Conan? Jodå. Och BarbarossaDeBracy;n305186 said:Conan-pirater (som på omslaget till Kopparhavets kapare*), inte yarr-pirat-pirater.
* Min enda relation till Kopparhavet
Mmm, tänker nog mer på hur det funkar än på Zeus specifikt. Lokala kulter som blir aspekter av en gud, gudar med flera namn på olika håll, import o export av gudar, äldre gudar som absorberas in i nyare gudars skapelseberättelser. Dvs inte det typiska rollspels-stuket där det finns ett panteon som ser ut o funkar på ett sätt, överallt och alltid, rationellt och fyrkantigt och exakt. Nej, mer organiskt, mer levande, mer oberäkneligt och obegripligt. Överlapp och snurrig logik och stor oklarhet om vilken gud som egentligen var först, var det kaos eller underjordsguden eller var det eterguden, eller.. osv. En melting pot där en gud är allt och inget.Leon;n305187 said:Och Zeus? Tänk äldre...
Jag förstår hur du menar. Jupiter Optimus Maximus, Jupiter Helipolitanus. Det jag gillar är hur lokalt och specifikt det blir. Den coolaste är för mig Zeus Labraundus med dubbelyxan, som dyrkades i Karien. Hans helgedom utanför Milas i Turkiet är grymt vacker.zonk;n305197 said:Mmm, tänker nog mer på hur det funkar än på Zeus specifikt. Lokala kulter som blir aspekter av en gud, gudar med flera namn på olika håll, import o export av gudar, äldre gudar som absorberas in i nyare gudars skapelseberättelser. Dvs inte det typiska rollspels-stuket där det finns ett panteon som ser ut o funkar på ett sätt, överallt och alltid, rationellt och fyrkantigt och exakt. Nej, mer organiskt, mer levande, mer oberäkneligt och obegripligt. Överlapp och snurrig logik och stor oklarhet om vilken gud som egentligen var först, var det kaos eller underjordsguden eller var det eterguden, eller.. osv. En melting pot där en gud är allt och inget.
Det där hade kunnat vara min måltext för hur jag vill ha det. Nu kan jag ärligt säga att vi inte kommer landa riktigt där, på gott och ont, men det finns det anledning till. Gudarna finns. På riktigt. Visst missförstår Athos invånare gudarnas avsikter (inte minst pga gudarnas ovilja att beblanda sig med de lägre ointressanta varelser som befolkar Athos) och kallar dem vid andra namn, glömmer bort dem, ersätter dem med andra o.s.v. men jag skulle säga att det främst är de lokala templen, prästerna och predikanterna som ligger bakom förvirringen. I sin jakt på fler anhängare lovar man att just deras gudom kan skydda de som betalar tribut såväl över land som hav, vid barnsäng och dödsbädd etc. Gudarna å sin sida skakar på huvudet och säger "he said WHAT?!?!?!?".zonk;n305197 said:Mmm, tänker nog mer på hur det funkar än på Zeus specifikt. Lokala kulter som blir aspekter av en gud, gudar med flera namn på olika håll, import o export av gudar, äldre gudar som absorberas in i nyare gudars skapelseberättelser. Dvs inte det typiska rollspels-stuket där det finns ett panteon som ser ut o funkar på ett sätt, överallt och alltid, rationellt och fyrkantigt och exakt. Nej, mer organiskt, mer levande, mer oberäkneligt och obegripligt. Överlapp och snurrig logik och stor oklarhet om vilken gud som egentligen var först, var det kaos eller underjordsguden eller var det eterguden, eller.. osv. En melting pot där en gud är allt och inget.
