkligt att propagera MOT bildning. Man vet aldrig i förväg när en viss kunskap kan komma väl till pass. Att kunna saker så där direkt gör att man lättare ser just sammanhang, FÖRSTÅR saker bättre.

Dessutom.. ägnar sig verkligen skolan åt "popcornkunskaper" idag? När jag kollar det sonen har läst (han är 17 nu) så är det väääldigt lite av den varan, snorungarna kan ju nada!

 

[Xyas]

Meh. Om jag blir tillfrågad vad 6 gånger 7 är så vet jag inte att det är 42. Jag räknar multiplikationen i huvudet varje gång. Dock så går det väldans fort eftersom jag kan räkna multiplikation effektivt så det kan säkert misstas för att jag kan det utantill.

Beträffande mina elever så sätter jag inga krav på att de ska kunna multiplikationstabellen utantill. Den fras jag säger i klassrummet oftast (utöver kommentarer om ljudnivå och stök) är nog "om du är osäker så ställ upp talet".

Dock så kräver jag att de ska kunna räkna multiplikation med två ental i huvudet. Hastigheten spelar dock ingen roll.

 

[Mekanurg]

1560 är EFTER Luther, vilket ger ett historiskt sammanhang... hade han dött säg 1502 hade han vart en katolsk kung.

Sammanhanget är det intressanta och där är G1:s regeringstid 1521-60 betydelsefull: Kalmarunionens slutpunkt, renässansen, skapandet av den byråkratiska centralstaten, reformationen, osv. Då räcker det inte med att pricka rätt århundrande, utan det gäller att pricka rätt på åtminstone årtionde. Och nej, det är ingen popcornkunskap att känna till hur och när den svenska protestantiska enhetsstaten byggdes.

 

[krank]

1560 är EFTER Luther, vilket ger ett historiskt sammanhang... hade han dött säg 1502 hade han vart en katolsk kung.

Sammanhanget är det intressanta och där är G1:s regeringstid 1521-60 betydelsefull: Kalmarunionens slutpunkt, renässansen, skapandet av den byråkratiska centralstaten, reformationen, osv. Då räcker det inte med att pricka rätt århundrande, utan det gäller att pricka rätt på åtminstone årtionde. Och nej, det är ingen popcornkunskap att känna till hur och när den svenska protestantiska enhetsstaten byggdes.

Jag skiter i och för sig i årtiondet; vet man vilken halva av 1500-talet det skedde och ungefär vilken ordning ser jag ingen anledning att fylla huvudet med en massa utantillpluggade årtal.

 

[krank]

Överhuvudtaget tycker jag att det är lite märkligt att propagera MOT bildning.

Jag är inte emot bildning; jag tycker bara att bildningsbegreppet behöver förändras. Bildning tycker jag är att ha koll på sammanhang och kunna värdera information - oavsett om man har den kunskapen via årtal eller ej. Årtalen är ett verktyg, och för vissa är de bra sådana - men inte för alla.

 

[Mogger]

Sammanhanget är det intressanta

Exakt. Sammanhanget. Men inte de årtal som sammanhanget hängs upp på utan orsaken till att det är ett sammanhang. Och alla sammanhang är inte intressanta. Att skilja meningslös kunskap (jo, sådan finns så klart inom en given kontext) från relevant kunskap innebär att man måste gallra en hel del. Exakt var man lägger ribban här är ju så klart individuellt och beror till stor del på vilken kunskap man är intresserad av och har användning för.

Det krank säger är så uppenbart rätt och riktigt att det ter sig för mig alldeles galet att hänga upp sig på att "jo, det är visst viktigt när kungen dog för annars vet man inte si eller så". Nej, generellt är det inte viktigt när kungen dog. Generellt är det viktigt att veta vilka strömningar som påverkade tiden då kungen var verksam, vilka bestående effekter det gav på tiden efter kungen var verksam och varför o.s.v. Om inget viktigt hände så är det fullständigt skitsamma när kungen föddes och när han dog.

Om inte allt har vänts helt uppochned sedan jag läste historia vid universitet så är det här som de verksamma inom ämnet förespråkar.

Skolan gör det däremot inte. Där är det popcorn. Eller var iaf tidigare. Enligt krank är det så fortfarande, och jag tror honom.

 

[Mekanurg]

Generellt är det viktigt att veta vilka strömningar som påverkade tiden då kungen var verksam, vilka bestående effekter det gav på tiden efter kungen var verksam och varför o.s.v. Om inget viktigt hände så är det fullständigt skitsamma när kungen föddes och när han dog.

Jovisst, så är det. Gustav I:s gärning och regeringstid är synnerligen betydelsefull, eftersom gubben gjorde så mycket för att forma staten, medan Fredrik I:s gärnings är helt betydelselös och därför behöver man inte veta när han satt på tronen. Men då behöver man istället hålla koll på Arvid Horn och andra betydelsefulla svenska ledare som hade makten under de årtionden Fredrik var kung. Sammanhanget!

 

[krank]

Jovisst, så är det. Gustav I:s gärning och regeringstid är synnerligen betydelsefull, eftersom gubben gjorde så mycket för att forma staten, medan Fredrik I:s gärnings är helt betydelselös och därför behöver man inte veta när han satt på tronen. Men då behöver man istället hålla koll på Arvid Horn och andra betydelsefulla svenska ledare som hade makten under de årtionden Fredrik var kung. Sammanhanget!

