Vad är dina största problem med fantasy?

[Rangertheman]

Fantasy är min favoritgenre så det hade varit märkligt om jag hade några stora problem med den.

Men jag gillar inte fantasy som avviker så mycket från vår egen verklighet att nästan ALLT måste förklaras för mig som tittare/spelare/läsare. Det blir för mycket! De som försöker komma undan klichéer eller troper genom att vända dem 180 grader har jag inte heller mycket till övers för.

 

[Mikl]

Jag gillar fantasy men Tolkiens skugga vilar över många senare verk. Jag gillar inte de fall där detta blir alltför uppenbart.
Antingen genom att någon avsiktligt försöker vara annorlunda än Tolkien men försöker lite för mycket så att det blir övertydligt hur mycket stereotyperna ska brytas upp.
Eller när någon försöker vara som Tolkien lite för mycket, exempelvis genom att skriva en jättelång bakgrund till världen och alla folkslag i den, men resultatet blir som dålig fanfiction.

 

[Caligo]

Jag gillar ju fantasy men:
En tendens att världar blir för dåligt gjorda/ej trovärdiga.
Det krävs mycket av handling och värld för att spelet verkligen skall kännas trovärdigt.
Dungeons blir lätt korkade/"orealistiska"/ogenomtänkta.
Problemlösande blir ibland att lösa konstiga gåtor/fällor/klurigheter som är helt "orealistiska".
Magi löser alla problem (varför jag föredrar settings utan för "praktisk" magi).
Oftast svårt att förklara tusentals år utan någon teknisk eller social utveckling.
Ofta för likt Tolkien.
En tendens att kopiera verkliga kulturer utan att tänka.
Man kan ju även se fantasy som en ren "saga" utan behov av realism varvid en del av ovanstående "kritik" faller men personligen tycker jag då att det är svårare att leva sig in karaktärer och värld (å andra sidan kan detta problem även uppstå i moderna rollspel).

 

[Ymir]

Min personliga stötesten är dålig nomenklatur. Det finns tyvärr bara två fantasyvärldar som håller måttet lingvistiskt och det är Arda och Tékumel. Jag jobbar aktivt på att göra Eons Mundana till en tredje, men det kommer aldrig kunna bli i närheten av fulländat.

Jag önskar fantasyskapare fäste lite större vikt vid etymologi och språkhistoria, att namn och deras historia var en del av världsbygget som gavs den konceptuella respekt den förtjänar.

 

[JohanL]

Min personliga stötesten är dålig nomenklatur. Det finns tyvärr bara två fantasyvärldar som håller måttet lingvistiskt och det är Arda och Tékumel.

Ett av de sämre designelementen in Glorantha, utan tvivel. Det går inte ens att börja konstruera ett sammanhängande system, och vissa saker verkar aktivt paradoxala.

(Min favorit är hur Greg Stafford totalt missförstod begreppet "odal" och använde det exakt tvärtom mot vad det betyder.)

 

[JohanL]

Glorantha

Ett annat exempel på Glorantha-logik:

"Varför har du målat ögon på båten?"
"Hur ska den annars kunna veta vart den ska åka!"

 

[Lupus Maximus]

Mitt främsta problem är inte med fantasy i sig, utan att jag är så jävla trött på "Fantasy 1A". Det är gott mot ont, där de "goda" massmördar "onda" eftersom de är MVTs i en medeltid-renässans pastisch med alver, orcher, halvlängdsmän, osv.

 

[ceruleanfive]

Mitt största problem är att fantasy över lag helt verkar sakna just fantasi. Det är mestadels samma trötta troper som reproduceras om och om igen: riddare, svärd, borgar, kungar, trollkarlar, skogar, alver, dvärgar, orcher, drakar, profetior, etcetera.

Få grejer känns faktiskt främmande över huvud taget, och gör man stora avsteg hade jag nästan knappt kallat det ”fantasy” längre.

Därtill finns det inte sällan helt världsbrytande handwaving. Om trollkarlar har kunnat producera mat ur tomma intet och kontrollera vädret under tusentals år, varför lever folk fortfarande i ett helt vanligt medeltida Pseudoeuropa? Hur kommer det sig att evolutionen har fått fram ett halvdussin humanoida raser med helt olika biologi som alla trängts på så små landområden?

