solvebring
Superhero
This.Eksem;n125949 said:
Sedan: Regler och antalet sidor.
Ju fler regler och sidor, desto större chans att jag tackar för mig.
Nekromanti Vad är det första ni vill veta om ett nytt rollspel?
- Thread starter APM
- Start date
Sedan: Regler och antalet sidor.
Ju fler regler och sidor, desto större chans att jag tackar för mig.
Hans E Magnusson
CAPS LOCK
Vilken version av D&D är det en klon på?
anth
Vetefan
För det första bör du tänka på att alla forumiter har helt olika smak.
Ex:
chrull vill ha något som liknar ODD74.
Fjodor Pollett vill inte ha levels eller alignment.
De två typerna är inte riktigt förenliga med varandra.
Man kan INTE tillfredställa alla.
Och vissa kommer att svara diametralt motsatt varandra.
När det gäller ett nytt rollspel beror det på var jag hör talas om det.
Hör jag talas om det på nätet tar jag reda på vad andra tycker om det. Med "andra" menar jag andra som tycker om samma sak som jag; skulle dessa tycka om spelet blir jag intresserad.
Ser jag det i butik så är det visuella viktigast. Hur ser det ut när man bläddrar igenom det?
Sedan är dessa saker viktiga för mig i turordning:
- Setting. Det ska vara något som tilltalar mig. Gärna med mycket weirdness. Definitivt inte diskbänksrealism. Ett rollspel av Göran Greider är nog det sämsta som jag kan tänka mig.
- Utseende. Det behöver inte vara jättesnyggt. Men det ska definitivt inte se ut som regeringspropositionen eller en bok med pis första miljon siffror.
- Pedagogik. Författarna ska kunna förklara hur deras spel är tänkta att spelas. Lås in Vincent Baker och Luke Crane någonstans där det inte finns papper och penna, kasta sedan bort nyckeln.
- Regler. Enkla regler som helst bara tar upp ett dussin sidor av rollspelsboken, om ens det. Om spelet innehåller tärningspölar eller exploderande tärningar tar jag med spelet till nästa majbrasa.
- Mer spel, mindre känsla. Jag är inte någon teaterapa som går på lajv. Jag vill sitta ner vid ett bord och ha kul med mina kompisar, inte spela ut ett drama som skulle göra Norén avundsjuk.
Ex:
chrull vill ha något som liknar ODD74.
Fjodor Pollett vill inte ha levels eller alignment.
De två typerna är inte riktigt förenliga med varandra.
Man kan INTE tillfredställa alla.
Och vissa kommer att svara diametralt motsatt varandra.
När det gäller ett nytt rollspel beror det på var jag hör talas om det.
Hör jag talas om det på nätet tar jag reda på vad andra tycker om det. Med "andra" menar jag andra som tycker om samma sak som jag; skulle dessa tycka om spelet blir jag intresserad.
Ser jag det i butik så är det visuella viktigast. Hur ser det ut när man bläddrar igenom det?
Sedan är dessa saker viktiga för mig i turordning:
- Setting. Det ska vara något som tilltalar mig. Gärna med mycket weirdness. Definitivt inte diskbänksrealism. Ett rollspel av Göran Greider är nog det sämsta som jag kan tänka mig.
- Utseende. Det behöver inte vara jättesnyggt. Men det ska definitivt inte se ut som regeringspropositionen eller en bok med pis första miljon siffror.
- Pedagogik. Författarna ska kunna förklara hur deras spel är tänkta att spelas. Lås in Vincent Baker och Luke Crane någonstans där det inte finns papper och penna, kasta sedan bort nyckeln.
- Regler. Enkla regler som helst bara tar upp ett dussin sidor av rollspelsboken, om ens det. Om spelet innehåller tärningspölar eller exploderande tärningar tar jag med spelet till nästa majbrasa.
- Mer spel, mindre känsla. Jag är inte någon teaterapa som går på lajv. Jag vill sitta ner vid ett bord och ha kul med mina kompisar, inte spela ut ett drama som skulle göra Norén avundsjuk.
