Nekromanti Vad är ett mainstream spel?

[Simon]

Så hur skulle du definiera mainstream och vad skulle du kalla mainstream spel.

(Mainstream enbart inom rollspels området så inte vad som är mainstream inom film, böcker, konst m.m)

Jag skulle nog hävda att det inte går att avgränsa sådär konkret, eller tillochmed ännu mindre än "indie" och "trad" låter sig ordboksdefinieras så att det stämmer i olika fall av spel.

Alltså, vad som utgör "huvudfåran" av en tradition, rörelse eller kultur är ju, som redan har sagt, helt utifrån jämförelse med annat. Som kulturuttryck så tillhör bordsrollspel överhuvudtaget inte huvudfåran i den västerländska kultursfären, till exempel. Och inom indierollspelen tycker jag absolut att man kan tala om en huvudfåra, kanske bestående av Burning Wheel, Sorcerer och Dogs in the Vineyard, till exempel.

Men med det sagt så förstår jag såklart din fråga! Och personligen skulle jag nog säga att D&D och World of Darkness är mainstream inom den bredare internationella sfären, att Eon, DoD och Mutant är det inom den svenska, och att ovan nämnda spel utgör mainstream inom den forgefokuserade indiesfären. Detta utifrån hur jag uppfattar att de spelen syns och pratas om.

 

[Christoffer]

Du svarar ju lite på det själv, det är mainstream för att alla kontakter verkar vilja spela dessa spel. Det är som själva definitionen utav mainstream.

Kan även vara en idé att separera fiktionen och systemen när man talar om detta. Vi kan spela ett indiespel som In a Wicked Age med färgen från World of Warcraft, innebär det att vi sysslar med något som är "mainstream"? Vi kan spela Stormbringer med D20, sysslar vi då med något som är "mainstream"? Berättelserna om Elric hör knappast till mainstreamfåran utav fantasy idag. Men D20 gör det absolut om man ser till system.

Det är en rätt intressant dynamik som jag inte tror man skall glömma bort.

 

[Christoffer]

Nästan alla rollspel är trad-sim, möjligtvis gamism (D&D). Allt annat kan man då kalla indie. Här finns alltså det lite flummiga, narrativism.

Fast, rollspel kan omöjligtvis höra till dessa grupper. Det är agendor som vi som spelare har. Helt enkelt svaret på frågan "Varför spelar du rollspel just nu?" Spelen kan stödja dessa agendor, men det finns inget som hindrar mig från att spela gamla Basic Dungeons & Dragons som Right to Dream, Step on Up eller Story Now!. Spelet kommer kanske hjälpa till ibland, motverka agendan ibland. Den enda skillnaden är helt enkelt varför vi sätter oss ner och spelar tillsammans. Vilket också innebär att vi kan röra oss mellan dessa agendor beroende på spel, beroende på vilja och överenskommelser. Dvs jag kan sätta mig och spela Burning Wheel och vår överenskommelse vid spelbordet är att det här helt fokuserar på karaktärernas BITs, de skall utmanas och i och med det kommer vi adressera en eller flera premisser, och skapa ett tema. Men, jag kan sätta mig ner med samma grupp och plocka fram spel som stödjer Step on Up så som Storming the Wizard's Tower eller kanske D&D4 och få roligt även här.

Det här med Story Now! (eller narrativism om du föredrar det) är inte så jäkla flummigt heller. En premiss är en fråga, tex "Vad är jag villig att göra för ekonomiskt oberoende?" Sen svarar man på frågan genom spel. Temat som skapas beror på hur du handlar som spelare genom din karaktär. Kanske kommer svaret vara "Pengar gör ingen lycklig" eller kanske tvärtom "Med god ekonomi kan man köpa sig vänner, familj, framgång och lycka." Att premissen adresseras innebär bara att det uppstår situationer i spel där du kan svara på frågan, spelledaren kastar fram en möjlighet att smuggla knark på din familjesemester, hur känner du för det? En natt med din fru för en miljon dollar? Osv osv osv. Du svarar helt enkelt genom att agera med din karaktär, hellyeah såklart jag smugglar knark i lillans nalle! Hell no, inte med min fru, jag älskar ju henne! Svaret på premissen, själva temat, är ungefär som när du ser på en film och sen tänker "åh den här filmen handlar helt klart om att vara nöjd med det lilla" eller något sådant.

