problemet var att jag aldrig hade hört namnet förut... så om någon skulle vara vänlig att beskriva lite smått och gott vad det är för något rollspel så skulle man kanske bli lite mera vis.
Eftersom jag har det listat som mitt favoritspel får jag väl plocka upp bollen...
Khelataar gavs ut 1989 av Lancelot Games, och under det nästföljande året kom det ut fem moduler, ett inbundet supplement och lite tillbehör till det (de kan man titta närmare på
här). När firman kånkade fanns det också en kampanjmodul under konstruktion, som idag återfinns på
www.rollspel.com.
Khelataar var det första svenska spelet inom genren "low fantasy" - fantasy med väldigt lite monster, bara lågeffekts-magi och utan andra raser än människor. Miljön är järnålder snarare än medeltid, spelvärlden är en ö och inte en stor blaffig kontinent, och folk lever i självständiga klaner utan någon sammanhållande stat. Tanken med spelet var att ge en miljö där man kunde
spela sina rollpersoners leverne och vedermödor i en konsekvent setting (istället för de osammanhängande dungeonräder som var det enda DoD erbjöd på den tiden) och en miljö som var tillräckligt småskalig för att RP skulle kunna påverka dess utveckling.
Spelsystemet är i stort sett BRP-baserat, med 2T10 som standardtärningar. Det var ett av de första spelen där man får kvalitetsgrader på handlingar, så att man kan lyckas
mer eller
mindre bra/dåligt när man utför något, och var först i Sverige med ett (lite väl komplicerat) stridssystem där man kan rollspela striden; har man läst Eons så känner man igen metodiken direkt. Skador uppdelas i chock, blödning och mekanisk skada, och är vederbörligt dödliga.
Tyvärr fick aldrig Khelataar något större genomslag (även om försäljningssiffrorna var höga med dagens mått mätt), till största delen för att den svenskt-spelande publik det siktade på
ville ha grottor fulla med monster och inte var särskilt sugna på intrigrollspelande.
Man gjorde också en grov blunder som inte inkluderade en SL-sektion i spelet, något som förklarade hur man kunde bygga upp äventyr och handlingar i spelvärlden. De flesta spelare förstod sig inte riktigt på hur en klankultur som Khelataars fungerar och vilka konsekvenser dess (brist på) samhällsstruktur har för RP och deras omgivning. Många försökte istället spela det som om klanerna ändå hade en odefinierad stat-struktur någonstans i bakgrunden, med resultatet att de såg Khelataar som ett väldigt lugnt och fridsamt ställe där det inte
händer särskilt mycket när det inte råmar runt några orcher och stuff.
Tyvärr fanns den bilden också i bakhuvudet på ett par av konstruktörerna, vilket gör att man ibland måste läsa delar av spelet och några av modulerna med en nypa salt. Även de mest inbitna Khelataarentusiaster håller med om att spelet kryllar av konstiga små missar här och var...
--
Åke