Jag sorterar bort de flesta rollspel utan att bläddra i dem (eller läsa något om dem på nätet), så svaret finns väl egentligen i den processen. Uppenbarligen finns det något som får mig att rata dem. Oftast (i den mån det är medvetet) handlar det väl om att vad omslaget signalerar om settingen eller spelupplägget inte intresserar mig. (Och jag har då ganska liten nyfikenhet för att ta reda på om det första intrycket stämmer...)
Det kan skilja sig rätt rejält mot vad jag faktiskt spelar. Jag är tex fascinerad av rymden och science fiction-miljöer. Men sådana spel är betydligt svårare att göra bra - av flera orsaker, men bland annat för att miljön brukar bli betydligt mer styrande för spelarnas handlingar, vilket gör det svårt att utforma ett spel som faktiskt funkar utan att ständigt lägga krokben antingen för scenarioskapande eller för spelarnas handlingar. (Det är inte roligt att metaspela med en massa "din rollperson hade nog inte gjort så där, för då kommer rymdpolisen och hugger hen i örat...")
Så jag spelar betydligt mer i fantasymiljö, men om ett fantasyspel inte har ett starkt varumärke som kan locka mig att titta närmare på det, så gör jag inte det. Jag upplever att många fantasyspel är väldigt osjälvständiga och ger alldeles för lite "nytt" i förhållande till varandra. Det känns ganska mycket som det bara är lite spelmekaniska skillnader - själva miljöerna lyckas sällan stå ut ordentligt. Iaf inte på något sätt som gör att de känns som rimliga kompromisser mellan att vara extremt väl insatt i bakgrundshistorien och att sätta igång och spela. (Symbaroum tycker jag lyckas bra med att ha en konsekvent och spännande värld, trots ganska stereotyp uppsättning av fantasyraser, men visar på lite av problemet. Det kräver att spelarna är förtrogna med mythoset för att det ska kännas som något annat än generisk fantasy, tyvärr.)
Passerar spelet det nålsögat och jag bläddrar i spelboken, så är det spelmekaniken som intresserar mig. Kommer detta att gå att spela - och hur lång tid av förberedelser/regelbokspluggande kommer det kräva?
En sån sak som jag brukar kolla på är helt enkelt vilka tärningar som används. Om de lyckas förklara det enkelt och det spontant känns som ett rimligt upplägg, så köper jag nog spelet. (Även om jag sen kanske aldrig spelar det, men läser det och ser hur det är gjort.)
Om det är klyddigt och otydligt skrivet och en får bläddrar mellan sex olika kapitel och hänvisas till sidebars, då kommer spelet nog aldrig att gå att spela. Då blir det inget.
Det kan skilja sig rätt rejält mot vad jag faktiskt spelar. Jag är tex fascinerad av rymden och science fiction-miljöer. Men sådana spel är betydligt svårare att göra bra - av flera orsaker, men bland annat för att miljön brukar bli betydligt mer styrande för spelarnas handlingar, vilket gör det svårt att utforma ett spel som faktiskt funkar utan att ständigt lägga krokben antingen för scenarioskapande eller för spelarnas handlingar. (Det är inte roligt att metaspela med en massa "din rollperson hade nog inte gjort så där, för då kommer rymdpolisen och hugger hen i örat...")
Så jag spelar betydligt mer i fantasymiljö, men om ett fantasyspel inte har ett starkt varumärke som kan locka mig att titta närmare på det, så gör jag inte det. Jag upplever att många fantasyspel är väldigt osjälvständiga och ger alldeles för lite "nytt" i förhållande till varandra. Det känns ganska mycket som det bara är lite spelmekaniska skillnader - själva miljöerna lyckas sällan stå ut ordentligt. Iaf inte på något sätt som gör att de känns som rimliga kompromisser mellan att vara extremt väl insatt i bakgrundshistorien och att sätta igång och spela. (Symbaroum tycker jag lyckas bra med att ha en konsekvent och spännande värld, trots ganska stereotyp uppsättning av fantasyraser, men visar på lite av problemet. Det kräver att spelarna är förtrogna med mythoset för att det ska kännas som något annat än generisk fantasy, tyvärr.)