Mmmm det är schysst med ett kaotiskt gudaliv, men det får ju inte bli ospelbart eller ohanterligt! Sen, hur exakta kulterna är beror ju lite på hur handfasta gudarna är i sitt umgänge med världen, hur begripliga gudarna faktiskt är, osv. Worst case scenario kan det ju vara antikt kaos - och det återspeglar fantamej hur gudarna faktiskt är. "Zeus" har 42 aspekter och ger olika hjälp beroende på hur han dyrkas, det finns konkurrerande panteon, och de riktigt gamla gudarna är störtade men några finns kanske fortfarande. Jag hade nog inte gått hela vägen ut med den där "en guds styrka beror av antalet tillbedjare", dock. Det blir lite för godtyckligt, gudarna fanns (imo) trots allt först. Gudarna borde snarare vinna och tappa makt beroende på hur de interagerar med andra gudar (blir störtade eller störtar andra, osv).Måns;n305200 said:Det där hade kunnat vara min måltext för hur jag vill ha det. Nu kan jag ärligt säga att vi inte kommer landa riktigt där, på gott och ont, men det finns det anledning till. Gudarna finns. På riktigt. Visst missförstår Athos invånare gudarnas avsikter (inte minst pga gudarnas ovilja att beblanda sig med de lägre ointressanta varelser som befolkar Athos) och kallar dem vid andra namn, glömmer bort dem, ersätter dem med andra o.s.v. men jag skulle säga att det främst är de lokala templen, prästerna och predikanterna som ligger bakom förvirringen. I sin jakt på fler anhängare lovar man att just deras gudom kan skydda de som betalar tribut såväl över land som hav, vid barnsäng och dödsbädd etc. Gudarna å sin sida skakar på huvudet och säger "he said WHAT?!?!?!?".
Men jag tror jag förstår dig och har samma mål. Frågan är bara hur vi beskriver det. Gudskapitlet är faktiskt det mest ofärdiga, och för mig är det till viss del pga av detta.
Sedan får man inte glömma interpeersonella konflikter och släktskap mellan gudarna. Var lägger man nivån och fokus?
Intressant men svår fråga. Ideer tas tacksamt emot.
Ja, medhåll. Det ligger väldigt nära hur vi tänker. Sedan tänker jag att det är lite tvärtom, att en gud utan tempel och tillbedjare betraktas som svag just av den anledningen, vilket kan påverka guden ifråga på olika sätt. Men mest troligt inte alls. Men några är stolta, och känner genast behov att hävda sig och få fler tempel uppförda till sin ära. Eller så blir de förbannade och hämnas... Ja, finns många alternativzonk;n305204 said:Mmmm det är schysst med ett kaotiskt gudaliv, men det får ju inte bli ospelbart eller ohanterligt! Sen, hur exakta kulterna är beror ju lite på hur handfasta gudarna är i sitt umgänge med världen, hur begripliga gudarna faktiskt är, osv. Worst case scenario kan det ju vara antikt kaos - och det återspeglar fantamej hur gudarna faktiskt är. "Zeus" har 42 aspekter och ger olika hjälp beroende på hur han dyrkas, det finns konkurrerande panteon, och de riktigt gamla gudarna är störtade men några finns kanske fortfarande. Jag hade nog inte gått hela vägen ut med den där "en guds styrka beror av antalet tillbedjare", dock. Det blir lite för godtyckligt, gudarna fanns (imo) trots allt först. Gudarna borde snarare vinna och tappa makt beroende på hur de interagerar med andra gudar (blir störtade eller störtar andra, osv).
Vi bygger ju vidare på den granströmska mytologin, så om man har läst Den lille metafysikern så vet man en del om vad vi har utgått ifrån. Våra gudar agerar oftast via hantlangare. De är inte överdrivet intresserade av vad som sker på Athos, men då och då kan det utspela sig händelser som gör att deras uppmärksamhet riktas mot den lilla ärtan i multiversum och då kan vad som helst hända. men normalt sett är gudarna mer som naturlagar. och de kan givetvis slå tillbaka!zonk;n305204 said:Sen diggar jag nog oxå när gudarna framförallt verkar genom mirakel. Dvs sånt som defintivt KAN och BORDE vara en "act of god" .. men som skulle kunna bortförklaras av en enveten skeptiker. Gudarna finns, men de är indirekta. Antikens gudar var ju bitvis såna... o bitvis ganska handfasta. Poseidon skickar stormar på folk isf att personligen dyka upp och sticka en treudd i dem, Zeus är pervers i förklädnad, etc. Ja. Mirakel kanske är fel ord egentligen...