Sedan beror det på vilken nivå vi snackar om, också. Svenska kungars namn skulle kan kanske kunna placera in på B-nivån på gymnasiet. Alltså, det är mer specialiserad kunskap.

Överhuvudtaget är ju "klassisk" historia väldigt inriktad på individhistoria, då framförallt kungar och uppfinnare - men det där är en fokusfråga. Jag och en del med mig menar ju att individerna formas av samhället snarare än tvärtom, och då blir allmän idéhistoria och sammanhang etc viktigare än kungars namn och årtal - och till hyfsad grad även gärning.


Ledare tycker jag oftast inte är så värst betydelsefulla. De skapas i ett sammanhang, fortsätter ofta detta sammanhang och personifierar tidsandan. Som ikoniska bilder eller som källa till historiekänsleskapande anekdoter kan de vara intressanta (det där om ärtsoppan är till exempel helt ointressant utom att det ger en bild av maktkamper i monarkin, och så).


Alltså, den historisyn du (implicit) framför, och då reserverar jag mig för att ha missuppfattat, har stor legitimitet inom en hel del kretsar. Det är dock en historiesyn som i mångt och mycket är på väg bort ur både forskning och pedagogik. Betyder inte att den är fel.

 

[krank]

Om inte allt har vänts helt uppochned sedan jag läste historia vid universitet så är det här som de verksamma inom ämnet förespråkar.

Samma sak när jag läste historia på högskola (Gävle). Utom en konservativ katolsk lärare jag hade, som gav mig en helt bisarr hemtenta en gång, där han demonstrerade sin åsikt om att hemtentor i själva verket är samma sak som salstentor utom att man måste ställa mer pyttiga frågor för att folk inte ska kunna fuska. Typ statsskicket i de indonesiska statsstaterna under medeltiden (or some such nonsense).

Han var i luven med den socialistiske lärare jag hade i svensk nutidshistoria. Det var också de, som jag förstod det, som delade på ämnesansvaret. Kul värre =)

(Det är förresten dessa herrar som är anledningen till att jag är så sjukt emot uppfattningen att det skulle finnas, eller kunna finnas, en objektiv historieskrivning - och varför jag aldrig försöker smyga med mina politiska åsikter som lärare, även om jag är mycket noga med att visa flera sidor av alla mynt och så. De båda herrarna var helt obegripliga tills någon luskade rätt på deras strid - om teori, om religion, om ideologi. Plötsligt var allt glasklart =)

Skolan gör det däremot inte. Där är det popcorn. Eller var iaf tidigare. Enligt krank är det så fortfarande, och jag tror honom.

Enkelt: Generationsskifte. En hel generation rätt konservativa lärare (inte alla, men många) är på väg bort, medan nytt blod från en hyfsat modern lärarhögskola är på väg ut.

Om några år kanske vi t.om når till den plats där forskningen (historisk såväl som didaktisk) var för... tja, 20 år sen eller så.

 

[Mekanurg]

Alltså, den historisyn du (implicit) framför, och då reserverar jag mig för att ha missuppfattat, har stor legitimitet inom en hel del kretsar. Det är dock en historiesyn som i mångt och mycket är på väg bort ur både forskning och pedagogik. Betyder inte att den är fel.

Nu vet jag inte vilken historiesyn jag implicit framför i min tidigare argumentation, men för att lugna inläggsläsarna är jag explicit varken anhängare till marxistisk historiematerialism eller "big man"-ståndpunkten.

 

[Mekanurg]

Enkelt: Generationsskifte. En hel generation rätt konservativa lärare (inte alla, men många) är på väg bort, medan nytt blod från en hyfsat modern lärarhögskola är på väg ut.

Fascinerande utsaga. Jag trodde att det var dags för de revolutionsförespråkande entusiasterna som trädde in i lärarkåren på 1970-talet som var på väg ut nu. Har de månne blivit konservativa med stigande ålder?

 

[krank]

Fascinerande utsaga. Jag trodde att det var dags för de revolutionsförespråkande entusiasterna som trädde in i lärarkåren på 1970-talet som var på väg ut nu. Har de månne blivit konservativa med stigande ålder?

Tydligen. Eller ja, det finns ju indikationer på att inte samtliga lärare som tillkom på 70-talet var revolutionärer, på samma sätt som alla inte var hippies. jag vet inte, jag vet inte där.

 

[Ögat]

Det finns anledning att tro att du har rätt. Det som var revolutionerande för fyrtio år sedan behöver inte vara revolutionerande längre. De flesta forskningsområden kritiseras ständigt, vilket i sin tur ofta leder till reviderade och förhoppningsvis bättre teorier. Att ha en konservativ utbildningssyn kan (antar jag) lika gärna bero på att en inte hållit sig uppdaterad med nya teorier och således är fast i en äldre - konservativ - tanke.

Samma öde kommer säkerligen även gå våra idéer till mötes, och förhoppningsvis kommer nästa generation anse att vi är reaktionära gamla stötar oavsett hur vidsynta eller revolutionära vi strävar efter att vara.