Passerar spelet det nålsögat och jag bläddrar i spelboken, så är det spelmekaniken som intresserar mig. Kommer detta att gå att spela - och hur lång tid av förberedelser/regelbokspluggande kommer det kräva?
En sån sak som jag brukar kolla på är helt enkelt vilka tärningar som används. Om de lyckas förklara det enkelt och det spontant känns som ett rimligt upplägg, så köper jag nog spelet. (Även om jag sen kanske aldrig spelar det, men läser det och ser hur det är gjort.)
Om det är klyddigt och otydligt skrivet och en får bläddrar mellan sex olika kapitel och hänvisas till sidebars, då kommer spelet nog aldrig att gå att spela. Då blir det inget.
Tre solar
Hero
- Joined
- 8 Mar 2014
- Messages
- 1,165
Har spelet en tydlig estetik?
I spelvärlden: kan jag föreställa mig hur saker ser ut, även om de inte är beskrivna?
I reglerna: kan jag föreställa mig hur reglerna fungerar i en situation som inte helt täcks av regelboken
I temat: kan jag föreställa mig vad man gör om man inte spelar intro-äventyret.
Sen: verkar något av det här värt?
Rent praktiskt spelar rekommendationer stor roll, samt tidigare erfarenheter av avsändaren. Om ett spel rekommenderas av en person med dålig smak talar det till dess nackdel, samma sak om den som gjort spelet brukar göra kassa spel. Tvärt om om de har bra smak
I spelvärlden: kan jag föreställa mig hur saker ser ut, även om de inte är beskrivna?
I reglerna: kan jag föreställa mig hur reglerna fungerar i en situation som inte helt täcks av regelboken
I temat: kan jag föreställa mig vad man gör om man inte spelar intro-äventyret.
Sen: verkar något av det här värt?
Rent praktiskt spelar rekommendationer stor roll, samt tidigare erfarenheter av avsändaren. Om ett spel rekommenderas av en person med dålig smak talar det till dess nackdel, samma sak om den som gjort spelet brukar göra kassa spel. Tvärt om om de har bra smak
Björn Wärmedal
Björning Wheel
Det här säger alltså killen som gillar AD&D...anth;n126072 said:
Som en förstasortering:
* Har det en spelvärld?
* Har det en spelledare?
* Har det supplement?
Är svaret "ja" på alla tre frågor är jag nästan garanterat inte intresserad. Är svaret "ja" på en eller två frågor kan det vara värt att titta närmare på. Är svaret "nej" på alla tre är det en stark indikation på att det är värt att kolla upp. Sedan kollar jag även på sidantal och illusar. Om spelet är stort (mer än typ 150 A5-sidor) och snyggt (påkostade, snygga illustrationer) så minskar chansen till att jag ska gilla det.
Men ovanstående är bara en grovsortering. Det finns ju massor av saker jag kollar på. Jag kollar om spelet verkar ha en tydlig inriktning, om det är skrivet av en författare jag gillar (Frédéric Sintes, Jason Morningstar, någon forumit), om det skrivits om det här eller på Story Games, och så vidare. För själva beslutet att skaffa spelet är såklart priset också intressant. Om spelet kostar pengar är chansen betydligt mindre att jag skaffar det, men om det verkar tillräckligt bra är det möjligt att jag kan tänka mig att betala för det. Åh, och så ska det finnas i PDF-form. Det ska krävas något väldigt speciellt för att jag ska köpa en fysisk bok. Den enda bok jag har köpt på senare år är Prosopopée, och om Sintes nästa spel Démiurges bara utkommer i bokform kan jag nog köpa även det.
* Har det en spelvärld?
* Har det en spelledare?
* Har det supplement?
Är svaret "ja" på alla tre frågor är jag nästan garanterat inte intresserad. Är svaret "ja" på en eller två frågor kan det vara värt att titta närmare på. Är svaret "nej" på alla tre är det en stark indikation på att det är värt att kolla upp. Sedan kollar jag även på sidantal och illusar. Om spelet är stort (mer än typ 150 A5-sidor) och snyggt (påkostade, snygga illustrationer) så minskar chansen till att jag ska gilla det.