Jag tror inte att det kommer att vara något regelstöd för detta, utan man får helt enkelt hantera det från fall till fall. men offer, vidskepligheter och liknande är ett självklart inslag och redan något vi tryckt på i manus. Men regelmässiga effekter får nog bli husregler eller kanske en inofficiell add on längre fram.zonk;n305204 said:En tredje grej är ju att bygga in vidskepligheter o gudadyrkan i vardagen. Armén går inte ett steg utan att först spana på fåglarna flykt eller spå i inälvor, man offrar vin och blod till havsguden innan man ger sig ut på seglats, det ska brytas ett speciellt offersvärd innan man ger sig ner i en dungeon, osv. Jag hade gett offren och spåendet speleffekter, fast kanske ganska opålitliga sådana. Kanske funkar det som avsett i 40% av fallen, och man kan då få en effekt som kan vara alltifrån pytteliten till ganska rejäl. I 10% av fallen blir nåt istället fel och allt går sämre istället. Och i 50% av fallen händer inget alls...
Det tycker vi med!! Kul att se dig här!vije;n305203 said:Hej!
Först och främst - roligt projekt! Skall bli verkligt skoj att se vad det blir!
Projektet är lite "Hjältarnas tid fast med setting". HT är redan det settinglösa alternativet så vi kommer göra tvärtom Och en kampanj är planerad! Vi har riktlinjer på en fet kampanj i flera delar som tar RP kors och tvärs över Kopparhavet. Men det ligger en bra bit fram i tiden. Det sagt så kommer det sannolikt bli en del äventyrslandskap och frön med. Jag gillar sånt själv nämligenvije;n305203 said:Men framförallt slog mig en idé/förhoppning: Ingen världsbeskrivning alls. Alltså i traditionell mening. I stället en kampanj som för spelarna runt Kopparhavet och på samma gång introducerar världen. Jag har överlag svårt för "äventyrsfrön" och "äventyrslandskap" - i stället ser jag hundra gånger hellre ett ordentligt äventyr. Samma världsinformation kommer fram i ett äventyr som i en platsbeskrivning, men i en platsbeskrivning kan ingen äventyra utan att först hitta på eget stuff omkring och då kommer den givna beskrivningen ofta och lägger krokben i stället för att hjälpa. (Inser att en kampanj givetvis tar mera plats osv, men man kan ju alltid ha förhoppningar )
Vi lovar, Shamash är mitt vittne, att ankorna kommer att återfå sin rättmätiga plats i och runt Kopparhavet!!vije;n305203 said:Och ankor givetvis!
Har du tänkt på att en Minotaur borde kunna avlossa mindre artilleripjäser från stående position med vapnet i händerna...Makaron;n305218 said:En tredje sak jag kom på: krutrök! Musköter, flintlåspistoler, kanoner! Ner med klassisk fantasy med vikingatida vapen (isch) och högmedeltida rustningar!
Edit: Får jag snapphanebössor blir jag extra glad
Du får köra vanliga Hjältarnas Tid istället, där har ju pistolbeväpnad yarrr-pirater tagit plats!Makaron;n305218 said:En tredje sak jag kom på: krutrök! Musköter, flintlåspistoler, kanoner! Ner med klassisk fantasy med vikingatida vapen (isch) och högmedeltida rustningar!
Edit: Får jag snapphanebössor blir jag extra glad
Så dvärgiska snapphanebössor (snapplåset var en tidig variant på flintlåset ) och barbareskkorsarer? Good enoughLeon;n305226 said:Men flintlås kan vi nog inte lova. Kanske i någon framåttänkande dvärgsmedja. Inte heller trekantshattar eller pudrade peruker. Tänk luntor, fullplåt och barbareskkorsarer
Och fartyg med kanoner. Krutröken ligger tung över Kopparhavet!Makaron;n305236 said:Så dvärgiska snapphanebössor (snapplåset var en tidig variant på flintlåset ) och barbareskkorsarer? Good enough
Av de länder du nämner kan jag avslöja att vår värld kommer att återvända till Felicien, Berendien, Zorakin, Jorpagna och Erebos i en eller annan form - och de är alla centrala för vårt spel. Vad gäller Eriks arv har vi tagit ett djärvt grepp som jag hoppas ni kommer att gilla. Mer om det, och andra klassiker, senareSwedish Chef;n305251 said:Får man fråga vilka av de klassiska länderna som kommer återanvändas? Felicien, Berendien, Caddo, Erebos, Zorakin, Jorpagna, Cereval. Antar att Trakorien inte kommer med.