Egentligen är Story Now! det enkla men det har dolts bland massa konstigheter som tenderar att barka iväg mot att stafettnovellskrivande, att alla är spelledare och vi ringer min mormor när det blir en konflikt och HON kan berätta hur det går. Ibland verkar det som att själva berättandet, dvs att få narrera, berätta utfallet, är poängen med narrativism. Men det är egentligen rätt ointressant. Story Now! är egentligen bara ett rätt enkelt sätt att tillsammans skapa en berättelse som betyder något, rent känslomässigt för oss som spelare. Att man skapar tillsammans innebär att spelarna har en frihet att agera genom sina karaktärer, dvs svara på frågan, det finns inte en färdig riktning, ingen plot i bemärkelsen en uppsättning skeenden som följer efter varandra.

Jag har flera gången tänkt starta en lång tråd för att avdramatisera det här pretentiösa skitnödiga med indiespel och Story Now! men jag får aldrig tid till det. Men någon gång... då jäklarns.

 

[krank]

Jag har flera gången tänkt starta en lång tråd för att avdramatisera det här pretentiösa skitnödiga med indiespel och Story Now! men jag får aldrig tid till det. Men någon gång... då jäklarns.

Jag tycker att du beskrev det väldigt bra precis nu, annars. Fick mig att tänka till lite, trots att jag ju gått och funderat på det här ett tag nu...

 

[Christoffer]

Jag tycker att du beskrev det väldigt bra precis nu, annars. Fick mig att tänka till lite, trots att jag ju gått och funderat på det här ett tag nu...

Gott! Kanske får räcka med små inlägg nu och då, men ibland känner jag att jag skulle vilja ta ett helhetsgrepp och försöka få ur mig lite mer, organiserat och mer pedagogiskt. För just det, som du var inne på lite, att avdramatisera det hela och faktiskt peka på att det inte är så jäkla stora skillnader och så flummigt, är något som jag tycker är viktigt. Speciellt nu när det känns som det börjar bli en så tydlig polarisering, det går snabbt från att vara en agenda, något jag själv går in med och finner är roligt just nu när jag spelar, till att bli faktiska spel så som produkter, till att bli spelare så som individer. Det är synd att det blir så och något jag vill motverka.

 

[Chryckan]

Just nu finns väl bara ett par tre st mainstream spel.. D&D, Warhammer FRPG kanske, sen vet jag inte...

"...D&D(1), Warhammer FRPG(2)..." = 3?

sen har jag alltid sett indielir som något som en liten nischad grupp inom rollspelshobbyn sysslar med , dom flesta jag känner spelar såkallade mainstream spel och skulle aldrig ta i ett indielir med tång för att det representerar ett sätt att spela som vi inte gillar ....



icke mainstream för mig är nått litet indielir som nån knåpat ihop i mammas källare med nått tema som att man spelar katter eller hamstrar eller nått som inte alls tilltalar den breda massan och därför heller inte får nån bred publik

Det här var intressant. (Liknade synpunkter har kommit fram i andra inlägg men detta var klarast att citera.)

Det första är ju det rent ekonomiskt kommersiella. Inom film så brukar man skilja indie film från mainstream just baserat på ekonomi. Dvs. en indie film är en film som oftast blivit gjorde med små medel tillkomna från någon fond eller burk insamling utan stöd från de stora filmbolagen.

Men vad gäller rollspel om man bortser från de 3 stora amerikanska(?) jättarna så är de ekonomiska skillnaderna mellan förlagen och snubben i mammas källare inte så direkt milsvida.
Ta Neogames; vilka utan tvekan är det största svenska rollspelsföretaget och får väl ses som det ekonomiskt starkaste på den svenska marknaden. Men om du jämför Neogames med vanliga småskaliga bokförlag så är ju Neogames inte så långt i från mammas källare ändå. S
å går det göra en ekonomiskt skillnad mellan mainstream och indie rollspel när de ekonomiska förutsättningarna är relativt snarlika för alla aktörer på marknaden?

Det andra är skillnader is spelstil/regelsystem. Går det egentligen att skilja moderna rollspel från varandra vad gäller skillnader i stil och regler? (Om man bortser helt från fri form spela.)

Är mainstream bara gamla simulerande grottkravlande strids system? För i så fall borde ju WoD räknas som ett indiespel och det blir ju lite konstigt?
ÄR indie spel alla spel som fokuserar på karaktärsporträtt och manipulation av ödet som Mouse Guard för i så fall skull ju WFRP vara ett indiespel?
(I alla fall gamla versionen. Har ingen aning om hur det nya hybrid versionen fungerar vad gäller sånt.)

Så hur ska ett regel system se ut för att vara indie eller mainstream?