Men ovanstående är bara en grovsortering. Det finns ju massor av saker jag kollar på. Jag kollar om spelet verkar ha en tydlig inriktning, om det är skrivet av en författare jag gillar (Frédéric Sintes, Jason Morningstar, någon forumit), om det skrivits om det här eller på Story Games, och så vidare. För själva beslutet att skaffa spelet är såklart priset också intressant. Om spelet kostar pengar är chansen betydligt mindre att jag skaffar det, men om det verkar tillräckligt bra är det möjligt att jag kan tänka mig att betala för det. Åh, och så ska det finnas i PDF-form. Det ska krävas något väldigt speciellt för att jag ska köpa en fysisk bok. Den enda bok jag har köpt på senare år är Prosopopée, och om Sintes nästa spel Démiurges bara utkommer i bokform kan jag nog köpa även det.
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
1. Är spelet välskrivet? Om nej, nej tack.
2. Vad för slags kampanjmiljö handlar det om? Om jag tycker att den är trist, nej tack.
3. Vad gör spelarrollerna? Om beskrivningar och äventyrskrokar saknas, nej tack.
4. Använder spelet ett enkelt och level-fritt spelsystem (t.ex. BRP, System d6)? Om nej, nej tack.
2. Vad för slags kampanjmiljö handlar det om? Om jag tycker att den är trist, nej tack.
3. Vad gör spelarrollerna? Om beskrivningar och äventyrskrokar saknas, nej tack.
4. Använder spelet ett enkelt och level-fritt spelsystem (t.ex. BRP, System d6)? Om nej, nej tack.
Krille
Super Moderator
"Pratar det med mig?"
Jag vet, det är en hemskt luddig fråga och det finns ingenting som är konkret eller påtagligt. Det kan också hända att saker börjar prata med mig, men sedan slutar, och det är ofta motsägelsefullt.
Exempelvis är risken stor att tjocka rollspel inte pratar med mig, för det är för mycket att sätta sig in i och lära ut. Samtidigt är risken stor att tunna rollspel inte pratar med mig, eftersom det är för lite content. Rollspel med många moduler är bra, för då finns det mycket support och content, medan rollspel med många moduler är skitkasst för det blir för oöverskådligt. Traditionella rollspel är bra, för man kommer in i det fort, men traditionella rollspel har inget nytt regelmekaniskt att erbjuda. Där är dirty hippie indie games mycket bättre, men å andra sidan är de för smala. Och samtidigt är tradspel läskigt ofokuserade – "gör vad du vill" är inte ett bra svar på "vad gör man?".
Men jag kommer nog tillbaka till några generella kvaliteter som pratar med mig.
Jag vet, det är en hemskt luddig fråga och det finns ingenting som är konkret eller påtagligt. Det kan också hända att saker börjar prata med mig, men sedan slutar, och det är ofta motsägelsefullt.
Exempelvis är risken stor att tjocka rollspel inte pratar med mig, för det är för mycket att sätta sig in i och lära ut. Samtidigt är risken stor att tunna rollspel inte pratar med mig, eftersom det är för lite content. Rollspel med många moduler är bra, för då finns det mycket support och content, medan rollspel med många moduler är skitkasst för det blir för oöverskådligt. Traditionella rollspel är bra, för man kommer in i det fort, men traditionella rollspel har inget nytt regelmekaniskt att erbjuda. Där är dirty hippie indie games mycket bättre, men å andra sidan är de för smala. Och samtidigt är tradspel läskigt ofokuserade – "gör vad du vill" är inte ett bra svar på "vad gör man?".
Men jag kommer nog tillbaka till några generella kvaliteter som pratar med mig.
- Kvinnlig agens, och gärna plats för icke-traditionella könsroller och -identiteter. Jag tänder inte på spel som inte har plats för kvinnor eller LGBT. De kan till och med finnas i en förtryckande setting, men då med möjlighet att överskrida förtrycket och med exempel på folk som gör det. Men om de bara osynliggörs, nej tack.