Sen tycker jag att det är svårt att leva sig in i världar där vissa saker är så ohyggligt konstiga och man som spelare inte har någon aning om vad som är normalt. Och hur gestaltar man ens en bergsvarelse som lever i hundratals år – tydligen med skotsk brytning och att man gillar öl?

Gillar egentligen fantasy, men jag är väldigt trött på det och väldigt oinspirerad av det över lag.

 

[Mogger]

Jag undrar hur mycket faktiskt fantasy det finns som lever upp till fördomarna här?

 

[God45]

Jag undrar hur mycket faktiskt fantasy det finns som lever upp till fördomarna här?

Inte jättemycket. Det känns som att folk klagar mycket på saker från 80-talet. Men bilden folk målar upp här är ju inte hur genren sätt ut på 20 år.

 

[luddwig]

@Mogger och @God45, ni får gärna starta en tråd med rekommendationer av fantasyrollspel som undviker de upplevda problemen. För egen del uppskattar jag tips på välbyggda rollspel och det tror jag att många andra också gör.

 

[God45]

@Mogger och @God45, ni får gärna starta en tråd med rekommendationer av fantasyrollspel som undviker de upplevda problemen. För egen del uppskattar jag tips på välbyggda rollspel och det tror jag att många andra också gör.

Några fantasy spel som undviker de uttryckta fördomarna:

Spire: The City Must Fall

A thousand thousand islands

Vindsjäl

Soulbound

Ödesväktarna

Numenera

 

[ceruleanfive]

Jag undrar hur mycket faktiskt fantasy det finns som lever upp till fördomarna här?

Listar vi de top 10 största samtida fantasyrollspelen gissar jag iaf att merparten bockar för nästan varenda fördom.

 

[luddwig]

A thousand thousand islands

Har hört bra saker om det. Synd att projektet fick ett så abrupt slut.

Numenera

Jag skulle inte kalla det fantasy. För övrigt kanske det snyggaste spel jag ägt men avskräckande massivt.

 

[JohanL]

Jag undrar hur mycket faktiskt fantasy det finns som lever upp till fördomarna här?

På boksidan är D&D-fantasy är en hyggligt stor andel utgivningsmässigt. Men det förekommer knappast i fantasy-litteratur med några ambitioner.

 

[Caligo]

Jag tycker inte man kan skylla på enskilda spel eller ens enskilda settings. Jag tycker det är hur man spelar som är grejen. I stort sett alla negativa saker som jag ser i fantasyrollspel har med spelledaren och spelarna att göra - de allra flesta rollspel går att använda till många olika sorters spel. Sedan kan naturligtvis ett dåligt spel eller "dålig" setting ställa till det...
Det är detta som gör att en generisk setting och ett generiskt fantasyrollspel ibland kan vara att föredra eftersom det ger större möjligheter till att skapa sin egen spelstil. Både DoD och DnD är ju exempelvis ganska generiska och passar till olika sorters spel.

 

[Celledor]

När införandet av fantastiska element inte får några konsekvenser på världen. t.ex. finns det läkningsdrycker och återuppväckningsbesvärjelser på rullar att köpa så vill jag att det är utänkt hur det påverkar världen. Alla rika jäklar kommer ju sitta på lagar av dessa. Alla stora onda personer kommer ha dolda hantlangare redo att återuppväcka dem osv.

 

[luddwig]

Listar vi de top 10 största samtida fantasyrollspelen gissar jag iaf att merparten bockar för nästan varenda fördom.

En fråga inte specifikt riktad till @ceruleanfive: Om vi nu ska prata om de största spelen, hur är Pathfinders spelvärld jämförd med DnDs?

Halvrelaterad anekdot: I ett avsnitt av Effekt nämnde poddarna att de träffat en person som på frågan om rollspel sade sig spela "both games", syftande på 5E och PF.

 

[God45]

Eftersom vi talar om Pathfinders setting så tror jag den är love it eller hate it. För den är ALLA tropesen men varje trope har sitt eget land.

https://i.redd.it/6awcz7py2ve31.png

www.reddit.com

 

[JohanL]

Halvrelaterad anekdot: I ett avsnitt av Effekt nämnde poddarna att de träffat en person som på frågan om rollspel sade sig spela "both games", syftande på 5E och PF.