Nå, eftersom jag själv, som jag skrev, ogillar socialspelande utan mål, så brukar jag inte delta när spelgruppen börjar dra iväg åt det hållet. Så följden blir att jag sitter vid sidan av när de andra spelar, och det är astrist. Samtidigt vill jag inte delta, med risk att uppmuntra dem att sitta ännu längre.
Nu är det inte socialspel som sådant som jag ogillar, om "äventyret" rakt ut handlar om att intrigera vid hovet för att göra X då är jag med. Men om äventyret är att göra Y, och några spelare för blotta intrigerandets skull sätter igång med X då går jag hellre hem och diskar. När jag lämnar ett spelmöte är det inte minnet av "jag pratade om X med Y, det var intressant" jag vill ha med mig, utan "genom att ha pratat om X med Y så uppnådde jag det fastställda målet Z".
Jag spelar rollSPEL, spelet har ett mål, och det är roligt att uppnå det.
...