- Inte fel miljö. "Fel miljö" inkluderar djungler och öknar, samt alla miljöer där skaparen väljer att beskriva den med en term med postfixet "-punk". Seriöst, står det "steampunk" på baksidan på rollspelet så ställer jag tillbaks det.
- Ett bra svar på "vad gör man". "Kämpa mot det ondskefulla rymdimperiet" är ett helt okej svar och blir ännu bättre om det finns smarta regellösningar som stödjer det.
Hur påverkar det ditt beslut om huruvida du kommer att gilla spelet? Om jag säger att i The Shab Al-Hiri Roach vinner man om man har mest Reputation när spelet är slut och inte är besatt av en telepatisk kackerlacka, i The Extraordinary Adventures of Baron Munchausen röstar spelarna fram en vinnare i slutet och i Carolina Death Crawl vinner den som överlever till slutet av spelet. Gillar du rollspel med explicita vinstkriterier?Vimes;n126123 said:
Swedish Chef
Hero
Vad gör man?
Vill jag (och min spelgrupp) göra det?
Gör spelet något som inget annat av mina spel gör?
Sen helst inga levlar, bra om det planeras äventyr till, inget samberättande.
Vill jag (och min spelgrupp) göra det?
Gör spelet något som inget annat av mina spel gör?
Sen helst inga levlar, bra om det planeras äventyr till, inget samberättande.
Jag instämmer i "Vad gör man?"-kören.
I övrigt vill jag veta vad det är som gör att det här spelet skiljer sig från alla andra rollspel jag har köpt, läst eller spelat. Är världen intressant? Är reglerna annorlunda? Spelar man någon typ av personer som man inte spelar i andra spel, eller personer som ägnar sig åt någon aktivitet som man inte ägnar sig åt i andra spel. Eller är det helt enkelt så att man går i grottor och dödar orcher, men det är bättre än de andra spelen i den genren?
I övrigt vill jag veta vad det är som gör att det här spelet skiljer sig från alla andra rollspel jag har köpt, läst eller spelat. Är världen intressant? Är reglerna annorlunda? Spelar man någon typ av personer som man inte spelar i andra spel, eller personer som ägnar sig åt någon aktivitet som man inte ägnar sig åt i andra spel. Eller är det helt enkelt så att man går i grottor och dödar orcher, men det är bättre än de andra spelen i den genren?
Vad gör man tycks vara en väldigt populär frågeställning, men för mig är den frågan nummer två.
Min största huvudfråga är "Vad är settingen?" Det är det här som är det viktigaste för mig. Regler och dylikt kan jag kopiera från ett annat system som jag gillar mer om jag verkligen känner för att förklara krig med reglerna, men settingen är A och O för mig.
Min största huvudfråga är "Vad är settingen?" Det är det här som är det viktigaste för mig. Regler och dylikt kan jag kopiera från ett annat system som jag gillar mer om jag verkligen känner för att förklara krig med reglerna, men settingen är A och O för mig.
Ja, för mig är inte den frågan så viktig, heller. Väldigt mycket går att göra roligt i rollspel om man har ett bra regelsystem. Många spel jag gillar har ett ganska vagt svar på frågan "Vad gör man?", och de svar som finns låter inte alltid så imponernade. I Psychodrame är det svårt att hitta något entydigt svar på vad man gör, och det är ett av mina favvospel. I Nerver av stål och i Gumshoe-system är svaret typ "Man löser mysterier", men medan jag har jättekul i NAS har jag väldigt svårt att ha roligt i Gumshoe, eftersom de är otroligt olika system trots att de handlar om samma sak i grunden. Så svaret på frågan "Vad gör man" är inget som påverkar mig särskilt mycket när jag ska välja spel. Betydligt viktigare är HUR man gör det.Mundo;n126142 said:
Krille
Super Moderator
Om man inte vet VAD man gör så är risken stor att man inte heller vet HUR man gör det.Genesis;n126164 said: